EB-Gruppen — Elektrisk Bureau ändrar profil
av Håkan Nylund Forum 1986-12, sida 44-45, 28.08.1986
ning på närmare 3 mrd NOK ett av de tunga företagen inom Norges fastlandsekonomi. Över 100-åriga £B har med sin verksamhet inom telekommunikation och kabel varit rätt kraftigt hemmamarknadsinriktat, och sålt till stora institutionella kunder som Televerket, försvaret och statsjärnvägarna. Oljeboomen på Nordsjön förde in EB på kommunikation för offshore och sjöfart samt satellitkommunikation. EB trodde som de flesta andra informationstekniska företag på att sammankopplingen mellan datateknik och telekommunikation var nära förestående, och gick in på kontorsautomation och kabelTV. Samtidigt satsade man också på utlandsverksamhet.
Eno Bureau är med sin omsätt
Spekulanterna i farten
Verkligheten utvecklade sig emellertid inte som prognoserna, och lönsamheten började sjunka efter toppåret 1982. Sjunkande börskurser gjorde EB sårbart, och maktkampen om bolaget kulminerade 1985, då 9,6 miljoner av bolagets aktier — 152 procent av aktiestocken — bytte ägare. Olika spekulantgrupper tog över stora poster i bolaget och turbulensen var stor ända tills det ”etablerade” — investmentbolaget Investa köpte spekulanternas aktier. Genom att också ta över en betydande del av EB:s mångåriga samarbetspartner Ericssons porifölj blev Investa en stark majoritetsägare med nästan 60 procent av börsnoterade EB:s aktier.
Med en stark ägare i ryggen kunde koncentrations- och saneringsprocessen, som redan satts igång, drivas hårdare, och EB fick vid årsskiftet en ny VD, Kjell E Almskog, med rykte som trouble-shooter från Investa.
Almskog kör hårt för att pränta in lönsamnhets- och marknadstänkande i organisationen.
— Växande lönsamhet är viktigare än växande omsättning, säger han. — Internationaliseringen får inte ske till varje pris, utan vi måste gå selektivt fram både produktmässigt och geografiskt. För att klara sig utomlands måste man först vara stark hemma.
Tillverkningen av telekommunikationsprodukter kräver allt mindre handarbete och allt mer hjärnarbete, Över hälften av EB:s personal är idag tjänstemän.
B-GR — Elektrisk Bureau ändrar profil
EB-Gruppen, Norges grand old lady inom högteknologi, genomgår som bäst en stark omvandlingsprocess. Avmonopoliseringen av telemarknaden i Norge, mindre lyckade diversifieringar, internationaliseringsäventyr och ägarturbulens har skakat om koncernen. Tidigare ingenjörsstyrda Elektrisk Bureau har fått lov att städa i verksamheten, specialisera sig och sikta på nischer. EB:s nye VD Kjell Almskog predikar lönsamhet och marknadsorientering.
Avmonopoliserad telemarknad
Hemmamarknaden i Norge är emellertid inte lika lugn och institutionaliserad som tidigare. Stortinget beslöt för ett par år sedan att i viss utsträckning avmonopolisera telemarknaden, som tidigare helt kontrollerades av Televerket. Reformen träder i kraft från början av år 1987. Detaljerna är ännu inte helt klara, men reformen torde leda till, att Televerket fortfarande sköter om nätet, men att abonnenterna ”från husväggen inåt” fritt kan köpa sin teleutrustning.
— Eftersom vi hittills har haft 100 procent av marknaden för telefonapparater kan förändringen bara medföra en sak: marknadsandelen sjunker, konstaterar informationsdirektör Sigmund L Lavold. — Den intressanta frågan är om marknaden genom avmonopoliseringen växer så mycket att vi behåller eller kan öka försäljningen i absoluta tal.
— EB:s strategi inför avregleringen är dels att satsa på Televerkets kommersiella arm, TBK, som återförsäljare till marknaden, dels att snabbt utveckla nya produkter för marknaden, säger Levold.
Via offshore till satellitkommunikation
EB har också drabbats av nedgången inom oljesektorn, där bolaget enligt en undersökning legat på 13 plats bland Norges offshore-leverantörer. EB har levererat kommunikationsutrustning och kabel till ca hälften av alla plattformar.
— Vi räknar med en nedgång på offshoresektorn, men tack vare engagemanget där har vi på allvar fått in foten på satellitkommunikation, förklarar direktör Lavold. — Satellitkommunikationen tror vi blir en ny stark gren som kan kompensera offshorebortfallet. Vi är redan ett av de alla största öretagen i de nischer av satellitsektorn vi är inne på. Nischen är framförallt det marina satellitkommunikationssystemet INMARSAT. EB evererade 1982 världens första helautomaiska markstation för nätet, och fullföljde i fjol sin första uttandsleverans av en station i Grekland, och tog ett viktigt kontrakt till Saudi-Arabien. EB har också lanserat den tredje generationen av fartygsterminaler för NMARSAT, och med den erövrat ca 20 procent av marknaden, Terminalerna hanterar alla typers telekommunikation från röst till data. På kommande 1987 är Standard Cgenerationen av INMARSAT, vars utrustnin redan ryms på en vanlig nöjesbåt.
— EB arbetar också med följande steg av INMARSAT, satellitkommunikation för flygpassagerare, säger Sigmund Levold. — Med systemet kan passageraren ringa från sin plats eller skicka data från sin portabla pe!
Nischstrategi i Finland
En annan nisch som EB valt att satsa på är kontrollkommunikation. Bolaget har lång erfarenhet som leverantör åt de norska kraftbolagen, och expanderar nu starkt på exportmarknaderna både inom kraftförsörjningen och fiygledning. Referensordern nummer ett är förnyelsen av kontrollkommunikationsutrustningen — på Londons Heathrow — en av världens mest trafikerade flygplatser.
EB:s profil i Finland är låg, eftersom man i stor utsträckning arbetar genom samarbetspartnern Ericsson, och i enlighet med strategin håller sig till utpräglade nischer som SLMS (Subscriber Line Management System), dvs kvalitetskontroll för telefonnäten.
— Vi håller på med vår första finländska leverans av systemet till Varsinals-Suomen Puhelinosuuskunta, och arbetar med Hel singfors telefonförening, berättar avdelningschef Ivar Ekeberg. — Genom systemet förbättras servicen av nät och kunder, som genast kan få besked om var ett fel ligger.
— EB Forsvar är också i kontakt med Finland beträffande det taktiska kommunikationssystemet DELTAMOBILE.
Koncentration, decentralisering
Under sanerings- och koncentrationsprocessen har EB sålt ut kontorsautomationsverksamheten med dess omsättning på ca 150 milj NOK, och olönsamma bitar av kabel-TV och utlandsengagemangen. Utlandsstrategin har ändrats från flitig egen etablering till samarbete med solida och välrenommerade lokala partners.
Verksamheten har decentraliserats på resultatenheter, och lagts inom tre huvudsektorer, EB TeleCom, EB Nera och EB Norsk Kabel samt en grupp mindre enheter.
TeleCom är den tyngsta biten i koncernen med ca 45 procent av totalomsättningen. Sektorns enheter är Telenett (telefoncentraler, datamodem mm), Teleterminaler (telefonapparater), Kontrollkommunikasjon, Informasjon Systemer (telefonväxlar för företag, utrustning för datanät), Industrikomponenter och Service.
INDUSTRIKEMIKALIER + STÅ
Direktör Sigmund L Levold
Sektorn samarbetar nära med Ericsson, och Sigmund Levold är angelägen om att dementera ryktena om att Ericssons engagemang skulle rminska då ägarandelen sjunkit. Samarbetet har tvärtom förstärkts genom flere teknologiska avtal.
Norsk Kabel svarade i fjol med sin omsättning på 715 milj NOK för 24 procent av koncernomsättningen. Kabel är ett helägt, men skilt dotterbolag, som förutom standardkablar också arbetar med optiska kablar och brandsäker kabel för offshore.
Den växande satellitverksamheten ligger tillsammans med radiolinkar och en del militär elektronik hos EB Nera, som sålde ca 18 procent av koncernomsättningen. Portföljden av övriga verksamheter omfattar Engineering, Forsvar och de återstående utlandsbolagen I Europa och ASEANområdet, totalt drygt 400 milj NOK och I4 procent av koncernen.
EB satsar ca 10 procent av sin omsättning på forskning och utveckling. På hårdvarusidan satsar man på avancerade mikroelektroniska komponenter — bl a för TeleX — men som inom telekommunikation överlag ökar mjukvarans betydelse. Drygt hälften av utvecklingskostnaderna ligger på programvarusidan.
Koncernens resulta under 1985, men var in Omsättningen på 2,8 mrd NOK gav ett rö re seresultat på 132 mil nanskostnader och ex krympte till 52 milj NO si tol ta till 6,5. Rapporten fö förbättrades något ’e särskilt lysande.
NOK, som etter firaordinära poster före bokslutsdispo ioner. Bokslutet anger räntabiliteten på jalkapitalet till 8 procent och på eget kapi det första kvartale j år visar förbättrat resu ningsökning på 21 procent jämfört med 1985.
tat och en omsätt Håkan Nylun » RÖR » METALLER
MASKINER e ANLAGGNINGAR e KOMPONENTER » SYSTEM EKNISKA SPECIALPRODUKTER + FARMACEUTISKA PRODUKTE ÖALGO
Tusentals Algokprodukter och en avgörandetaktor som är gemensam för dem alla: kvaliteten.
