Drönarsjöfart i Östersjön

Affärsnätverket Forum fick nyligen bita i nyhetsbyråan Bloombergs artikel om obemannade fartyg, det vill säga fartyg utan besättning. Här följer andra aktuella axplock ur sjöfartsbranschen.

I Finland har vi noterat att Wärtsilä i Vasa utgör ett mål för intresse hos brittiska Rolls Royce. Viking Lines Grace rammades av en taxibåt som inte såg kryssningsfartyget på radarn. I norska Ålesund studerar Rolls Royce just nu hur framtidens lastfartyg ska styras från baser på land. ”Drönarfartyg” är nästa steg inom sjöfarten. Idén är att kaptenerna med dagens teknik lika gärna kan styra sina tankers från land. Det är åtminstone något som motor- och flygturbintillverkaren Rolls-Royce Blue Ocean har tagit fasta på.

Rederikommentar Svenska dagbladets artikel om drönare kommenteras av Rolf Sandberg, hedersmedlem i Rederierna i Finland rf: ”Det kommer att ta lång tid förrän tekniken är så avancerad att man kan manövrera fartyg från land, med tanke på hård sjögång (lastsäkring) och risken för att fartyget kapas. Men någon gång i framtiden kan man nog räkna med att automatiken tar över, som också på land och i lufttrafiken. Men knappast upplever vi det under vår livstid.”

Inom seglarkretsar kommenterar Mikael Still: ”Jag drog mig till minnes att det i tiderna skrevs om den (vid tidpunkten) långt drivna automationen ombord på yachten Hyperion, som byggdes för Jim Clark på Royal Huismann i Holland 1998.” Mer information finns på http://en.wikipedia.org/wiki/Hyperion_(yacht).

Mikael Still var ekonomidirektör för Nautor Ab i Jakobstad 1998-2004. Fastän bolaget fortfarande tillverkar Swan-båtar anser han att obemannade containerfartyg låter som en extrem idé. ”Men å andra sidan kunde Jim Clark, grundare av Silicon Graphics och Netscape, i princip styra sin 155 fots segelyacht Hyperion från land redan för 16 år sedan… Så slapp han själv åka ut på havet!” Här noterar jag att det klassiska exemplet i nationalekonomi: ”Nöjet att segla beskattas inte!” Alla förstår tydligen inte att detta är ett nöje!

Diskussionen i Affärsnätverket Forum Ett tiotal personer har kommenterat en diskussionstråd, som jag startade i Affärsnätverket Forum. En debattör var skeptisk gentemot drönarfartyg, särskilt med tanke på knepiga situationer till sjöss. En annan upplever drönarna som en utopisk, men tekniskt försvarsbar lösning. Här uppstår också frågan om oförutsebara olyckor och sjölagens krav på hjälp av nödställda till sjöss. I utgångspunkt behövs alltid en fysisk person ombord, som kan ingripa. Detta även med tanke på Östersjöns täta trafik, vädrets ombytlighet och oförutsebara situationer i största allmänhet. Bemanningen som sköter övervakning på distans är ändå alltid beroende av fjärrstyrningens säkerhet.

En prima kommentar på Linkedin lyder: ”Sannolikare att vi får se conteinerdrönare än Google-bilar.” Yrkesverksamma inom skeppsservicebranschen välkomnar diskussionen varmt.  En sakkunnig på området noterar att Rolls Royce inte är den ”första som utvecklar system och visioner om drönarlika fartyg. Chalmers och Delft forskar bland annat aktivt kring detta. Därtill har bland annat Wärtsilä, ABB, rederier och olika slags mindre startups samt IT-företag extremt intressanta visioner.”

Också på Aalto-universitetet planeras och ritas fartyg med minimal bemanning. IT-leverantörer som NAPA skapar programvara som reder vägen för dagen då fartyg drivs av datorer. En kommentar lyder: ”Tekniskt är det inte svårt att bygga fartyg utan personal (eller med minimal bemanning), men utmaningen kommer vara lagstiftningen. Sjölagen är som mången vet inte lik andra lagar. En annan utmaning är: hur bygga ut system som är svåra att hacka sig in på. Om jag var finskt manskap på en båt under finsk flagg vore jag rädd om min anställning, då manskapets uppgifter kan övertas av robotar inom 15 år.”

En produktionschef uttalar sig: “Som en teknisk science fiction-fanatiker under fritiden låter detta allt annat än främmande. Även samhällen till havs planeras för länder och städer som kan råka under vattenytan [i och med klimatförändringen]. Det utvecklas mycket på många fronter, varmed dessa scifi-serier mer eller mindre närmar sig vardagen vi lever i. Då man ser på fartygsmängden i världen just nu (omkring 70 000 skepp större än 400 Gt), samt finansieringen av betydligt mera konkreta regleringskrav som bör uppfyllas av på fartyg som vill fortsätta operera, skulle jag säga att det dröjer med finansieringsmöjligheter för automatiska fartyg.” I dagsläget är det ”rörande” att 100 fartyg med LNG som energikälla har beställts, anser debattören. Finansieringsmöjligheterna krymper samtidigt. ”Det är dessutom lättare att få pengar för en fartygsdesign som bevisligen fungerar, än att finansiera en helt ny design. Norge är ett undantag, kanske drönarfartygen får sin början där.”

Diskussionen berör bemanning och sjömän, samtidigt som sjöfarten som helhet står inför förändringar. Lagstiftningen måste ses över. En kommentar tar fasta på olyckor som främst beror på den mänskliga faktorn. Vid svårare navigationsområden skjutsas lotsar ut med lotskuttrar, och varför inte besättning med helikopter. Redan idag går besättningen tidvis sysslolös. Redarintresset tillvaratas numera av en rederiförening. Till Rederierna i Finland hör 27 finska redare med 107 fartyg. Föreningen bildades år 2008 då Finlands Rederiförening, Ålands Redarförening och Fraktfartygs-föreningen gick samman.

Slutsats Allt är en fråga om pengar. När jag skrev min pro gradu-avhandling om skattelättnader för rederinäringen år 1983 vägrade Finlands Banks dåvarande direktör Rolf Kullberg ge några som helst kommentarer. Ingen annan tilläts heller belysa räntestöd till vissa passagerarfartyg. Kanslichef Bror Wahlroos sällade sig till nejsägarna: ”Jag vet för mycket, jag säger ingenting.” En forskare uttryckte: ”Utpressning är fult”. Personligen anser jag att är drönarna vore synnerligen kapitalkrävande, men deras tid kommer. Omsorgen om ny allokering av sjömän verkar human, och mängden kommentarer i frågan är glädjande. Tänk att styra tre fartyg utan olyckor samtidigt eller i intervall! Framtidens sjöfart måste finna de rätta kanalerna.

 Ekon.dr. Jur.dr. Ensio Erä-Esko.