EG och SMF
av Christian Sundgren Forum 1986-17, sida 24-25, 06.11.1986
EUROP hur djupa de ekonomiska proble men är. Arbetslöshetsgraden är över 10 procent. EG-länderna har inte med 80-talets tillväxttakt på 3—4 procent lyckats stoppa den negativa utvecklingen. Arbetslöshetsproblemen är värre än någonsin. Europa har inte lyckats med det som USA och Japan klarat av, nämligen att snabbt öka sysselsättningen inom servicesektorn. Industrin står fortfarande för nära en tredjedel av EG:s arbetsplatser. Men den tekniska utvecklingen gör storindustrin allt mer kapitalintensiv. På 90-alet kommer den att sysselsätta endast 15 procent av arbetsstyrkan.
EG måste alltså se över sin arbetsmarknad. Redan i dag visar det sig att traditionellt stöd till metali- och varvsindustrin inte ger resultat i förbättrad sysselsättning. 40 procent av de arbetslösa har varit utan jobb i ett år eller mer.
D en stora arbetslösheten visar tydligt
Nya tider, ny teknik nya företag
EG satsar nu stort för att ta igen USA:s och Japans försprång på det teknologiska området. Fureka, Race och Esprit är redan välkända begrepp. Men det är inte bara de stora företagen som skall ta åt sig av kakan. Europa-kommissionen investerar 800 miljoner ECU (5,5 miljarder FFR) mellan 1987 och 1991, för att förbättra telekommunikationerna mellan de 12 medlemsländerna — det sk Race-projektet. Här är det inte meningen att Siemens, europeiska ITT och andra storbolag skall ta hem potten. Tvärt Är det slut på EG-byråkratin — och har tiden kommit för småföretagen att blomstra inom EG?
EG rustar upp sin hemmamarknad. År 1992 når EGföretagen 32 miljoner konsumenter utan hinder. EG med sina 12 medlemsländer är västvärldens största ekonomiska enhet. Men ekonomiskt starkare är USA och Japan. I EG är nämligen en person på tio uta jobb!
EG:s storindustri är på tillbakagång. Tillväxt och ny sysselsättning skall Västeuropas småföretag istället stå för. EG satsar nu stort på sina småföretag.
Småföretagen i EG skapar nya job om, satsningen skall framför allt stöda livskraftiga småföretag.
Precis som i USA är det nämligen småföretagen inom elektroniken och data- och informationsbehandlingen som växer snabbt, och ger nya arbetstillfällen. De här företagens expansion är lika snabb inom bankoch försäkringsbranschen som konsultsektorn. I USA har småföretagen i de nya branscherna skapat omkring 3 miljoner nya arbetsplatser årligen! John Naisbitt talar om dem som den nya megatrenden.
Allmänt räknar man i dag att datatekniken står för 50 procent av BNP-tillväxten. Den utgör redan basen för all industriproduktion och kommer år 1990 att svara för 15 procent av industriländernas BNP.
EG stöder småföretagen
I alla EG-länder har man försökt förbättra företagarklimatet. Målet har varit att få igång nya företag. Det är det bästa sättet att främja den ekonomiska tillväxten och försöka lösa arbetslöshetsproblemen.
— Det viktiga är att man inte bara resonerar teoretiskt inom EG, utan faktiskt går in för konkreta åtgärder till stöd för små och medelstora företag (SMF).
Det säger EM Filip Hamro-Drotz som representerat Finlands industri i Bryssel i många år. Det förefaller verkligen som om EG hade kommit långt på det här området. Listan över EG-beslut gällande småföretagandet är verkligen imponerande Ö 1983: året görs till ”Europas småföretagarår”. Den ekonomiska betydelsen av SMF betonas. Stödet till dem koordineras.
I december rekommenderar man vidareåtgärder till stöd för SMF.
9 1984: I maj går EG-kommissionen in för att förbättra företagarklimatet för SMF.
€ 1985: I mars besluter EG:s statsöverhuvud att åtgärder vidtas för att sporra grundandet av SMF. Utbildningen, informationstillgången, lånemöjligheterna och den acministrativa hjälpen förbättras för SMF.
Ö 1986: EG:s statsöverhuvud enas om en strategi för att ytterligare förbättra föreagarklimatet för SMF.
9986: I augusti slår man fast ett handingsprogram för SMF i syfte att stimulera illväxten och främja sysselsättningen inom EG. Målet är att förbättra klimatet för SMF och minska hindren för nyetablering.
SMF som sysselsättare
Europa som arabbats av stål- och varvskriser är det småföretagen som inger hopp. Det är här det bildas nya arbetsplatser. Inom storindustrin har inte en enda arbetsplats tillkommit i nettosiffror räknat, medan de verkligt små företagen skapat flera miljoner arbetstillfällen på bara några år.
I de stora arbetslöshetsdistrikten som Lorraine i nordöstra Frankrike finns specielja butiker för att starta eget: Boutique de Gestion.
— Jag hjälper dem som vill starta eget att sätta igång. Jag går igenom deras affärsidé och försöker hitta en marknad för dem. Det är kontakten till kunderna som är det viktiga för dem.
Det säger Joel Boeuf, som basar för starta-eget-butiken i Lorraine. Han är själv småföretagare och kan ge tips om var få startkapital, hur hitta rätt i byråkratin os v. Det tinns liknande ”butiker” över hela Frankrike, och de har hjälpt till att bilda flera tusentals nya småföretag I landet.
— Det viktiga är att de som ber om hjälp har en företagsdröm som de tror på — den kan sedan gälla snigelfarmer, syateljéer, bilverkstäder eller caféer. Vi ger dem juridisk hjälp, tips om finansiering och marknadsanalyser.
Resultatet av den här verksamheten har varit lyckad. Staten står för startkapitalet, medan själva verksamheten är mycket regional. Råvarorna och arbetsinsatserna är Iokala, och de konsumenter man vänder sig till finns också lokal. Men trots detta har sysselsättningseffekten varit stor. På bar 17/1986 FOÖRUN,
Nu satsar EG på SMF nom EG har man definitivt förstått vilken | tillväxtkapacitet småföretagen står för. Under alla mina år i Bryssel har jag följt med hur man betonat SMF:s betydelse, säger EM Filip Hamro-Drotz (bilden). — Poängen är att man inte bara talar om små och medelstora företag | teoretiska termer, utan faktiskt stöder dem konkret. Ma några år har miljoner arbetsplatser skapats inom dessa miniföretag. Den här typen av barfota-konsulter skulle behövas i vårt land också. Ofta faller bra affärsidéer på att starttröskeln är för hög.
En ny arbetsmarknad
De nya miniföretagen opererar någonstans på gränsen mellan den traditionella ekonomin och den offentliga sektorn. Här suddas gränserna ut mellan såväl fritid och arbete som ägande och anställning. Den här trenden stöds också av det ökande Intresset för deltidsarbete inom EG, där i dag 9 procent av arbetstyrkan jobbar deltid.
— Man borde också i Norden och Finland inse vilken sysselsättningspotential som finns gömd inom småföretagarsektorn. Genom att skära ner på småföretagens kostnadsbörda, når man därför snabba resultat, säger Filip Hamro-Drotz imponerad av EG:s stöd till små och medelstora företag.
— Ta t ex Belgien. Med olika åtgärder vill man se till att småföretag bildas, och att de som redan finns får bättre utvecklingsmöjligheter.
Man talar om den sk Plus-I-regeln. Den går ut på att alla företag med bara en anställd går fria från alia socialavgifter under två år om de anställer en person till.
— Märk väl att denna åtgärd skapade hela 10 000 arbetsplatser på bara ett år! Det lönar sig med andra ord att satsa på små och medelstora företag. Resultaten syns genast.
Hamro-Drotz har fler exempel i bagaget att dra upp för att visa hur en flexiblare politik för små och medelstora företag snabbt förbättrar sysselsättningsläget.
— Det skulle vara bra om vi i vår arbets FÖRUN 17/198 jobbar för att stöda SMF direkt, och för att anpassa lagstiftningen till dem.
— När EG-kommissionen 1986 gick in för att ytterligare öka stödet till SMF fick portugisen Mr Matutes uppdraget att göra upp ett handlingsprogram för EG. Han är mycket energisk och effektiv, och presenterade redan i augusti i år ett brett program till stöd för de små och medelstora företagen.
— Personligen tycker jag det viktigaste är att SMF kommer med i det teknologiska samarbetet. De har inte resurser att åka omkring i Europa och världen för att se vad som finns. De måste istället ha tillgång till information och ha fritt inträde till de införmationsbanker som skapas inom EG.
— Också när det gäller den nationella upphandlingen inser man i dag i EG att storföretagen inte längre kan få ta hem allt. Man ser nu till att småföretagen är med i upphandlingen.
— Av EG:s olika fonder är det speciellt European Social Fund som stöder SMF. De 2,5 mrd ECU som fördelas årligen går speciellt till SMF för utbildning och utveckling av informationssystem dem emellan. CS lagstiftning kunde ta modell av t ex Frankrike. Där behöver inte längre företag med mindre än 30 personer blint hålla sig till de allmänna kollektivavtalslönerna. Förutsättningen är att man kommer överens om andra villkor på de mindre företagen. På det här sättet kan man kombinera företagandet med nya krav på fritid och arbetstider och anpassa produktionen till nya levnadsvanor, EG handlar alltså inte bara om stormarknader och storföretag. Inom EG har man insett att den nya tekniken och småföretagen står för framtidens ekonomiska expansion. När gör vi det i Finland? Våra sysselsätt ningsproblem är redan av EG-standard. Christian Sundgren
EG:s handlingsprogram för små och medelstora företag Programmet antogs i augusti år 1986 och har två mål: () skapa ett bättre klimat för SMF QG) stimulera etablering av SMF
För att nå det första målet skall EG: förbättra entreprenörens ställning minska byråkratin för små och medelstora företa se till att EG:s interna marknader gynnar SM göra konkurrenslagstiftningen mindre strikt för SM minska SMF:s skattebörda
För att nå det andra målet skall EG: satsa på företagarutbildningen utveckla informationsutbytet mellan EG:s SMF förbättra SMF:s exportmöjligheter skapa företagsnätverk och datakommunikation mellan SMF
Kenya…
fortsättning från s 9
Kenyas handelsbalans lider av ett kroniskt underskott, exporten täcker ca två tredjedelar av importen, och balansen påverkas av de fluktuerande världsmarknadspriserna på kaffe och te. Betalningsbalansen är dock hygglig, inte minst tack vare bistånd och stöd från IMF. Kenya genomför som bäst ett ekonomiskt saneringsprogram efter IMF:s modell, som försöker skära ned budgetunderskottet, uppmuntra jordbruksproduktionen och minska subventioner och reglering. Tills vidare bedöms Kenya som en framgång av valutafonden.
Utvecklingsbiståndet svarar för ca 9 procent av Kenyas BNP, och finansierar närmare 70 procent av Kenyas utvecklingsprogram. USA och Storbritannien är de största bidragsgivarna, men en stor del av USA:s stöd är militärt. Västeuropa inklusive Norden är också stora bidragsgivare.
Finlands hjälp ökar
Finland började ge Kenya utvecklingsbistånd i mindre skala redan på 1960-talet, men biståndet har stigit kraftigt sedan Kenya blev ett programland år 1980. Biståndet beräknas i år uppgå till ca 60 Mmk och nästa år till 75 Mmk, vilket gör att Kenya tillsammans med Zambia är det näst största mottagarlandet efter Tanzania.
Biståndet riktas till fem sektorer, som utvalts i samarbete med Kenyas regering med tonvikt på grundläggande behov: jordbruk med tonvikt på mejerisektorn, skogsodling och -industri, vattenförsörining, hälsovård och energiförsörjning. (Forum återkommer till skogs- och energisektorerna och handeln i nästa nummer).
Trots biståndet och den ganska positiva utvecklingen hittills är perspektiven på sikt inte gynnsamma för Kenya. Ett omedelbart hot är utlandsskulden, vars skötsel redan kräver över en fjärdedel av exportinkomsterna.
Hotande befolkningsexplosion Det största hotet är emellertid den snabba befolkningstillväxten. — Befolkningen ökar med drygt 4 procent per år, vilket betyder att de nu uppskattningsvis 19,5 miljonerna kenyaner år 2000 är dubbelt fler. Landresurserna är så gott som fullt utnyttjade, och matproduktionen kan närmast ökas genom att odlingen av marknadsgrödor minskas — med förödande effekt på utrikeshandeln. Industrin visar med några undantag inga tecken på att kunna ta över jordbrukets roll i exporten, eller överhuvudtaget bli den dominerande sektorn i nationalekonomin. De nuvarande utvecklingsplanerna omfattar effektiverad familjeplanering, men broms sträckan är oerhört lång. Håkan Nylun 25