Drönaren ser allt – på gott och ont
av Leif Bergström Forum 2013-06, sida 30, 19.06.2013
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 6 2013
Drönaren ser allt = på gott och ont
IH USA. Drönare obemannade flygande farkoster —- har inte bara militär användning. I USA vill också polis och brandvärn ta dem i bruk. En rad forskare och företag ser dem som ekonomiskt konkurrenskraftiga datainsamlare, medan aktivister varnar för nya ingreppiden personliga integriteten.
LEIF BERGSTRÖM NEW YORK
X Tekniken är mest känd för de beväpnade Predator-planen USA:s militär använt så flitigt i jakten på terrorister. Men amerikanska luftfartsverket har också utfärdat 327 tillstånd för obemannade flygande farkoster inom USA:s gränser. Medan majoriteten av dessa tillstånd ännu är militära, för träning av landbaserade piloter, har kongressen gett verket iuppdrag att till 2015 utfärdaregler för civilt bruk.
Verket, Federal Aviation Association, räknar med att det inom några år kommer att finnas 10 000 drönareiluften. Minst 50 företag utvecklar mer än hundratalet olika system ochindustrin beräknar att 2016 nå en försäljning kring 6 miljarder dollar.
En forskare vill använda de obemannade planen till att kartlägga tjälskott utefter vägarna, i en strävan att effektivisera vägarbetarnas jobb. Väderprognoser tros kun na förbättras med drönare som komplement till, eller ersättning för, dagens meterologiska ballonger. En forskare testar ett system för besprutning av odlingar i kullig terräng. På liknande sätt tros tekniken kunna användas i bekämpning av skogsbränder. Jordbruket anses kunna använda planen för kartläggning och utformning av optimala bevattningssystem.
En sheriff i North Dakota vill använda dem för att finna saknade individer och för att rädda andra boende från översvämningar.
Men den militära användningen har bidragit till att ge tekniken ett omdiskuterat, och ofta negativt, rykte. Organisationer som American Civil Liberties Union fruktar att tekniken skaleda till insamling av en mängd personliga data de flesta vill ska fortsätta att vara privata. I flera fall har myndigheter inklusive polisväsende tvingats ge vika för protester och åtminstone tillfälligt skrinlägga tidiga planer på användning av drönare.
New Yorks borgmästare MICHAEL BLOOMBERG har beskrivit den tekniska utvecklingenidetta fall som skrämmande - men ofrånkomlig. För många ingår i hotbilden också vad sökmotorn Google redan med satellit bilder kan avslöja om vilka bilar som parkeras i varje garageinfart — eller vad som försigår i din eller grannens trädgård. Perverterade individer med tillgång till fjärrstyrda, kameraförsedda flygplan kan titta in genom fönstren för att avslöja allehanda hemligheter. Och aktivister fruktar än mer den information som kan samlas i massiva databaser av företag av Googles typ.
Fjärrstyrda flygande farkoster kan nu köpasi varuhus för några hundra dollar och föses med en enkel, och billig kamera. De juridiskaregler som gäller är ännu något diffusa.
USA:s Högsta domstol förklarade i ett beslut från 1946 — långt innan något av detta var möjligt — att luftrummet på viss höjd också över bebyggelse var att betrakta som offentligt, och därför inte kunde ses som olaga intrång. Det är dock oklart på vilken höjd denna princip träder ikraft. 1989 fann HD att polis kunde använda bilder från bemannade flygplan i sina utredningar utan att först inhämta fullmakt.
Så stark har oppositionen varit att Charlottesville i Virginia blev landets första stad med ett tvåårigt förbud mot drönare inom stadens gränser. Mycket av kritiken är 1okalt färgad och såväl kritiker som anhängare av tekniken tror att USA kan bli ett geografiskt lapptäcke med mycket skilda regler för användning av obemannade flygande farkoster från stat till stat och kommun till kommun.
Samtidigt höll forskare som vill använda tekniken som hjälpmedel konferens i Atlantai maj. Där höjdes röster för att mer aktivt förklara teknikens fördelar, men också för att erkänna de olustkänslor tekniken väcker hos delar av befolkningen.
Teknikens förespråkare framhöll samtidigt att fotografer med en kvalitetskamera och ett starkt telefotoobjektiv kunde erhålla väsentligt mer komprometterande bilder än någon av de massproducerade farkoster allmänheten nu fruktar. Sheriffen ALAN FRAZIER, som också är professor vid University of North Dakota frambhåll ungefär samtidigt att allmänheten inte förstod begränsningarna av de plan han vill ta i bruk, att de bara kan flygas under intervall på 15 minuter, att de måste styras inom synhåll från operatören, och att de bara kan användas i förhållandevis lugnt väder. m