ECSIT har sitt högkvarter i heureka

av Ragnhild Artimo Forum 1991-07, sida 22-23, 02.05.1991

Text: Ragnhild Artimo Foto: Harri Hietala

ECSITE har sit högkvarter i HEUR

ECSITE, takorganisationen för vetenskapscentren i Europa, har valt Heureka till högkvarter. Vanda utklassade med glans de stora ”självklara” städerna på kontinenten. — Medan de grälade om kakan nappade vi den, säger Heureka-bossen Hannu

I Miettinen triumferande.

anda eller Bryssel? Vanda, S gick det faktiskt till. berättar

Hannu I Miettinen, vetenskapscentret Heurekas direktör.

— ECSITE; eller i full text European Collaborative tor Science, Industry and Technology Exhibits grundades i London redan 1989 som takförbund för de europeiska vetenskapscentren. Senaste år presiderade organisationen i Bryssel. men eurohuvudstaden har faktiskt inget eget vetenskapscentrum. och en växande opinion inom organisationen ansåg att dess högkvarter borde förläggas till en stad med eget centrum. På förslag var bl a Cardiff. men fransmännen var inte så väldigt entusiastiska för det engelsk förslaget… Under den session där problematiken debatterades fick jag i uppdrag att förhandla fram ett för alla parter godtagbart förslag. och det blev alltså Heureka i Vanda. Sedan årsskiftet har EXCITE presiderat hos oss! Hannu I Miettinen gör inga försök att lägga band på sin glädje och stolthet. Och varför skulle han det: den miettinenska entusiasmen har tjänat honom och Heureka väl.

— ECSITE-högkvarteret hos oss är en fjäder i hatten nationellt och naturigtvis för Heureka. och ger fantastisa möjligheter att ytterligare intensiiera Heurekas internationella kontakter och vetenskapsutbyte, och att höja centrets och stadens profil både

Heureka ser ut att ha ridit ut der ekonomiska blåsvädret. De senkomna anslagen från staten utbetalades äntligen senaste höst, och bättrade upp likviditeten, och dinosaurusexpon har för sin del gett angenäm ekonomisk feedback.

på hemmaplan och på den internationella arenan.

ECSITEs ordförande är Roger Lesgardes, direktör för det välkända franska vetenskapscentret La Villette — där för övrigt Tvytti Sutela, programdirektör för Heureka, varit ”utlånad” för ett halvår som chef för La Villettes internationella verksamhet. Lesgardes sitter naturligtvis inte ute I Vanda utan sköter sin huvudsyssla I Frankrike — i stället är det Melanie Quin, brittisk mikrobiolog och PhD i atmosfärfysik. som är ECSITESs direktör och tills vidare enda heltidsanställda. Hannu I Miettinen, som sitter i organisationens styrelse. är dess ekonomichef.

Poolade resurser ECSITE-koncept

I dessa välsignade euroorganisationstider. vad behövs ECSITE för — För att spara arbete och pengar. säger Melanie Quin. — Idag verkar ca 50 vetenskapscentra i Europa. För alla gäller att kunna erbjuda den egna publiken möjligast aktuella och högklassiga växlande utställningar. Detta kräver resurser, såväl ekonomiska som personella och kunskapsmässiga. ECSITES och min uppgift är att koordinera informationen om vad de olika nn Fil dr Melanie OQOuin är direktör för de europeiska vetenskapscentrens egen organisation ECSITE, som sedan årsskiftet har sitt högkvarter i Heureka. Vanda vann över Bryssel 7/1991 F RU eurovetenskapscentren gör och planerar att göra, för att vi bättre skall kunna poola våra resurser, komplettera kunskaps- och specialiseringsområden och den vägen gallra kostnader. Det skulle vara ganska dumt att flera centra var på sitt håll skulle producera t ex en påkostad dinosaurusexpo! En dimension av ECSITESs verksamhet är också att ge spridning åt idéer inom ny utställningsteknik och interaktivt expotänkande,

Melanie Quin är också knuten till Heureka: som vetenskapscentrets specialplanerare, Senior Exhibit Coordinator.

Heureka ”ärligt finländskt”

Dr Quin har bekantat sig med vetenskapscentra både i Europa och i England. Hur placerar sig Heureka i den celebra samlingen — I love Heureka for being so honestlv Finnish! Jag älskar centret för att det är så ärligt finskt. Å ena sidan bär centret upp hela den finska arkitektur- och designtraditionen, från själva byggnaden till utställningstänkandet som domineras av renhet och sval skärpa och klarhet. Å andra sidan gör Heureka effektivare bruk av datateknik och software än kanske majoriteten andra centra, och guidar på det sättet besökarna in i informationsåldern. Ett avgjort plus är också ”ämneskonceptet”: spektret sträcker sig över hela den naturvetenskapliga sektorn över till bl a språkvetenskap och människans utvecklingshistoria. Heureka har en klar linje och målsättning — vilket är mer än man kan säga om många. speciellt amerikanska. centra som är hoprafsade som plagiatidéer från olika håll utan egen profil. Ett annat exempel på bra nationell vetenskapscenterpolicy är färska Experimentarium 1 Köpenhamn — som är väldigt danskt, och i sin färg- och materialprakt helt annorlunda än Heureka.

Dinosaurier rekordexpo

Dinosaurusexpon i Heureka. som är öppen till utgången av augusti. är klart Heurekas egen rekordexpo hittills, men hotar att bli också ett nationellt rekord i besökarsuccé. Hittills har utställningen besökts av runt 130 000, förhandsreservationerna för de närmaste veckorna är uppe i 40 000 och Hannu I Miettinen tippar att ”slutsumman” blir kring 300 000.

— Det är klart att intäkterna från denna utställning dramatiskt bidragit till att förbättra centrets ekonomi. som upplevde en lång och besvärlig vågdal främst p g a försenade utbetalningar av utlovade statsstöd. säger Miettinen. — De väntade statsansla F RUN, 7/1991

Hannu I Miettinen, Heurekas direktör, kan glädja sig åt Heurekas och kanske hela Finlands rekordutställning genom tiderna. Dinosaurierna kan ses (och höras!) fram till slutet av augusti.

gen kom senaste höst och klarade oss ur krisen. och dinosaurussuccén nu har gett fin vind i seglen. så att Heureka med tillförsikt kan se framtiden an. Vi har också ny ekonomidirektör, Ensio Liukku — tidigare knuten till Vanda stads administration. Synergieffekten av alla dessa faktorer är att år 1991 ser ut att bli en nollresultatår. mot minusbokslut tidigare.

Men förluster är inte bara pengar: Hannu I Miettinen konstaterar, att en svår förlust för Heureka och för honom själv varit kansler Ernst Palméns frånfälle. Kansler Palmén var ordförande för Delegationen för Stiftelsen Vetenskapscentrum, och själen och anden i vad som 1989 blev Heureka — men också en oförtröttlig och analytisk lösare av smärre och större kriser på dess väg genom många praktiska svårigheter, och med en aldrig rubbad tro på visionen.

Toppkongress I höst

Heureka europrofilerar sig inte bara som bas för ECSITE. I höst samlas organisationen European Museum of the Year till sin årliga kongress just i Heureka.

— Senaste höst hölls kongressen i Bologna, och då var Heureka bland de tio finalisterna till titeln som ”årets museum i Europa.” I mitten av september är vi värd för denna kongress.

Europa har runt 42 000 muséer, inklusive de nya djärva vetenskapscentren. En europeisk kommitté väljer årligen ”euromuséet”. Mötets organisationskommitté inkluderar från Finland Museiverkets överdirektör Carl Jacob Gardberg och överdirektör Marja-Liisa Rönkkö vid Statens konstmuseum, med Heurekas vetenskapliga direktör Per-Edvin Persson som ordförande. LJ

Konstsamfunde fortsättning från sid jobb när de själva får ta beslut inom sina egna revir.

C-OTsläpper inte greppet

C-O Tallgren kommer inte helt att försvinna från arenan trots att han pensioneras från VD-skapet i Konstsamfundet. Enligt överenskommelse fortsätter han som styrelseordförande i både Hufvudstadsbladet och Grafiska Industri och har i dessa egenskaper möjligheter att fortsätta påverka verksamheten. Vidare kommer han att sitta med i de nämnder som fördelar framtida miljoner till kommande stipendiesökanden.

Ledningskonstellationerna — inom tidningssektorn kommer med andra ord att förbli nästan intakta.

Ser då Lasse Koivu ingen risk i att tidningsutgivningen kommer att rulla på enligt gamla invanda mönster, utan att Konstsamfundets nye VD ges möjligheter att komma in med fräscht nytänkande inom den sektorn — Jag vill säga att vi har haft ett så gott samarbete med C-O Tallgren genom åren att jag nog tror mig ha goda möjligheter att kunna påverka också tidningssidan framgent. Jag sitter ju för övrigt redan med i Hbl:s och Tryckeri & Tidnings AB:s styrelser där det ju kommer att behövas en möjligast stark grupp som tar itu med de dagsaktuella svårigheterna. Våra framtida problem kommer utan tvivel att ligga just på tidningssidan där vi får lov att arbeta hårt för att klara av våra åtaganden.

Koivu anser sin främsta uppgift vara att på bästa möjliga sätt förvalta det som redan finns enligt den sedan några år tillbaka utstakade linjen och den vägen stärka samfundets ekonomiska bakgrund.

— Med dagens turbulens är det lönlöst att försöka planera för en alltför lång tid framöver. Några nya stora projekt är följakthgen inte i sikte.

Konstsamfundet har redan under 5 års tid betalat bort på sina banklån och har nu 10 år kvar. Går det enligt planerna har man redan efter fem år, då skuldbördan reducerats till drygt 50 Mmk, en betydligt lättare sits. Vilket i klartext betyder att medlen för understöd och stipendier kan ökas.

Fastighetens värde torde i dag ligga någonstans mellan 1 och 2 mrd mk och kommer med största sannolikhet snarare att öka än minska i värde i takt med att Kampen och busstationsområdet småningom byggs ut. 23