EG, nord och syd
av Christian Sundgren Forum 1986-18, sida 08-09, 20.11.1986
EUROP alla europeiska länder att ta del i de ekonomiska och politiska gemenskapen. Först växte de sex norrut med Danmarks, Englands och Irlands medlemskap år 1973. Först åtta år senare började EG:s naturliga expansion söderut: år 1981 inträdde Grekland, och nu i år Portugal och Spanien.
Tillväxten är naturlig med tanke på den gemensamma historia som förenar medelhavsländerna. Den iberiska halvön är både geografiskt och politiskt en del av Europa. Ur EG-perspektiv räknar man dessutom med att de spanska och portugisiska kontakterna till dels Latinamerika, och dels Afrika, skall ge EG:s u-landssamarbete nya dimensioner.
Samma tema var bergsrådet for Stolpe inne på under EVA-dagen, när han talade om Finlands relationer till Europa:
Fra coon från år 1957 uppmanad — Europa beskylls för “åderförkalkning”. Men de gemensamma institutionerna på det politiska, ekonomiska och vetenskapliga planet tycks sakta men säkert ge konkreta resultat, Tron på det egna landet och den egna kontinenten stärks bland européerna.
Västeuropas över 300 miljoner invånare har ju en nästan 2000 år gammal gemensam historia och kulturtradition, upplyste bergsrådet Stolpe publiken på Finlandiahuset. Han betonade vidare att den europeiska marknaden, trots de stora interna skillnaderna, är lättare att nå för den finländska exportören än marknaderna i Fjärran Östern.
Nu när EG expanderar, och den ekonomiska tillväxten igen har tagit fart, finns det onekligen mycket att hämta inom EG. Att intresset är ömsesidigt visar statistiken: handeln mellan EG och EFTA står för 21 procent av EG:s utrikeshandel, och är viktigare än Gemenskapens USA-handel, EG-andelen i EFTA:s utrikeshandel är omkring en tredjedel.
Utdragna förhandlingar
Trots att EG nu börjar samla alla de länder som hör samman historiskt, tog det tid innan Spanien och Portugal accepterades som fullvärdiga medlemmar.
Spanien fick ett frihandelsavtal med EG år 1970, och Portugal två år senare. Därefter måste demokratiseringsprocessen fullföljas i de båda länderna, innan ett medlemskap kunde bli aktuellt. De båda länder 1986 ör ett historiskt år för Europa. Portugol och Spanien blir med lemmar cv
EG. Gemenskape samlar därmed 320 miljoner mänskor. Har en gemensam europeisk civilisation uppstått såsom på medel fottiga och rika D dem? Eller ka and de tolv EG länderna överhuvudtaget dra å somma håll? Ha notellägaren på
Peloponnesos så mycket gemen samt med svino aren på Jylland att EG får ny vitalitet , nord och sy na anhöll om medlemskap redan år 1977. Men förhandlingarna arog verkligen ut på tiden. Först i fjol kom man överens, och i år började medlemskapet.
Medan både Portugal och Spanien ville skydda sina ekonomier från en häftig EGkonkurrens, trodde man inom Gemenskapen att de två länderna ytterligare skulle försvåra lantbrukspolitiken och förvärra textil- och metallproblemen. I jordbruksoch fiskefrågorna var det allra svårast att nå enighet.
Under förhandlingarnas gång kunde Portugal och Spanien dra nytta av EG. Vartdera landet lånade 550 miljoner ECU från Europeiska Investeringsbanken för att rusta upp ekonomin inför konkurrensen från EG-marknaden.
Stora skillnader inom EG
De nya medlemsländerna, Grekland, Portugal och Spanien, representerar statistiskt sett de fattiga inom EG. Den genomsnittliga evnadsstandarden för EG skrivs som 100 och står för BNP per capita (se diagrammet). Då blir talen för Spanien 73, Grekland 57 och Portugal 46. Av de gamla EG-länderna är det bara Irland som faller såhär lågt ner på skalan, med 71. Listan toppas av Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland med 122 respektive 120.
Jordbruket är en viktig sysselsättare i såväl Portugal som Spanien. Omkring en jemtedel av arbetsplatserna står primärproduktionen för, Det är den största skillnade jämfört med de andra EG-länderna. Spaniens och Portugals betydande turistnäring gör att servicesektorns andel av bruttonationalprodukten och sysselsättningen är stor. Här har de två nykomlingarna redan nått EG-nivån, där servicesektorn står för omkring 55 procent av BNP.
Skenet bedrar
Spaniens och Portugals arbetslöshets- och inflationssiffror är höga, och visar att de ligger efter den ekonomiska EG-standarden. Var femte arbetsför spanjor är utan arbete 1 Portugal är inflationen ett mycket stort problem, år 1984 ökade priserna med 21 procent.
Men siffror säger inte allt. Samtidigt har den industriella expansionen varit mycket snabb i de båda länderna. Spanien räknas i dag faktiskt till de 10—12 starkaste industrinationerna. Bland de tolv EG-länderna kommer Spanien på femte plats, och som skeppsbyggare är spanjorerna ännu starkare. Många spanska industrigrenar är toppmaderna, medan traditionella småföretag står för merparten av produktionen.
I Portugal är effektiviteten och produktiviteten däremot rätt låg, och ekonomin präglas av den dominerande textilsektorn. Men framförallt är alla nya EG-medlemmar typiska småtöretagarländer. Det förenar dem inte bara med det rikaste EG-landet Danmark, utan visar att här finns en mycket stark tillväxtpotential.
18/1986 FOÖRUN,
Konsekvenser för Finland
För Finland och de andra EFTA-länderna har Spaniens och Portugals inträde i EG betytt förändrade relationer till Gemenskapen. I förhandlingarna gällde det att inte skapa nya handelshinder mellan gamla partners, och se till att EG-länderna inte får handelsfördelar på den iberiska halvön. För Finlands del undertecknades dokumenten i somras i Bryssel. Efter en övergångsperiod på sju år kommer handeln med industrivaror att bli helt tullfri år 1993. Handeln med de två länderna står för en procent av vår utrikeshandel.
— EFTA-ländernas förhandlingar med EG, där Finland fungerade som koordinator och ordförande, var tröga till en början. Men till slut godkändes EFTA-ländernas åsikt att en jämlik behandling med de gamla EG-länderna skulle tillämpas under övergångstiden, skriver utrikesrådet Antti Kuosmanen i Kauppapolitiikka 2-3186.
Finland lyckades säkra såväl en papperssom ostexport medan t ex den portugisiska textilexporten till Finland kan regleras enligt avtalet.
Ett problem låg i att Spanien och Portugal integrerades i EG:s jordbruks- och fiskepolitik, vilket innebar att Finland inte längre kan räkna med de handelsfördelar som
EFTA-avtalet med Portugal och frihandelsavtalet med Spanien gav. För vissa varor som tidigare omfattades av EFTA-konventionen, men som inte omfattas av frihandelsavtalet med EG, kommer tullar att återinföras. För sådana varor som EG definierar som joradbruksvara kommer tullen att införas omdelbart, medan tullen för övriga varor kommer att återinföras stegvis under den sjuåriga övergångsperioden.
Europas eget solbälte
I ekonomiska termer är det viktigt att handeln med Spanien kan fortsätta så fritt som möjligt. Spaniens ekonomiska tillväxt är snabb. Man räknar med att Spanien, Italien och Frankrike får en tillväxt på nära 3 procent. Den förbättrade köpkraften förklaras framför allt med de sjunkande oljepriserna, som ger en inkomstökning som sätter fart på investeringar och byggnadsverksamhet. Takten är så snabb att man — precis som i USA — talar om Europas solbälte.
Detta nya sug lär redan märkas i Norges exportstatistik. Medan den norska totalexporten sjönk med 8,3 procent under årets första halvår, ökade exporten till Spanien med 33,6 procent!
För de nya EG-länderna har medlemskapet satt fart på ekonomin. Industrin moder BNP per capita i EG-länderna samt USA och Japan. Siffrorna från år 1984. EG-medeltalet anges som 100.
Danmark BRD Luxemburg Frankrike Belgien Holland England Italien Spanien Irland Grekland Portugal
EG-genomsnitt
USA Japan
Källa: Eurostat
FÖRUN 13/198 niseras och förnyas. Nya företag startas med sikte på hela EG-marknaden och här, precis som i USA, är det småföretagen som står för de nya arbetsplatserna.
Detta gäller speciellt Italien. Italienarna har kommit mycket långt i nya expansiva branscher som elektronik och databehandling. Högt utvecklade produkter inom sjukvården och laboratoriebranschen har stor efterfrågan I Italien. Likaså pappersmaskiner, specialkemikalier och ”energisparprodukter” — för att inte tala om textil- och designprodukter. Men ett villkor är hög kvalitet, betonar de finländska handelsrepresentanterna i Italien.
Europa är trots allt en öppen ekonomi. EG är beroende av import av råvaror och energi, medan man själv exporterar färdiga produkter. Det har gjort att EG i princip ställer upp bakom frihandeln. Vissa undantag finns, tex beträffande finländsk pappersexport och svensk stålexport, men de bekräftar regeln. Till exempel Italiens import växte med hela 22 procent i fjol!
EVA:s Europa-drive
Det södra Europa är inte längre bara siesta, maffia, strejker och terror. Här finns mycket mer att hämta, var budskapet på EVA-dagen för två veckor sedan.
— En framgång på dessa marknader kräver att produkten är anpassad för behoven, att den fyller alla kvalitets-, pris-, leverans- och servicekrav som ställs i den hårda konkurrensen. Här finns stora chanser för specialiserade, kunniga och aggressiva företagare.
— Mången finländsk företagare tycks anse att marknaderna i Västeuropa är för svåra. Medan marknader bortom världshaven företaller öppnare och enklare att erövra. Det är fel, dundrade bergsrådet Tor Stolpe i sitt jungfrutal som Wärtsiläs toppledare inför EVA-församlingen i Finlandiahuset.
— Närhet, gemensamma kulturvärden, stor köpkraft och ett verklig behov av varor och tjänster talar för att Europa ligger närmare som marknad än okända områden utanför Europa
Christian Sundgren 9
Spaniens ekonomiska tillväxt är snabb — landet räknas idag till de 10—12 starkaste industrinationerna, även om dess image som “semesterland” har djupa rötter.