Ehrnrooth: Missad chans - Rydman: snarast lättad

Taggar: Bolag: Volvo&Saab

Ehrnrooth: Missad chans Rydman: Snarast lättad

Den omsorgsfullt bäddade sammanslagningen mellan

Volvo och Saab i Sverige börjar alltmera bli en hägring. Spékulationerna har = varit många. Den 28 augusti gav dock Volvos VD Pehr Gyllenhammar besked om att fusionen inte för närvarande ser ut att bli av. Men det här har inte tolkats som ett definitivt dödläge för underhandlingarna.

= Enligt Svenska Dagbladet har Saab blivit alltmera tveksam till en fusion. Volvo sägs ha gjort kolossala förluster på sina personbilar detta år. Saab har också fått vidkännas förluster, men de uppvägs av ”friska grenar” inom bolaget. Allt enligt Svenska Dagbladet, som också spekulerar i nyttan av ett eventuellt samarbete enbart i tekniska frågor.

Här på hemmaplan har man givetvis följt noga med utvecklingen, men det förefaller som om informationen till våra inhemska Saab- och Volvoföretag inte varit överhövan stor. Kommerserådet Claes Rydman, Oy Scan-Auto Ab: — Man visste mycket litet om bestyren hos oss. Egentligen inte annat än vad som stått i tidningarna.

Kommerserådet Rydman uppger att inga kontakter på hela tiden ha förekommit mellan de två finländska företagen.

Vad tror man här hos oss var orsaken till att samarbetsplanerna sprack?

Verkställande direktör Rolf Ebhrnrooth, Oy Volvo-Auto Ab: — Det förefaller som om man på SaabScania i Sverige inte har kunnat hålla trådarna i sin hand under den tid som förflöt mellan det preliminära avtalet och bolagsstämman som skulle verkställa beslutet. Och det förefaller som om den verkställande nivån uppenbarligen mera skulle ha sett till nackdelarna på kort sikt än till fördelarna på lång sikt.

Claes Rydman

Alla behöver ju trycksaker i någon form! Det är bara kraven på kvalitet, kvantitet och leveranstider som varierar. Därför finns det olika slag av tryckerier. Vill Du att Dina trycksaker skall göras på ett mindre men modernt offsettryckeri med höga kvalitetskrav, korta leveranstider, saklig prisnivå och erkänt god service, vänd Dig då till t&t i Borgå. Vi är närmare än D tror!

Kommerserådet Rydman: — Man har väl konstaterat att det trots allt inte finns underlag för ett samarbete.

Hur är reaktionen i Finland inför att samarbetsplanerna åtminstone för tillfället runnit ut i sanden? Var det en klok utveckling?

Rydman: — Det får väl framtiden utvisa. Jag tror det är bra som det gick, Uppriktigt sagt är jag snarast lättad.

Ehrnrooth: — Jag tycker att man har missat en chans att skapa en verkligt konkurrenskraftig nordisk bilindustri. (ml

Rolf Ehrnrooth

TRYCKERI- & TIDNINGS AB I BORGÅ

RUNEBERGSGATAN 32 POSTBOX 24 06101 BORGÅ 10 && (915) 142 222

FORUM 14/7 1 e Förlustår för Nokia.

e Reellt sett minskad försäljning och investeringsstopp andra året i rad.

e Produktionsinskränkningar, = för"kortade arbetsveckor och permitteringar. o e Ännu sämre resultat 1977?

NW” Nokia koncernens försäljning steg 1976 till 2 160,4 milj mark. Moderbolagets andel av försäljningen utgjorde 1722,07 milj mark, vilket nominellt innebär en ökning om 4.1 procent jämfört med föregående år. Med beaktande av vår inflation innebär detta en minskning om närmare 10 procent. Enligt den ursprungliga budgeten, som uppgjordes i slutet av år 1975, hade en betydligt större försäljningsökning budgeterats, men denna budget fick redan i början av 1976 revideras nedåt.

Investeringsstoppet som inleddes 1975 fortsattes under 1976. Av finansieringsanalysen ses att investeringarna 1976 har minskat med ungefär en tredjedel jämfört med föregående år. Att investeringarna de två senaste åren ändå befann sig på en hög nivå beror på tidigare beslutade och påbörjade investeringar. Nya egentliga investeringar har inte gjorts under år 1976, vilket betyder att investeringsvolymen också detta år (1977) drastiskt kommer att minska,

En talande bild av avmattningen i Nokias verksamhet under rådande lågkonjunktur ger personalutvecklingen under de två senaste åren. Sedan 1974 har personalen nämligen minskat med över 500 personer och av denna minskning hänför sig mera än 300 till år 1976. Trots personalminskningen har lönerna stigit med ca 10 procent och de sociala bikostnaderna med hela 23 procent under år 1976.

Lönsamhet och räntabilitet

Fördelningen av försäljningen på d olika industrigrupperna var åren 197 och 1976 följande:

Försäljning, milj mark 1975

Träförädlingen Gummifabriken 393.1

Kabelfabriken 751.9 Elektroniken 214.4 Plastgruppen 48.4 Totalt 1704.7 18

Finansieringsanalys (milj mark)

Tillförda medel

Internt

Redovisad vinst

Lagerreserv, ökning(+)/minskning(—) Reserveringar, ökning(+)/minskning(—) Dividender till dispositionsfonden Inkomster till reservfonden Fusionsdifferens mot disp.fonden Avskrivningar

Resultatbelastande skatter

Skatter, resultatbelastande

Skatter mot fonder

Dividendutdelning Dispositionsmedelsutgifter

Från årets verksamhet internt tillförda medel Övriga interna medel

Utrangeringar av anläggn.tillg.

Interna medel totalt

Extern Ökning av: Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

Använda mede Ökning av finansieringstillgångar

Investeringar i: Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

Fusionsökning av anltillg Ökning av värderingsposte (orealiserade kursförluster)

Inledningsvis noterades redan att budgeten för 1976 i fråga om omsättningen fick justeras nedåt i början av det gångna året, Enligt verksamhetsberättelsen för 1975 hade för 1976 budgeterats er försäljning om ca’ 1930 milj mark. Det verkliga utfallet blev dock runt 150 milj sämre. Försäljningen i de olika industrigrupperna talar redan den sitt klara språk om utvecklingen inom Nokia. I fråga om lönsamheten konstateras i verksamhetsberättelsen för 1976 en förbättring för Elektroniken och Plastgruppen, resultatet för Kabelfabriken anges som normalt medan en försämring noteras för Gum 1976 Förändring “/e 300.8 + 13 3741 — 4,8 768.3 + 2.2 260.8 +21. 76.4 +57. 1780.4 + 4 1975 1976 17.19 10.51 —12.78 —38.98 — 2.44 2.41 1.99 — 0.02 — — 0.83 — 122.81 127.08. 14.12 18.57 140.08 119.59 14.12 18.57 5.00 —19.12 — —18.57 17.60 20.20 0.30 —17.90 0.16 —20.36 103.068 80.66 14.64 49.27 117.70 129.93 —54,36 180.54 256.59 202.23 20.19 180.73 319.93 310.668 39.41 90.78 —22.94 8.15 276.51 253.57 189.50 197.65 23.77 8.70 3.18 13.53 319.93 310.68 mifabriken och resultatet för Träförädlingen betecknas som direkt negativt. Driftsbidraget för Träförädlingen har försämrats med 57 milj mark jämfört med det redan år 1975 svaga resultatet. Kapacitetsutnyttjandet var i Träförädlingen lägre än 1975 och låg mellan 60—70 procent. Också inom Gummifabriken med den svagaste försäljningsutvecklingen inom Nokia under senaste år, var man tvungen att tillgripa produktionsbegränsningar i form av förkortade arbetsveckor eller permitteringar.

Årets vinst anges i resultaträkningen till 10.51 milj mark. Uppvisandet av denna vinst har endast varit möjligt genom att lagerreservér till ett värde av 39 milj mark har upplösts. Å andra sidan har resultatet belastats med överavskrivningar om 18 milj mark och en försäljningsvinst på anläggningstillgångar om 20.4 milj mark har förbi resultäträkningen direkt tillförts dispositionsfonden. Med beaktande av såväl denna realisationsvinsts tillfälliga karaktär som de aktiverade kurs FORUM 14/7 förlusterna om 13.5 milj mark så ser det inte bättre ut än att Nokia har gått med förlust år 1976. Om varuförbrukningen hade värderats till återanskaffningskostnad för att eliminera inflationseffekten, skulle enligt uppgift i verksamhetsberättelsen resultatet ytterligare ha försämrats med 38 milj mark, Enligt verksamhetsberättelsen har för år 1977 budgeterats en försäljning om ca 2 000 milj mark, vilket skulle innebära en ökning om ungefär 12 procent jämfört med år 1976. Enligt Nokias delårsrapport för första tertialet 1977, omfattande tiden 1. 1.—30. 4., har denna budget inte kunnat mötas. Under de fyra första månaderna detta år uppgick försäljningsökningen endast till 5.1 procent. På basen av denna utveckling uppskattas nu försäljningsökningen för år 1977 till endast 6—8 procent, en ökning som knappast torde motsvara kostnadsutvecklingen, Rörelseresultatet för de fyra första månaderna 1977 är dessutom klart sämre än för motsvarande tertial 1976. Förutom ‘Träförädlingen uppvisar nu också Gummifabriken och Plastgruppen förlust varjämte överskottet för Kabelfabriken påtagligt försämrats

Likviditet och finansiering

Den stagnerande försäljningsutvecklingen och den ökande kostnadsnivån har också satt sina spår i Nokias likviditet och finansiering. Rörelsens inkomstöverskott har enligt finansieringsanalysen minskat avsevärt från 103.06 milj mark år 1975 till 80.66 milj mark år 1976. Jämfört med 1974 har inkomstöverskottet i det närmaste halverats. Totalt sett har dock de interna medlen ökat med något över 12 milj mark, vilket beror på större utrangeringar av anläggningstillgångar under år 1976. Då samtidigt minskningen av investeringarna i anläggningstillgångar uppgick till närmare 90 milj mark har självfinansieringsgraden i fråga om investeringarna Internt tillförda medel . Investeringar i anltillg. betydligt förbättrats och utgör nu 68 6 procent mot 42.6 procent år 1975. Genom att ökningen av finansieringstillgångarna, närmast på grund av ökade kundfordringar, utgjorde 91 milj mark var finansieringsbehovet i stort sett lika stort som föregående år. Då den långfristiga upplåningen endast ökade obetydligt har finansieringsbehovet till större delen täckts med kortfristiga skulder.

Likviditeten mätt med relationstalen kassalikviditet och balanslikviditet har något minskat men utgör med 0.99 och 1.75 rätt goda värden. Enligt verk FORUM 14/77

Oy Nokia Ab Moderbolaget (milj mark) 1972 1973 1974 1975 1976 Nettoomsättning (exklusive korrektivposter) 829.092 1055.96 1573.67 1654.57 — 1722.07 — varav export (/o) 32.4 29.2 27.8 28.0 28.9 Oms.ökning (2/0) 11.2 27.2 49.0 51 4.1 Personal, antal vid årets utgång 11 744 12 368 13 036 13233 12 939 Omsättning/anställd (1 000 mk) 70.7 85.4 120.7 125.0 1331 Rörelseöverskott 107.05 182.50 227.28 178.55 178.44 — kalkylmässiga avskrivningar 58.93 53.60 62.90 87.70 114.18 Resultat efter kalkylmässiga avskrivningar 4B.12 128.390 164.38 88.85 64.26 — i relation till oms. (9/0) (5.8) (12.2) (10.4) (5.4) (3.7) — i relation till sysselsatt kapital (2/0)1) (5.3) (11.0) 10.3) (4.8) (3.2) Räntenetto —17.71 —17.60 —39.48 —48.17 —58.85 Tilläggsavskrivningar utöver kalkylmässiga — 3.90 — 9.60 -—20.39 —35.11 —12.90 Ökning (—)/Minskning(+) av lagerreserv + 411 —55,03 —63.27 +12.78 +38.98 Ökning (—/Minskning (+) av reserveringar — 2.34 — 8.03 — 2.47 + 2.44 — 24 Skatter —T18.69 —19.66 —15.12 —19.12 —18.57 Skatter mot fonder + 7.30 + 3.00 + 2.08 + 5.00 — Dividendintäkter överförda till fond 1.64 1.79 1.55 1.99 — Försäljningsvinster på anltillg. till fond + 7.30 + 110 — — +20.37 Kursförluster mot fond — — — +12.51 — Redovisad vinst 15.25 20.19 24.18 17.19 10.51 Resultatbelastande överföringar till pensionsstiftelser 10.00 15.00 14.00 19.00 36.00 Utdelning 11.54 14.25 17.60 20.20 16.16 — | relation till aktiekapital (2/0) 9.5 9,5 10.0 10.0 8.0 Balansvärden Finansleringstillgångar 254.64 321,06 511,45 550.86 641.655 Omsättningstillgångar (inklusive lagerreserv) 261.:83 371.900 498.43 478,10 486.25 Anläggningstillgångar 884.198) 476.837”) 574,85 836.185) — 878.40 Värderingsposter — — 12.51 3.18 16.70 Kortfristigt främmande kapital 221.19 335.73 539.27 484.950 645.44 Långfristigt främmande kapital (inkl. 1/2 av lagerreserv och reserveringar) 281:38 380.99 508,12 757.66 759.56 Eget kapital (inkl. ‘/2 av lagerreserv och reserveringar) 398.097) 452,61") — 549.85 625.765) — 618.00 Balansomslutning 900:00 — 1169.33 1597.24 1868.32 2023.00 Anläggningstillgångarnas brandförsäkringsvärde 1100.50 = 1300.00 = 1678.20 2243.10 =2598.90 Kassalikviditet = 115 0.96 0.95 1.14 0:39 FT + OT Balanslikviditet KR 2.34 2.06 1.87 2.12 1.75 EK Soliditet C/o) 44.2 38.7 34.4 33.5 30. ‘Balansomslutnin 1) Sysselsatt kapital här = balansomslutning 2) Inkluderar uppskrivning netto 96.3 milj mk 3) Inkluderar 90.0 milj mk uppskrivnin 4) Inkluderar uppskrivning om 18.02 milj m 5) Inkluderar uppskrivning om 100.00 milj m samhetsberättelsen var Nokias kassaresultat 51.6 milj mark sämre än föregående år, Att en så stor försämring inte dess mera slår ut i likviditetsrelationstalen beror på att den stora ökningen av kundfordringarna betraktas som likvida medel i relationstalen, Relationstalen för soliditet, det egna kapitalets andel av totalkapitalet, har fortsatt sin kräftgång. Soliditeten ut gjorde 1972 44.2 procent och har till år 1976 sjunkit till 30.5 procent. Denna sjunkande trend har att göra med den överskuldsättning som kännetecknar vår industri i dag och som i många fall börjar bli direkt kritisk. Detta gäller nu inte Nokia, vars soliditet, 30 5 procent, för våra förhållanden är relativt god.

Per Sede 19