Ekonomiskt mogenhetsprov

Taggar: Teman: ekonomi

FORUM 4 - 7 ledaren

Ekonomiskt mogenhetsprov

I SLUTET AV DEN HÄR VECKAN väntas regeringen avlåta den tilläggsbudget till riksdagen som redan fått namnet sysselsättningsbudget.

I samband därmed redogör regeringen för hur den kommer att fullgöra den uppgift för vilken den bildades: sysselsättningens upprätthållande. Detta sker tre månader efter regeringens tillträde. De viktigaste uppgifterna har fått stå tillbaka för de brådskande.

Nu skall hela 1000 gigamark, för att tala med Slterminologi, eller en miljard mark läggas i blöt för att hindra människor och deras familjer att drabbas av det gissel, både fysiskt och psykiskt, som arbetslöshet innebär, en belägenhet där redan hundratusen människor befinner sig. Med denna miljard skall regeringen mota arbetslösheten i grind, väl vetande att varje sysselsättningsarbete kostar samhället dubbelt mera än en normal arbetsplats.

Miljardén tas ut på följande sätt — genom en förmögenhetsskatt, som ger 150 miljone — genom ett ”tvångslån”, en tillfällig inkomstskatt som ger 100 miljone genom höjd omsättningsskatt (200 miljoner genom påskyndad indrivning av vissa skatte och resten, 500 miljoner, genom upplåning.

DEN EXTRA SKATTEINDRIVNINGEN bereder en del praktiska svårigheter. Vid förmögenhetsbeskattningen har man en ofullständig och föråldrad statistik att gå efter. Skatten ska graderas, det talas om cirka 3,8—4 procent.

Den extra inkomstskatten blir mellan 0—10 procent på inkomster över en gräns om eventuellt 70— 80 000 mark brutto i året. Den återbetalas år 1978, om två år, i samband med beskattningen. En grovt beräknad ränteliknande ersättning har utlovats.

Ett annat lagförslag som ackompanjerar sysselsättningsbudgeten gäller hävandet av partihandelns specialställning, och innebär att omsättningsskatten bör betalas genast i samband med importen. Det här ger inte staten extra inkomst, men påskyndar skatteindrivningen.

Och till sist har vi höjningen av omsättningsskatten, som beräknas ge staten 200 miljoner. Eftersom den förutsätts påverka levnadskostnadsindex med högst 0,3 procent, och statsminister Miettunen klargjort att en två procents höjning är nödvändig, betyder de att vissa varor sannolikt kommer att belastas tyngre än de som ingår i indexen.

HUR SYSSELSÄTTNINGSMILJARDEN ska användas är inte helt klart. En del kommer att slussas via investeringsfonden och KERA. Lite går till kommuners och städers sysselsättningsarbeten. En del tillfaller lantbruket som stöd. Man har också talat om ett slags konjunkturunderstöd till företagen. Här är det dock oklart hur mycket pengar som kommer att sättas in och hur de skall fördelas.

Då riksdagen nu tar emot regeringens förslag och behandlar det, får man hoppas att den betonar att de pengar som ska satsas på sysselsättningen framför allt måste gå till mål som är produktiva på kort sikt. Vi kan inte kasta de dyrbara pengarna på långsiktiga tunga investeringsprojekt. I princip borde hela industrin få stöd– eftersom den antingen är exportindustri eller s k importersättande industri. Andra kategorier torde inte finnas. Lite frågande ställer man sig till lantbruksstödet. Det är väl inte här som sysselsättningen är i fara?

DEN STORA DEBATTEN kommer dock att gälla principerna för den extra skatteindrivningen. Mot förmögenhetsskatten kan man resa några principiella invändningar. I de fall den totala skatten överstiger inkomsterna är det smak av konfiskering. Något galet ligger det också i att dagfjärilen som inte samlar och sparar här är i bättre ställning än de som försökt rädda vad som räddas kan undan inflationen. I alla tider har inflation inneburit en flykt till realvärden, till fastigheter, tomtmark, konst. Man behöver bara läsa investeringspanelen i detta nummer av Forum för att bli upplyst om detta.

Men det måste medges, att det inte bara är sparandet som nu ska klämmas åt. Tvångslån och höjd oms känner alla svida i skinnet.

Det har sagts att inga andra lösningar är bättre än de som leder till målet — alla andra är sämre, hur mycket de än överensstämmer med gamla mallar och principer. Så enkelt kan man dock inte sköta statsaffärerna. Målet för sysselsättningsbudgeten måste nås, men inte på bekosinad av den grad av ekonomisk integritet som medborgarna ännu har rätt att åberopa i det här landet.

Hur miljarden används blir ett mogenhetsprov i ekonomiskt tänkande. Sysselsättningsbudgeten är inte bara ett politiskt utan också, och kanske främst, ett ekonomiskt instrument. O