Elanto, Ylermi Runko och konkurrensen
av Håkan Nylund Forum 1987-13, sida 08-09, 10.09.1987
Taggar: Personer: Ylermi Runko Teman: ekonomi
Elanto, Ylermi Runko och konkurrensen
Elantos ”frihetskrig” vid E-rörelsens fusion under början av åttiotalet fördes med hög profil av andelslagets chefdirektör Ylermi Runko. Elanto och Runko gick segerrika ur kampen med bevarad självständighet — och med bevarad hög profil. Som chef för ett slags oberoende femte block i den centraliserade handeln tvekar Runko inte att ta i på skarpen om dagligvaruhandeln, konkurrensen oc moOnopolen I Finland.
andeln med dagligvaror är i alla led H enormt monopoliserad i Finland från fabriken till butikshyllan. Se t ex på mjölk, kött och socker. Det anses också naturligt att hyrandet av en butikslokal och varuleveranser binds ihop. I USA skulle myndigheterna omedelbart ingripa, men Finland är ett monopollagstiftningens uland, säger Andelslaget Elantos chefdirektör Ylermi Runko.
— Koncentrationen har förstås historiska skäl. Ett är att vårt samhälle under de långa krisårens varuknapphet vande sig vid ransonering och reglering, ett annat är att den i tiden starka andelsrörelsen tvingade den privata handeln att ta till samma metoder. Men idag är läget ett annat, och jag kan inte tro att läget kan fortsätta så här i längden. Och om vårt system med några starka centralatfärer är så utmärkt, så frågar man sig varför det inte förekommer i andra länder med marknadsekonomi, konstaterar Runko, men tillägger pessimistiskt: — Ingen tycks vara intresserad av att bryta systemet.
Produkten säljs inte av centralaffärerna
Men även om de berörda parterna inom handeln och industrin inte förefaller intresserade av att få till stånd en ändring, så tror Runko att marknadskrafterna så småningom skall få fram den.
— Det stämmer inte längre att en produkt är såld när den kommer in i centralaffärernas katalog. Idag skall den säljas på detaljhandelsplanet åt kräsna konsumenter. Jag undrar hur länge industrin är beredd att betala ”kreditförlustförsäkringar” åt centralaffärerna.
— Handelns provisioner är tillräckliga men fel fördelade mellan detalj- och partihandeln. En stor del av Elantos förbättrade resultat härstammar just från att vi går en genväg och köper varorna direkt från fabrikerna, och får det bidrag som annars skulle gå till partihandeln. Vår dagligvaruhandel är därmed lönsam, vilket föreföll omöjligt för fem år sedan.
— Vi har lyckats rätt väl med vår utbrytning, och det finns tecken som tyder på att andra starka detaljister och partihandlare följer exemplet. Men det finns ännu många konservativa inom industrin, som tycker det är lättare att sälja via centralaffärerna.
Varuhusen möter svårigheter
Kampen om den nya krävande och otrogna konsumentens pengar och intresse förs inte så mycket på inköpssidan som på butiksgolvet. Eftersom Elanto är koncentrerat till huvudstadsregionen är Ylermi Runko väl medveten om förändringstrycken.
— En mycket klar trend är att specialaffärerna kommer tillbaka, medan varuhusen råkar i svårigheter. Utvecklingen är mycket tydlig i Europa, konstaterar Runko. — Kraven på försäljarna stiger för många specialartiklars del så, att det är omöjligt att täcka dem inom ramen för storskalig verksamhet. Ta t ex sportartiklar — försäljaren borde helst själv utöva den sport vars redskap han säljer.
Ett sätt att möta kraven är att hyra ut affärsutrymmen åt specialiserade företagare enligt shop in shop-systermet. Enligt Runko har dock Elanto egentligen inte försökt sig på detta.
— Vårt koncept är att vi säljer ett brett sortiment åt en bred kundkrets. Men det här betyder inte att vi skulle ha ett heltäckande sortiment. Vi begränsar sortimentet till d segment som vi kan sköta, och lämnar kallt resten åt andra.
Kvalitetshöjnin — I övrigt är vi helt inne på den linje med kvalitet och service som dagens konsument kräver. Klarast kommer det till uttryck i satsningarna på Mäster-Elanto affärerna, Men det är klart att alla affärer inte kan höjas till den nivån, och därför har vi kvartersbutikerna Hem-Elanto. Vi har förnyat deras affärsidé, och kör dem så länge som det går. De butiker som inte klarar sig får dö, och flere kvartersbutiker kan ersättas av en större Mäster-butik.
— I Bullbodarna följer vi gen ett koncept med smalt sortiment men hög kvalitet och service. Kedjan kördes igång när Fazer och Primula drog sig tillbaka inom brödhandeln. Nu utvidgar vi idén genom att föra in delikatessvaror i butikerna.
— Just brödhandeln är ett mycket gott exempel på de förändrade konsumentvanorna, påpekar Runko och tillägger att Elanto varit en pionjär på området.
— När vi började satsa på att sälja färskt, oförpackat bröd förpackades ca 65 procent av produktionen i vår brödfabrik. Idag förpackas bara 30 procent av produktionen på fabriken, och alla satsar på att sälja färskt bröd. Variationerna i sortimentet är så stort att försäljningen inte kan förstöras med specialpriskampanjer, och dessutom finns det en levande konkurrens i bageribranschen.
Resultatlön trots kulturkrock
Omvandlingen i handeln betyder att den enskilda handelsmannen på butiksgolvet är i en nyckelställning. För Elanto, där butiksfö 13/1987 PFORUN reståndarna är anställda och inte egna företagare har detta medfört behov att skapa något slag av sporrande lönesystem, trots svårigheter att anpassa det till företagskulturen.
— Vi har nu i fyra år kört med tilläggslön enligt resultatet för butiksföreståndarna samt varuhusens och hotellens direktörer. De kan tjäna högst 60 000 mk extra i resultatlön per år. Men systemet är ännu i utveckling, och det är klart att resuliatlönens betydelse måste öka, trots att det är svårt att baka in det i Elantos mycket starka och traditionsbundna företagskultur, konstaterar Runko. — Ungefär hälften av butiksföreståndarna fick i fjol tilläggslön.
Andelsbevis åt investerare?
Chefdirektör Runko upplever också andra gränser som andelslagsformen uppställer. — Det var ett klart misstag att lagen om andelslag inte förnyades samtidigt som aktiebolagslagen. Jag kan inte förstå varför det skall vara någon skillnad mellan t ex
FBF:s och KOP:s 200 000 aktieägare och våra 150 000 medlemmar. Eftersom aktiebolag kan utfärda aktier med olika rösträtter, så borde andelslagen också kunna utfärda röstlösa, men avkastande tilläggsandelsbevis åt investerare. Vi får inte heller använda vår förmögenhet till medlemmarnas bästa genom värdeuppskrivningar.
— Vi har försökt fästa beslutsfattarnas uppmärksamhet vid problemen, men tyvärr förefaller intresset för en förnyelse av lagen inte särskilt stort, säger Runko.
— Men medlemskåren är f ö en resurs som vi inte utnyttjar tilräckligt, erkänner Runko. — Vi har gjort en del — t ex våra masskuldebrevslån väckte stort intresse bland medlemmarna — men det är ännu inledande staplingar. Men Elanto är som jag sade ett gammalt företag som vänder trögt.
Butiksteknologin ännu inte färdig Inom den nya butikstekniken har Elant emellertid hört till pionjärerna.
— Som ”urspårad dataman” hyser jag en viss klockarkärlek till tekniken, säger Runko. Vi har installerat och testar utrustning för utnyttjande av EAN-koderna som laserscanners mm, direktavläsning av bank- och kreditkort, och ger också betalningsinformationen åt bankerna och Kreditlaget på maskinspråk. De betalar oss för den här tjänsten i stället för att vi skulle behöva betala dem.
— Men än så länge är det inom butiksautomationen för vår del fråga om att testa och utvärdera olika system. Hårdvaran är visserligen långt utvecklad, men programmeringen och integreringen av systemen dras ännu med betydande problem. Vi kunde t ex ta i bruk verifikation med PIN-kod (Personal Identification Number) för plastkort, men systemet förefaller ännu osäkert. Den nya teknologin kommer till butikerna, men det dröjer ännu innan den motsvarar handelns och konsumenternas krav, konstaterar chefdirektör Ylermi Runko.
Håkan Nylund &