Egen kvot för lädervaror i ökande Sovjetexport

av Maria Planting Forum 1980-10, sida 30-31, 04.06.1980

Taggar: Teman: export

Egen kvot fö lädervaro ökande Sovjetexport

Lädervaror — kappor, jackor, skor, handskar, väskor, mm — är begärliga konsumtionsvaror i öst. För första gången ingår de som en egen kvot i den överenskomna textil- och beklädnadsexporten från Finland till Sovjetunionen. En ny bransch har fått fotfäste vår östexport.

I Finland tillverkar vi högklassig läderkonfektion, ett faktum som inom ramen för vår östhandel innebär allt fler betydande affärer för företag i läderbranschen.

År 1979 ingick lädervarorna i de allmänna textil- och beklädnadskvoterna i vår Sovjetexport. 1980 har de för första gången en egen kvot. Målet var, enligt handelsavtalet med Sovjet för år 1980 som undertecknades i december i fjol, att försäljningen i år skulle uppgå till ett värde av 6 M SUR (rubel).

I mars uppgav Utrikeshandelsförbundet att läderaffärer till ett värde av 9,5 M SUR redan överenskommits och undertecknats.

— Finländerna skulle i princip kunna sälja nästan hur mycket lädervaror som helst till Sovjetunionen, säger textil- och konfektionsavdelningens chef MaijaLiisa Tarkkala vid Utrikeshandelsförbundet. — Köpsuget är enormt, men de flesta företag i läderbranschen har funnit det klokast att inte ännu låta leveranserna till öst uppgå till alltför stora mängder.

— 15 000 enheter, det kan gälla kap 3 por och jackor likaväl som väskor eller handskar, verkar tillsvidare vara ”normala” siffror för en affär, uppger Tarkkala.

– Förfrågningarna har i allmänhet handlat om betydligt större antal enheter än så, men de finländska företagen varken kan eller vill satsa all sin exportkapacitet på endast ett land.

Två nya kvoter

En av de nya kvoterna i vår textil- och konfektionsexport till Sovjet går under rubriken ”andra läderprodukter”. I princip omfattar den alla slags lädervaror, men i praktiken har det visat sig att det främst är läderkonfektion som intresserar uppköparna i öst. Den andra nya kvoten omfattar strumpor, strumpprodukter och damunderkläder.

Från sovjetisk sida balanserar man gärna det stora underskottet i vår handelsbalans, som uppkommit som en följd av stigande oljepriser, bl a genom ökade inköp av konsumtionsvaror. Detta faktum avspeglar sig också i de nästan fördubblade exportkvoterna för textil- och konfektionsvaror.

År 1979 beräknades värdet av exporten till Sovjet uppgå till 42—47 M SUR — för år 1980 har summan 68 M SUR fastställts. Det är troligt att denna summa tom kommer att överskridas.

För de flesta läderklädsproducenterna är Sovjetunionen ett nytt marknadsområde och behandlas också som sådant. Även om ett företag skulle kunna sälja hela sin kapacitet för i år genom en enda affär till öst, är det förståeligt att ingen vill satsa allt på ”ett enda kort”.

Kvinna och man 81

Den nionde textilmässan ”Kvinna och man ‘81” — finländska textil- och konfektionsindustrins stormönstring för

Läderkonfektion från Hagström i Kokkola som offererats till Sovjet. Både de mera traditionella modellerna, tex herrjackan till vänster, och modernare snitt, tex damkappan till höger, intresserar uppköparna i öst.

fackfolk i Sovjet — arrangerades i år mer omfattande än någonsin tidigare i slutet av april i Leningrad. Som huvudarrangör stod Utrikeshandelsförbundet i samarbete med den officiella mässarrangören V/O Expocentr i Sovjet.

Ett drygt hundratal företag i branschen var representerade i Leningrad, bland dem en handfull företag som tillverkar lädervaror — tex Friitala, Hagström, Satanahka, Aaltonen och Paavo Heinonen, Det var första gången läderklädsproducenterna var med som en egen grupp och med en egen kvot att fylla.

I vanliga fall brukar en likaden utställning också hållas i Moskva, men den hölls i år endast i Leningrad p g a OS-förberedelserna. Efter mars fick nämligen inga mässor arrangeras i huvudstaden mera.

För utställarna var det enbart positivt att ”Kvinna och man ‘81”-mässan endast hölls i Leningrad. Kanske lockade det kortare geografiska avståndet t om en del nya deltagare.

— Som arrangörer var vi först en

FORUM 10/80

De finländska textil- och konfektionsexportkvoternas utveckling i varuutbytesprotokollen med Sovjet under åren 1978—1980 (M SUR)

Färdigkontektion Trikåprodukter

Tyger, mattor och andra textilprodukter

Strumpor, strumpprodukter och damunderkläder Anära läderprodukte 1) inklusive eventuella överskridni aning oroliga för hur mässan skulle utfalla, framför allt visste vi inte hur de Moskva-baserade handelshusen skulle reagera i år för att vi inte också var i huvudstaden som vanligt, säger MaijaLiisa Tarkkala.

Hon har i alla fall anledning att vara nöjd med resultatet. Mässan uppnådde sitt syfte — att presentera kollektionerna för år 1981 och att inleda förhandlingarna om eventuella nya affärer, samtidigt som redan överenskomna avtal högtidligen undertecknades.

Åtminstone hade alla fyra, ur finländsk synpunkt viktiga, handelshus sänt sina representanter till mässan; Lenfintorg (gränshandeln), Sojuzkoopvynestorg, Vnesposyltorg och det kanske viktigaste Rasnoexport från Moskva.

1980 1979 1978 30! 24—25 23-—25 12—15

Läderproducenterna återhållsamm — En mässa i Sovjet är inte samma sak som en mässa i väst, poängterar Tarkkala. — I princip var redan alla affärer som undertecknades där färdigt förhandlade på förhand. Därför är det svårt att beräkna värdet av affärerna som mässan direkt gav upphov till.

— Mässans främsta syfte är att presentera koilektionerna för nästa år och att ge deltagarna en möjlighet att inleda förhandlingar om avtal, säger hon. — De slutgiltiga förhandlingarna förs i allmänhet senare, då olika branschers handelsdelegationer besöker leverantörer i Finland.

De finländska tillverkarna av lädervaror, som nu för första gången var

Friitala har offererat också annat än konfektion, tex dessa eleganta attachéväskor av modellen ovan till höger, dock utan kombinationslås, till Sovjet.

med, var än så länge återhållsamma med sina offerter.

— Det är för tidigt att offerera så stora partier för 1981, kommenterade en utställare. — Det är nästan omöjligt att förutspå läderpriserna för hösten, eller de ständigt stigande priserna på kemikalierna som behövs i produktionen och som utgör en betydande kostnadspost.

— Dessutom vet vi inte ännu hur mycket läder vi kan få tag på som uppfyller den viktiga graden av inhemskt arbete — 80 procent.

I slutet av maj besökte en delegation från Sovjet de finländska tillverkarna av läderkonfektion och -varor. Det var en chans för våra lädertillverkare att förhandla om leveranserna till Sovjet för år 1981. Maria Planting

Omsesidiga Sjöförsäkringsbolaget Sjöassuransföreningen i Finland

Premielnkomster

Direkt försäkring « «..sssssssss sion ed F13282426,8 Återförsäkring . … Kreditfärluster på premletordringar Investerlngsverksamhet

Intäkter. ……

Kostnader . …… Förändring i premleansvaret . Intäkter av försäkringsrörelsen . . Av försäkringsavtal föranledda prestationer

Erlagda ersattningar .. …

Förändring i ersättningsansv; Försäkringsrärelsens bidrag …

RESULTATRÄKNING 1. 1. –31. 12. 1979

Driftskostnader Löner och arvoden 4-32.373.615,55 Sociala kostnader = Övriga driftskostnader. Driftsbldrag > sosse era Avskrivningar Investeringstillgånga + 2.879.220,53 = 1.410.961, —

TRA Anläggningstillgångar . .. Rörelsvöverskott/underskot Övriga Intäkter Kursvinster …… Övriga intäkter Övriga kostnade — 1.484.892,11 = “303.371,7 - -629:314,70 — 2.417.578,57 T.174.597 T Återbekommen kostnadsföring . + 4812, - 202.623, 1.874,1 207-435, 491.646,34 44814,— + 536.460,3 äkrarnas andel av Kursförtuster —.. 133.804,71 Förändring I from 3 ög Övriga kostnader . = fo4l0 — 133.998,81 Ersättningarna . : 3.807-098.70 Förändringar I reserveringar Förändring i ersättningsansvaret 496.438, — — 2.386.439,17 Kredittörtustreserverine fäserserirererer dee rr nere ner = 461.000, — Den egna andelen av försäkringsrörelsens bldrer lo + 552,62 Direkta skatter n Erlagda skatter ….. — 156.500, — Lagstadgade avgifler s….sssosorersess orena = 10.376,94 Erhållna ekatterestitutioner >. > Bin Förändring i transitoriska skatter >… — 202:301,91 Bokfört mot tidigare års överskott… + 150.:000,—- — 207.701 40

Aktiva Finansieringstillgängar Banktillgodohavanden ….sssressrise sea Tillgodohavanden av återförsäkringsrörelse Premleansvar 950. I igodohavanden Transitoriska ford Premier . 15.014.424,06 Räntor 710.731,7 Övriga finansieringstiligångar Investeringstillgångar Investeringstillgodohavanden

Skuldebrevsfordringar . Obligationer

Fastighet .. Inventarle 10.563.448,68 Depot . 8.907. 9 20.778.178,5 15.811. 173,92 3.940.545,66 —51.093.346,8 14.152,124, 1 1.951:897,72 20.549.671,9 5.030, — 5.146:885,52 200.272,31 — 5.352.187,83

Räkenskapsperlodens överskott BALANSRÄKNING 31. 12. 1979

Främmande kapital Skulder av återförs Övriga skulder ‘. Transitoriska skulder Premieförskott . Direkta skatter Övriga skulde Övriga skulder . Försäkringsteknisk Premieansvar .. Ersättningsansvar

Reserveringar Kreditförlustreservering . …

Eget kapital Örundfond . Reservfond . Dispositionsfo Garantikapita! . Balanserande Gversl räkenskapsperiod .

Räkenskapsperiodens överskot frtere rr i er rr rerna mk + 105.734 24

Passiv rörels 2.973,59 1.712.448,96 — 1,715,422,5 » JI 237.400,60 A 1.170.872,86 474.806,53

I B2T0La6T,— 68.665. 934, — — 72.027.035,9 650.000, 1.000.000, — 1.200.000, — 1.500.000, 500.000, 12.436,49 105-734,2 mk 7

FORUM 10/80

H