Utgiven i Forum nr 1973-19

EEC blir hårda bud - men exportmöjligheter finns

av Kai Snellman Forum 1973-19, sida 16, 28.11.1973

TEKO-industrin:

EEC blir hårda bud — me export Öjligheter finn e Utvecklingsländerna har blivit en betydande faktor inom världshandeln med teko-varör, t om i-länderna har känt sig hotade.

9 Jakten på specialiteter och nyheter pågår överallt. Men imitatörerna lurar i vassen och det gäller att inte vila på lagrarna inom teko-industrin.

e Vilka naturliga förutsättningar har Finland under sådana förhållanden att idka teko-produktion 9 Närheten till goda marknader, förmågan att skapa nytt och — tidigare — relativt gott om fördelaktig arbetskraft. Detta nämner pol mag Kai Snellman, Textilrådet, bland våra plussidor i sitt breda svep över textilbranschens situation idag oc imorgon.

Teko-industrin består av två industribranscher, textilindustrin och konfektionsindustrin. Till textilindustrin räknas de företag, som börjar sin tillverkning från fibrer eller garn och vilkas slutprodukter utgörs närmast av garn, tyger, trikåväv, hushålls- och inredningstextilier, tekniska textilier och olika bruksfärdiga trikåplagg. Konfektionsindustrin fortsätter där textilindustrin slutar. Dess tillverkning utgår från tyger eller trikåväv och slutar med färdiga kläder.

De facto är dock arbetsfördelningen dessa branscher emellan inte mera så här entydig. En del textilindustriföretag har utsträckt sin produktion ända fram till färdiga konfektionsartiklar och några konfektionsföretag har i sin tur förlängt sin process bakåt och börjat tillverka trikåväv.

Vad står ”teko” för?

Industrigrenarna har sinsemellan intima kundförbindelser. Ca 22 procent av textilindustrins produktion säljs för vidare förädling till den finska konfektionsindustrin, vilket betyder att denna tar ca hälften av sitt råvarubehov från inhemska leverantörer. Då dessa två industribranscher är integrerade delar i en och samma textilförädlingsprocess har man för enkelhetens skull börjat kalla dem med ett gemensamt namn, teko-industrin (te = textil, ko = konfektion — på finska teva-teollisuus).

Teko-industrin är en väsentlig del av varje utvecklad ekonomi. Dess produkter tillgodoser väsentliga konsumentbehov, dvs kläder samt inredning och textilier för många tekniska ändamål, I Finland täcker teko-varorna i dag ca 8 procent av den privata konsumtionen. I de flesta industriländer (OECD) är denna -andel större. Även som arbetsgivare är teko-industrin av central betydelse. I EEC-länderna (de ursprungliga 6staterna) får ca 2,6 miljoner människor sin utkomst från dessa industrier. Detta motsvarar ca 12 procent av dessa länders arbetarstam. Motsvarande siffra för Finlands del ligger alltså på samma nivå.

Även i utrikeshandeln spelar teko-produkterna en central roll, Tex inom EEC-länderna svarar de för 7 procent av exporte 1 och för drygt 6 procent av importen. Beaktas bör då att detta stora område är självförsörjande ifråga om flera viktiga textilråvaror, närmast textilfibrer, vilket inte är fallet för Finlands del.

Priserna avgör — u-ländernas trumf

Teko-industrin är en utpräglad internationell industribransch. Flera av dess råvaror, fibrer, tillhör de basämnen, som dagligen noteras internationellt, Dess halvfabrikat, garn och tyger, rör sig ledigt över internationella gränser och även bruksfärdiga teko-varor, trikåprodukter och konfektion, har trots olikheter i smak och passform i allt större utsträckning blivit föremål för internationell handel.

För en väsentlig del av dessa varor, isynnerhet halvfabrikat av standardtyp, är priset en avgörande konkurrensfaktor. Då är det naturligt att produktionen delvis söker sig till sådana länder och regioner, som har tillgång till billiga produktionsfaktorer, tex arbetskraft, eller som av andra orsaker, tex genom statsstyrd ekonomi, kan sälja sina produkter billigt på världsmarknaden.

Indikativt är att utvecklingsländerna har blivit en betydande faktor inom världshandeln med teko-varor, tom i sådan utsträckning att de anses ha hotat industriländernas tekoindustrier. Detta har lett till att man inom GATT som bäst försöker utforma lämpliga medel för att bereda utvecklingsländerna möjligheter att utveckla denna handel utan att sätta käpp i hjulet för en naturlig utveckling av industriländernas motsvarande industrier.

Den som har nytt kan bli tillfälllg komet

Också industriländerna emellan är kommersen med tekovaror rätt livlig. Den stigande konsumtionen har medfört krav på allt större och mångsidigare sortiment, som även de största industriländerna har svårt att täcka med egna resurser. Specialiteter och nyheter jagas ivrigt överallt och den som

Vänd!

Forum 19/1973

Utgiven i Forum nr 1973-19

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."