Efter hälsan är ekonomin viktigast

av Torsten Fagerholm Forum 2016-04, sida 07, 28.04.2016

Efter hälsan är ekonomin viktigas enrik Husman, 43, började som vd för Helsingforsbörsen Nasdaq elsinki i mars. Han har jobbat vid börsen sedan 1997, bland annat som vice vd och ansvarig för utvecklingen av den nordiska tiehandeln.

Har ordet ”börs” en överdrivet negativ klang i den finska debatten?

Inom debatten förekommer en del hets och motsättningar till exempel vid aktieutdelning, i kontrast till Sverige där folkkapitalismen är mer utvecklad. Vi drar felaktiga likhetstecken mellan stora bolag och börsbolag. Finland har hundratusentals företag varav 126 finns på börsen.

Hur möter Helsingforsbörsen konkurrensen från rivaler som Bats Chi-X och Turquoise? Aktiehandeln har varit hårt konkurrensutsatt sedan 2007. Nasdaq-koncernen försöker garantera god service, börshandel är delvis en volymaffär. Vår marknadsandel av den transparenta handeln är 60 procent. Över 30 procent av handeln sker på tiotals alternativa marknadsplatser (dark pools) och bilateralt. Det uppstår brister i transparens då handeln fragmenteras: ingen vet exakt hur mycket noterade aktier som handla i EU! Myndigheterna försöker lappa kryphålen i Mifid-direktivet fram till 2018.

Hur ser ni på tekniskt driven kapprustning med algoritmer, HFT och robothandel? Marknaden är effektivare än någonsin, likviditeten högre, vi ser alla tiders minsta spreads (skillnad mellan köp- och säljkurs), samt tidernas lägsta handelsavgifter. Snabba tekniska verktyg kan liknas vid en motorsåg: man kan göra betydligt mer jobb men också större skada vid missbruk. Våra säkerhetsmekanismer (volatilitetsvakter samt circuit breakers för att hindra paniksäljning) hade hindrat händelser som flash crash (USA 2010). En smart aktiehandlare kan klå en maskin, men inte i snabbhet. En effek tiv marknad skapar förlorare: hästskomakaren

HENRIK HUSMAN. Ny vd för Helsingforsbörsen Nasdaq Helsinki.

ogillade ju bilarna. Det finns inte längre arbitragetillfällen mellan Nokias aktie i USA och i Finland. Det tar 10 millisekunder för en människa att blinka, en robothandlares latens är under 100 mikrosekunder. Aktiehandel bygger på en egen vision om vart företag är på väg på lång sikt.

Hur påverkar tsunamin av bankreglering er? Det behövs alternativa källor då traditionell bankfinansiering inte fungerar som förut. Finland är tillsammans med Tyskland ett av Europas med bankberoende länder. Även företag med fantastiska idéer får knappt banklån om realborgen saknas eller ifall affärsverksamheten inte är höglönsam. Börsens roll som tillväxtsporre blir allt viktigare.

Hjälper “happy hour’ bland centralbankerna noteringsboomen in på 2016, trots att teknobubblans rekord rök i fjol?

I fjolvar det bästa noteringsåret i Finland på 15 år med 12 nya bolag inklusive First North. Samma fenomen ser vi i EU och globalt. Börsturbu lensen under januari-februari har inte påverkat ivern hos våra noteringskandidater. Räntemässigt lever vi nog i exceptionella tider.

Varför har Sverige klart fler tillväxtorienterade bolag än vi?

Finland är ensam om att tillämpa striktare beskattning vid vinstutdelning från noterade bolag. I andra länder råder skatteneutralitet, i London rentav morötter. Orsakerna är historiska: Finland anser att storbolag bör beskattas hårdare. Det finns dock många stora bolag utanför börsen och många små bolag på börsen. Vissa lönsamma och stabila bolag drabbas av en hög skattetröskelsom avskräcker från notering.

Hur framkalla finländsk folkkapitalism? Sverige har en fredlig historia och fler rika individer. De har ett större utbud av företag som söker tillväxt och även fler placerare som är villigaatt finansiera denna. Sverige har två miljoner ISK-konton (investeringssparkonto) med skatteförmåner för sparande. Det dirigerar kapitalet dit som nyttan är störst med tanke på tillväxt. I Finland tog man tyvärr död på PS-kontot via reglering. Kanske skulle vi bli ivrigare att ‘örkovra oss i ekonomi ifall vi likt Sverige tillläts påverka våra egna pensionsplaceringar.

Den svenska attityden är mer ambitiös, i Finland skyr man den risk som tillväxten innebär kanske just på grund av beskattningen. Sverige är ett av EU:s bäst utvecklade länder med tanke på kapitalmarknaden, efter Storbritannien. Via folkbildning kunde vi stärka folks privatekonomiska kunnande och förståelse. I läroplanen borde man lära ut innebörden av ränta. Vi kunde införa skattefria dividender på belopp under 500 euro. Därtill borde vi slopa skattetröskeln för börsnoteringar och sluta bestraffa noterade bolag då vinstutdelningen beskattas.

Hur många av de cirka 1 000 företagen på Slush tippar du att kan börsnoteras inom 5 år? Kanske 50 av dem mognar och blir kandidater för notering, även om en del nog köps upp på vägen. En industriell investerare kan ibland vara bättre ur bolagets synvinkel, både prismässigt och ifall det bildar synergier. m

FÖRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 42018

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."