Ekonomipriset: Välfärdsforskning om fördelning
av Fredrik Nars Forum 1998-11, sida 18, 19.11.1998
VAD BEROR EN HUNGERSNÖD PÅ? HUR SKALL INKOMSTOLIKHET MÄTAS I ETT SAMHÄLLE? DET ÄR FRÅGOR SOM AMARTYA SEN FORSKAT I. HAN ÄR DEN FÖRSTA ASIATEN SOM FÅR PRISET.
å en finländsk delegation va i Murmansk i år för att un dersöka livsmedlessituatio onen kunde delegationen lugnt konstatera att det fanns mat i butikerna. Men ändå fanns det människor som svalt i området. Det hjälpte inte att det fanns mat i butikerna om befolkningen inte har pengar då de inte fått lön på flere månader. Det råder ett fördelningsproblem i Ryssland.
Detta aktuella problem illustrerar forskningen som indiern Amartya Sen, årets pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, har jobbat med. Tidigare har man utgått ifrån att svältkatastrofer beror på brist på mat, men Sen har visat att orsaken vanligtvis är ett fördelningsproblem. Han undersökte bl.a. en hungerkatastrof som drabbade en nomadstam i Etiopien på 70-talet. Stammen livnärde sig på mjölk och kött som de producerade själva. Överproduktionen bytte de mot spannmål. Då det blev torka steg spannmälspriset i höjden, vilket gjorde det dyrt för stammen att köpa spannmål. Samtidigt hade betesmarkerna för torra tider övertagits av kommersiella jordbruk, vilket minskade på deras produktion av mjölk och kött. Följaktligen svalt stammen på grund av det hade varit en ofördelaktig utveckling för stammen på två kapitalmarknader: marknaderna för produktionsfaktorer för mjölk och kött samt marknaden där de köpte spannmål.
Amartya Sen är professor vid Trinity College i Cambridge, Storbritannien och fick priset ”för hans bidrag till den ekonomiska välfärdsanalysen”. Välfärdsekonomi är den gren av nationalekonomin som sysslar med att precisera begreppet välfärd - i betydelsen samhällsnytta - och klargöra hur välfärden påverkas av olika det ekonomiska systemet och den ekonomiska politiken.
Amartya Sen har även bidragit til att utveckla mått på välfärd och fattigdom. Det vanligaste välfårdsmåttet är nationalinkomst per person, ett mått som har många brister; dels mäter det endast genomsnittliga förhållanden och dels lämnar det många faktorer obeaktade, t.ex. miljö och hälsa. Sen har utvecklat alternativ som också tar hänsyn till inkomstens fördelning, s.k. Real National Income: y - (I - G), däry är inkomsten per capita och G är Ginikoefficienten, som mäter graden av inkomstolikhet. Ett exempel: Finlands nationalinkomst per capita är cirka 120 000 mk och USA:s 160 000 mk. Skillnaden i inkomstfördelning är mindre i Finland och Ginikoefficienten är för Finlands del ca 0,2 och för USA 0,3. Real National Income är sålunda för Finland 91 000 och för USA 107 000. USA leder även mätt med Real National Income, men med mindre än med konventionell nationalinkomst per person, eftersom det ur perspektivet samhällsnytta är bättre att nationalinkomsten är jämnare fördelad.
Fattigdom i ett samhälle mäts vanligtvis som en viss procent av befolkningen som har inkomster under en given gräns. Måttet beaktar inte graden av fattigdom hos de fattiga:en avsevärd höjning i inkomsten hos de allra fattigaste ändrar ju inte detta fattigdomsindex så linge som inkomsterna inte lyfts över fattigdomsstrecket. För att med större noggrannhet bestämma fattigdom utvecklade Sen ett fattigdomsindex, som utgår från det ovan beskrivfa måttet, men med beaktande av graden av inkomstolikhet (Gini-koefficienten) och ett mått på fördelningen av inkomsten, bägge beräknade enbart för dem som faller under fattigdomsgränsen. Indexet har fått stor tillämpning.
”Den röda tråden i Sens forskning rör sig kring kollektiva beslut, d.v.s. hur kan man förena individens intressen med samhällets intresse som helhet. 1972 års Nobelpristagare Kenneth Arrows resultat var att de inte ka 4 3 Amartya Sen bar fått “Nobelpriset i ekonomi” för sin forskning inom välfärdsekonomi kombineras, men Sen väckte teorin om kollektiva beslut till liv på 70-talet”, säger professor Matti Tuomala vid Tammerfors universitet, som upplevde Sen som föreläsare i Oxford på 70-talet och karakteriserar honom som en lysande debattör. ”Sens pris har man väntat på hur länge som helst”, säger han. Markus Jäntti, forskare vid Arbetstagarnas forskningsinstitut sekunderar.
Tidskriften Tbe Economist konstaterade att det är ironiskt att Sen i år fick Nobek-priset. Förra årets pristagare, Myron Scholes och Robert Merton, belönades för sitt arbete inom prissättning av risk. Som partners i hedge-fonden Long Term Capital Management. som i september nästan gick i konkurs, har de gjort en hel del människor fattigare. Amartya Sen har arbetat med att ge fattiga högre välstånd. Och nu är han själv 7,6 miljoner kronor (4,9 miljoner mark) rikare.
Amartya Sen har ofta besökt FN:s forskningsinstitut Widers högkvarter i Finland. Men har han någon koppling till finländsk forskning? Tja, som en randanmärkning kan konstateras att han hänvisar i sin bok Inequality Reexamined (1992) till två finländare: till Erik Allardts nordiska levnadsstandardforskning och till Marko Ahtisaaris slutarbete om välfärdsbegreppet. &
Fredrik Nar . Ekonomipriset Amartya Sen får Sveriges Riksbanks pri i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 19987 Motiveringe lyder: n «För hans bidrag till den ekonomiska — välfärdsanalysen.” ;
FORUM NR 11/98