Ekonom i Sverige - slut med sötebrödsdagar

av Holger Ström Forum 1973-04, sida 15-16, 07.03.1973

Taggar: Orter: Sverige Teman: utbildning

FR mr re S > SKA EKONOMIESTUDERANDEN SS HA LÖN OcKSÅ? NEJ,

Ekonom i Sverige — slut med sötebrödsdagar

Av Holger Strö e Den tiden är definitivt förbi då en nybakad civilekonom i Sverige bara hade att välja mellan de jobb som stod och väntade på honom. Nu får han i god tid börja ”sälja” sig själv.

9 Han har också mycket svårt att få praktikjobb. Företagen vill i varje fall inte betala honom någon lön. De tycker att han och hans gelikar mest bara dräller omkring utan att kunna nånting. 0 En ny ekonomlinje införs på försök i höst i Uppsala och Stockholm, eventuellt Göteborg. Man planerar specialutbildning i internationell företagsekonomi.

Detta är några av de förändringar som ekonomutbildningen dels lett till, dels står inför, efter de omvälvningar den varit föremål för under de senaste åren. Den största förändringen, som var orsaken till de flesta andra, var det fria tillträdet till ekonomiska studier från och med hösten 1969.

Tidigare hade rått hård gallring vid intagningen till de två handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg och till ekonomlinjerna vid Uppsala och Lunds universitet. Man måste ha mycket goda studentbetyg för att komma in där. Det var lika svårt som att få tillträde till ingenjörs- eller läkarstudier.

Så förändrades allt i ett slag. Det inrättades ekonomiska institutioner vid universiteten i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå och därtill vid universitetsfilialerna

Forum 4/197 i Linköping, Karlstad och Örebro. Handelshögskolan i Göteborg inlemmades i universitetet. I Stockholm fick handelshögskolan en nådatid på 10 år. Vad därefter ska ske är ännu oklart.

Vid alla universiteten slogs dörrarna till den ekonomiska utbildningen upp på vid gavel. Man räknade ett tag med att den årliga tillströmningen, från att tidigare ha hållit sig vid ca ettusen, skulle nästan femdubblas, och så småningom naturligtvis också utexamineringen åtminstone tredubblas. Bortfallet skulle naturligtvis bli större, då studentmaterialet inte längre var gallrat.

Vänd 15

Lätt intagen — snabbt utspärrad

Det gick nu inte alls så. Det fria tillträdet till studierna kom nästan samtidigt med att tiderna började bli sämre. Redan detta minskade intresset. Och snabbt spred sig medvetandet att det visserligen var lätt att komma in men svårt att komma vidare. Studierna inleddes oftast med en kurs i statistik, som många stupade på. Och då de flesta svenska studerande är hänvisade till statliga studiemedel (mest lån) och då dessa åter förutsätter att man klarar vissa tentamina, så blev utspärrningen tämligen effektiv.

Utan att gå närmare in på siffermaterial verkar det just nu som om utexamineringen egentligen inte alls skulle ha ökats. Den kommer säkert att göra det när verkningarna av lågkonjunkturen är övervunna. Men det är de långtifrån ännu.

Därtill har kommit in en ny svårighet för de nyexaminerade: de har inte riktigt samma goodwill i näringslivet som förr. Då tyckte man ute i företagen, att man visste vad en civilekonom var och vad’han kunde, de tidigare årgångarna var ju rätt väl representerade i företagsledningarna och förvaltningarna. Men nu var det inte riktigt längre samma sak: ekonomutbildningen blev linje 6 eller linje 6 a vid samhällsvetenskaplig fakultet. Och universiteten var bråkiga inrättningar, där vänsterelement gjorde sig breda och studerandet ofta fick stå tillbaka för politiserandet.

Naturligtvis är detta en något onyanserad bild. I själva verket har de extrema politiska aktiviteterna i mycket hög grad ebbat ut och studenterna på linje 6 domineras av mestadels målmedvetna och välanpassade ynglingar inställda på karriär inom det svenska näringslivet, Det är de som blir medlemmar i de ekonomiska studentföreningarna och så småningom i Svenska Civilekonomföreningen. Och relationerna till företagarna håller på att ordna sig enligt det traditionella mönstret.

De visar vad de kan

Men det råder klart köparens, d vs arbetsgivarens, marknad. Vid de flesta företagsekonomiska institutioner håller man på med att i samarbete med ekonomstudenternas organisatione och Svenska Civilekonomföreningen ordna informationstillfällen, där man går in för att ”sälja in” linje 6 och de nya ekonomerna i arbetsgivarnas medvetande. Man bjuder in representanter för industri, näringsliv och förvaltningar och talar om vad man kan. Man bjuder ut sina tjänster för utredningsuppdrag osv och vill överhuvudtaget skapa direkta kontakter till de blivande arbetsgivarna. Ibland går det bra, ibland sämre. Göteborgsstudenterna lyckades nyligen samla ca 200 företagsledare o dyl till en informationskonferens. I Lund försökte man likadant men fick ett femtontal åhörare. Det har också varit motigt när det gällt att skaffa praktikplatser under sommaren. Delvis har detta berott på efterfrågans koncentration till sommarmånaderna, delvis på att studenterna åtminstone tidigare haft orealistiska förväntningar på lön. Därför har det också ofta gått så att den som sökt ett praktikjobb har blivit nobbad med motiveringen att ”han inte har någon praktik”. Företagen har ingen lust att betala för folk, som måste handledas för att vara till någon nytta. Å andra sidan är också företagen klart medvetna om att utan praktiktjänstgöring blir en ekon stud inte mycket till ekonom. Nu går man in för att försöka lösa saken så här: Praktiktjänstgöringen skall kunna förläggas till vilken tid på året som helst. Den ska vara oavlönad, men studenten ska ha sina statliga studiemedel också under den tiden, vilket han eller hon nu inte har. Vidare skall man i stället kunna läsa och tentera under sommarperioden.

Internattonell företagsekonomi

Det här är än så länge bara önskemål och riktlinjer för framstötar, som förbereds. Någonting som man däremot kan räkna med som en realitet är en ny ekonomlinje, internationell företagsekonomi. Den skall införas på försök redan i höst, åtminstone i Uppsala och Stockholm men troligen också i Göteborg.

Målet är att den som går den nya linjen skall behärska två språk, engelska plus antingen tyska, franska, spanska eller ryska, så att han verkligen klarar sig i affärslivet med dem. Han ska kunna både skriva och tala dem. Huvudvikten är lagd på den praktiska behärskningen, inte på språkvetenskapliga finesser. Kurslitteraturen skall läsas på de utländska språken. Tjänstgöring utomlands skall ingå i bilden.

Intresset för den nya linjen är så stort att man redan nu kan vara säker på att den blir spärrad, O & Hofnar den internationella cigarren.

16

Forum 4/1973