EG - medlemskap medför avsevärda reella vinster

av Sinimaaria Ranki Forum 1992-04, sida 10-11, 26.03.1992

EG-medlemskap medför avsevärda reella vinster

Text: Sinimaaria Ranki

Beslutet att lämna in en ansökan om medlemskap i EG är Finlands andra försök att i framtiden bli delaktigt i den ekonomiska stabilitet som den europeiska integrationen förväntas medföra. Vid vårt första steg — försöket att knyta den finska marken till ecun — trampade vi snett. Förhoppningsvis upprepar vi inte samma fel igen.

en 5 mars avgav Ahos regering D: länge emotsedda meddelan det gällande ansökan om EGmedlemskap. Antagligen väntade redan näringslivet ett positivt beslut. Nu är det i alla fall officiellt. Att lämna in ansökan är dock inte samma sak som att faktiskt bli medlem. Därför är det av intresse att jämföra de reella vinster som står inom räckhåll om vi blir medlemmar med följderna av att stanna utanför.

På forskningsfronten har de två norska professorerna Victor Norman och Jan Haaland, båda från handelshögskolan i Bergen, nyligen jämfört hur den europeiska integrationen kommer att påverka EFTA-länderna när de går med i EG med hur det blir om de stannar utanför. De har gjort

Ekon.mag. Sinimaaria Ranki är doktorand vid Göteborgs Universitet, Nationalekonomiska Institutionen. Hennes avhandling har rubriken ”The German Monetary Union: Effects On The D-Mark & The EMS”.

10

EG-ansökan har gått in.

simuleringar under olika antaganden och studerat hur industrin och handeln påverkas. Trots små kvantitativa skillnader för de olika simuleringarna är resultatet sammanlagt dramatiskt: alla EFTA-länder skulle gynnas avsevärt av ett medlemskap. Det har en naturlig förklaring 1 att vi är mycket små länder som har en betydande handel med EG. Som medlemmar skulle vi därmed vinna på integrationen, enligt estimeringar två eller tre gånger så mycket som de enskilda EG-länderna i genomsnitt. Också EG skulle gynnas av EFTA-ländernas medlemskap men nyttan skulle bli marginell. M.a.o.: vi behöver EG, men EG klarar sig utmärkt även utan OSS.

Nedan försöker jag belysa varifrån viasterna från en integrerad marknad kommer. Jag utgår här från att Finland, om det blir medlem av EG, blir det tillsammans med de andra EFTAländerna Sverige, Norge och Österrike. EG vill knappast släppa in nya medlemsländer droppvis, så antagandet om ett samtidigt medlemskap är motiverat.

Modern handelsteori: inhemska monopol

Enligt den traditionella handelsteorin exporterar ett land den vara vars produktion det har en komparativ fördel i. Brasilien skall exportera kaffe eftersom det har det rätta klimatet och billig arbetskraft som plockar bönorna.

Schweiz skall exportera klockor eftersom de har kunniga urmakare o.s.v. I mitten av 1960-talet noterade man dock att det vid sidan av sådan traditionell handel förekom en ökande s.k. intra-industriell handel, d.v.s. handel med varor tillverkade inom en och samma industri. Man förklarade detta genom skalfördelar: den livliga handeln av t.ex. bildelar mellan fabriker i olika länder är ett resultat av att den ena fabriken specialiserar sig på att producera backspeglar och den andra pedaler. Genom att specialisera sig kan båda producera större volymer och kan därmed sänka den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet.

Ett decennium senare iakttog man att det dessutom förekom handel som visar på en total motsats till den traditionella teorin. När två skepp möttes på havet kunde de ha exakt likadan last och vara på väg till varandras avgångshamn! I slutet av 1970-talet utvecklades handelsteorin så att den kunde förklara sådan samtidig export och import av en och samma vara. Hemligheten är imperfekt konkurrens på hemmamarknaden. När företagens marknadsandelar i olika länder har studerats har det visat sig att inhemska företag ofta har en monopolistisk position, vilket gör att de kan prissätta sina produkter så att de alltid får en vinst. Ett utländskt företag som inser detta skulle gärna etablera sig på den inhemska marknaden — här: Finland. Genom att sälja sin produktion (av en identisk vara) till ett lägre pris kan det öka sin inkomst. Sådan internationell prisdiskriminering har gjort att priset på en finländsk produkt kan i utlandet vara hälften av priset här hemma.

Integrationen minskar inträdeskosmaden: konsumenten vinner

Vad den europeiska integrationen syftar till är att avskaffa alla tullar och tariffer samt tids- och resurskrävande gränskontroller. På så sätt underlättas inträdet för utländska konkurrenter på den inehemska marknaden och möjligheten till prisdiskriminering elimineras.” Den hårdare konkurrense " praktiken kommer möjligheten till prisdiskriminering knappast att försvinna helt och hållet. Olikheter i nationella preferenser kommer att Icva kvar, vilket gör att efterfrågan på inhemska varor är alltid något mindre priskänslig än efterfrågan på utländska produkter.

4/1992 FORU tvingar företagen att effektivisera sin verksamhet.

De tre kostnadsfördelarna på produktionssidan, alltså den direkta besparningen från avskaffade tullar, rationaliseringen och effektiviseringen av verksamheten samt skalfördelar från större produktionsvolymer för en större kundgrupp, kommer att överfötas till priserna. Den entydiga vinnaren är konsumenten som gynnas av inte bara prissänkningen utan också av ett mångsidigare utbud.

Företag är inte nödvändigtvis vinnare i integrationsprocessen. Att ge upp de breda vinstmarginalerna på hemmamarknaden innebär naturligtvis en förlust för dem. Vidare kommer deras inhemska marknadsandelar att minska, vilket betyder att produktionen för den finländska marknaden kommer ett reduceras. andra sidan kommer deras försäljning till utlandet att öka, vilket ju har motsatta, fördelaktiga effekter. Om nettot blir en vinst eller en förlust beror på inom vilken bransch som företaget är verksamt. Nedan skall jag ge några exempel på vilka branscher som kan förväntas bli gynnade och vilka som antagligen kommer att förlora.

Vem vinner bland företagen?

Den europeiska integrationen kommer att leda till att industrier expanderar tack vare de lägre kostnaderna och den större marknaden. Men klart är att alla industrier inte kan expandera. De som expanderar behöver ju resurser som måste komma någonstans ifrån.

Vad vi kan förvänta oss är en omallokering av resurser från branscher för vilka intregrationen inte är så viktig till branscher för vilka effekterna har störst betydelse. Generellt sett betyder det att branscher där man inte haft fullständig konkurrens kommer att expandera och suga resurser från branscher där man redan har fullständig konkurrens.

Om man delar den finska marknaden i tre branscher, en med kapitalintensiv, en med kunskapsintensiv och en med arbetsintensiv produktion, och delar upp dessa i olika industrier som t.ex. skogsindustri, livsmedelsindustri o.s.v. kan man med hjälp av simuleringar få indikationer på hur industristrukturen kan påverkas om Finland (samtidigt med de andra EFTAländerna) blir EG-medlem.

Sammantaget kommer den finska kapitalintensiva industrin knappast att påverkas av ett EG-medlemskap. Bland branscherna kommer pappersindustrin att expandera kraftigast medan livsmedelsindustrin måste ge vika

FRUN, 12/199 för nya konkurrenter. Den arbetskraftsintensiva sektorn kommer att förlora totalt sett. Textilindustrin krymper sannolikt mest, medan träindustrin upplever en moderat expansion. Den stora vinnaren blir den kunskapsintensiva branschen. Den enskilda industrin som kan förväntas bli mest gynnad är den maskintillverkande industrin. Där har våra ingenjörer dels en erkänsla för sitt kunnande, men dels skall man också ta detta som en utmaning. Om vi väntar att våra speicalkunskaper kommer att efterfrågas ännu mer är ju en ytterligare satsning på t.ex. utbildning inom området mer än välmotiverad.

Det är två drivande krafter som leder till en utveckling lik den ovan beskrivna. För det första kommer uppdelningen av arbetskraft och utnyttjandet av den att se annorlunda ut om vi är med i EG än om vi inte vore det. Som medlem kan vi bli en del av den interna marknaden; som icke-medlem gynnas vi inte av de kostnadsbesparingar som integrationen medför, men måste trots det försöka hävda oss i den hårdare konkurrensen på EGmarknaden med mellaneuorpeiska företag som har de nämnda fördelarna. För det andra möjliggör ett medlemskap att vi kan exploatera våra komparativa fördelar som hittills döljts av en ofullständig konkurrens på den inhemska marknaden. Vi kan förvänta oss att tillverkningen av arbetsintensiva produkter allt oftare kommer att SA

I EG-medlemslandet Finland är konsumenten den som ler bredast. Företagen kommer också att gynnas i.o.m. att deras avsättningsmarknad växer men glädjen överskuggas av de lägre vinstmarginalerna på den inhemska marknaden.

Transaktionskostnaderna faller - inga tullar eller tariffer - inga gränskontrolle Ökad konkurrens - etablering av utländska företag - ökad effektivitet

Lägre produktionskostnader - större produktionsvolymer - ökad effektivitet

Lägre prise - ökad konkurrens tvingar företag att överföra kostnadsbesparningen i konsumentprise - ökad konkurrens tvingar företag att nöja sig med lägre vinster på den inhemska marknaden - bättre tillgång till utländska marknader medför | extra inkomster

Kapitalintensiva branscher Metallindustri Kemisk industri Livsmedelsindustri Pappersindustri

Kunskapsintensiva branscher Produktionsmaskiner tillv.ind. Kontorsmask. tillv.ind. Elektronindustri Transportindustr +

Itl+t+t tl +12 ++

Arbetskraftsintensiva branscher —-—-Metallprodukter Textilindustri Träindustri + Plastindustri

Tabellen visar den kvalitativa effekten på produktionen inom olika industrier om Finland blir medlem av EG tillsammans med de andra EFTA-länderna. Bedömningen baserar sig på kvantitativa simuleringar gjorda av professorerna Haaland och Norman.

EA ske i EG-länderna medan vår betydelse som tillverkare av kunskapskrävande produkter kommer att öka.

Om vår ansökan av någon anledning inte skulle leda till ett medlemskap skulle vi ändå gynnas av EG-integrationen. T.ex. skulle våra varutransporter genom Europa gynnas av att lastbilarna inte behöver stanna för gränskontroller. En annan extern effekt är att de billigare priserna inom EG naturligtvis även skulle gälla för oss. Skepticism ur konsumentens synvinkel: Vad skulle garantera att våra importföretag överför det lägre priset till konsumenten? Men en låg EGprisnivå jämfört med en hög finsk prisnivå skulle samtidigt betyda att handelsvolymerna mellan oss och EG minskar. Om EG-ländena har en möjlighet att köpa förmånligt på den interna integrerade marknaden, varför skulle de efterfråga våra varor?

Trots överallt upprepade påståenden om att EES-avtalet skapar ett fritt flöde för varuhandeln mellan EG och EFTA, förblir detta varuflödes frihet ungefär lika begränsad som under rådande frihandelsavtal. Gränskontroller blir kvar vid gränserna mellan EG och EFTA, fast de avskaffas inom EG. Det betyder att om vi snubblar igen kommer vi att få lida mycket av vår outsidersposition. Vår produktionsstruktur kommer att ändras även då, men i en helt annan riktning. Den kunskapsintensiva industrin skulle få ge vika medan skogsindustrins betydelse skulle komma att öka avsevärt mer. Om detta sker, skulle det i sin tur försvåra våra möjligheter att upprätthålla ett fast växelkursregim. Me fortsättning på sid 2 11