Eldfast samarbete

av Håkan Nylund Forum 1984-09, sida 10-11, 16.05.1984

Taggar: Teman: marknadsföring

Lohja-Höganäs:

Av HÅKAN NYLUND

EH Bakgrundskrafterna bakom Oy LohjaHöganäs Ab är som namnet tydligt säger, Oy Lohja Ab och svenska Höganäs Ab. Lohja behöver knappast någon särskild presentation, medan skånska Höganäs med bas på kusten mot Öresund hör till de gamla svenska industrierna med rötter ända från 1500-talet. Huvuddelen av bolagets omsättning på drygt 1 miljard SEK genereras av byggnadsmaterial, och mest känt inom industrin är Höganäs just för eld- och syrafasta material som tegel, bruk, cement och massor. Förutom eldfasta tegel, som inte tillverkas i Finland, säljer Höganäs också kakel och klinker här.

Tidigare samarbete med Wärtsilä

Bolaget har verkat i Finland ända seda 10

Lohja-Höganäs har deltagit i projektexporten till Sovjetunionen. Förutom skorste narna i Kostamus har bola get också murat den 125 höga skorstenen i Svetogorsk.

nordiskt samarbete i smal specialbransch

Ett mycket smalt segment inom byggnadsbranschen, murandet av eld- och syrafasta ugnar och behållare, har med de ökande miljövårdskraven kommit i blickpunkten. Det tekniska murandet har visserligen alltid varit anknutet till själva hjärtat av den tunga industrins produktionsanläggningar, men projekt som brännugnen för problemavfallsverket i Riihimäki och entreprenader vid andra stora miljövårdsinvesteringar har fört fram branschen i rampljuset.

Det ledande företaget i branschen är ett finskt-svenskt samarbetsföretag, Lohja-Höganäs, som behärskar drygt hälften av branschen.

Vid sidan av eldfasta murningar hör syrafasta arbeten som golvet vid vattenbehandlingsanläggningen vid Hanaholmens kraftverk i Helsingfors till bolagets specialiteter.

1930-talet, och samarbetade tidigare på entreprenadsidan med Wärtsilä genom Wärtsilä-Höganäs. Då Wärtsiläs anknytningar till branschen under åren minskade medan Lohjas intressen inom produktionen av eld- och syrafasta material ökade, bl a genom köpet av Sul-Mu:s silikatavdelning vid årsskiftet 1981-82, mognade konkurrenterna för samarbete. Lohja köpte därför sommaren 1982 Wärtsiläs andel i entreprenadbolaget, och namnet ändrades till det nuvarande.

— Bolagets uppgift är att sälja moderföretagens produkter, konstaterar VD Olavi Lehtinen, likaså VD för Oy Höganäs Ab, som förutom att det säljer moderbolagets produkter till handeln och industrin också äger Höganäs 50 procents andel i entreprenadbolaget. — I entreprenaderna använder vi Höganäs tegel och kakel och murbruk, cement och massor från bägge moderbolagen. Genom samarbetet har moderbolagen kunnat rensa produktionen från dubbleringar och i stället ta fram nya produkter som ersatt import från andra länder.

Kunder inom hela industri — Våra kunder finns inom hela industrin, men speciellt inom den tunga industrin där man skall smälta metaller, dvs järn- och stålverk och gjuterier, eller hantera heta och frätande ämnen som i den kemiska industrin, förklarar Olavi Lehtinen. Ett ganska nytt område är virvelbäddsugnarna, som förutom hettan också måste tåla mekanisk nötning. Men entreprenaderna innefattar inte bara ugnar utan också t ex blekningstorn för cellulosaindustrin och syrafasta golv för livsmedelsindustrin,

Ett område där Lohja-Höganäs på senare tid vunnit flere entreprenader är olika miljövårdsanläggningar såsom problemavfallsverkets brännugn i Riihimäki, anläggningar för Kemiras luft- och vattenreningsanläggningar i Valkeakoski och Björneborg och senast gastvättningstornen för Outokumpus zinkfabrik i Karleby. — Från vår bransch har vi mycket god insyn i indus

Från vårt perspektiv ser man att industrin tar miljövärden på allvar, anser VD Olavi Lehtinen.

Entreprenader på över 1 Mmk är stora I branschen, och intres serar även utländska konkurrenter, förklarar försäljningschef Esa Minkkinen.

trins miljövårdsåtgärder, och min uppfattning är att industrin tar sina skyldigheter inom miljövården på allvar, kommenterar Olavi Lehtinen.

Problemavfallsverkets ugnsentreprenad på ca 2,5 Mmk är en ganska stor order för branschen, som totalt omsätter ca 100 Mrnok per år i Finland. — Vi anser jobb på över 1 Mmk vara stora, förklarar försäljningschef Esa Minkkinen. En mycket stor del av jobben är små entreprenader på omkring 100 000 mk.

Oy Höganäs Ab och Lohja-Höganäs kom i fjol upp till en omsättning på 60 Mmk, jämfört med 51 Mmk under 1982, och är därmed det största företaget i branschen. Bland konkurrenterna är Oy Termorak Ab den mest betydande, medan de flesta övriga är mycket små, ofta temporära företag.

Utländsk konkurrens pressar priserna

VD Olavi Lehtinen karakteriserar bolagets resultat som ”mycket tillfredsställande”, men vill inte gå in på siffror. För moderbolagens del är verksamheten mer betydande för Höganäs, som den mindre partnern och mer koncentrerat till branschen än diversifierande Lohja. — Finland är efter Sverige Höganäs största marknad i Norden, säger Lehtinen.

Trots att branschen är både arbetsintensiv och hanterar tunga och skrymmande material är den inte någon helt skyddad hemmamarknadsindustri. — Konkurrensen från utländska företag är numera hård, anser VD Lehtinen. Stålindustrins kris har lett till en stor överkapacitet, och svenska, tyska och t o m franska företag är med och konkurrerar om de större uppdragen. Vår styrka är att vi kan sköta hela jobbet från planeringen ända till material, entreprenaden och senare underhållet och alltså ta ett helhetsansvar för kvaliteten. Eftersom ugnar mm vanligen ligger i kärnan av hela tillverkningsprocessen hos kunderna är kvaliteten viktig, då avbrott i produktionen kan leda till förluster som är många gånger större än entreprenad- elle reparationskostnaderna. Men priskonkurrensen är ändå mycket kännbar, understryker Lehtinen.

Lohja-Höganäs är också självt aktivt på exportmarknaderna som underleverantörer vid den finländska industrins projektexport. Bland de synligaste exemplen på bolagets export kan noteras tre 180 m höga skorstenar vid pelletanläggningen i Kostamus, men enligt Olavi Lehtinen har man entreprenader jorden runt. — Bristen på språkkunnig personal är emellertid en flaskhals, erkänner han.

Höga krav på arbete och materia — Vi arbetar inte i någon direkt tillväxtbransch, konstaterar Lehtinen, men utrymme finns för tillväxt, kanske framförallt på entreprenadsidan. Det beror på att det inte längre lönar sig för industrin att ha egna specialmurare som sköter underhållet. En stor del av arbetena är just service och underhåll, medan nyinvesteringarnas andel är relativt liten. Ugnarnas innanmäte bränns nämligen ganska fort slut och måste förnyas. Problemavfallsverkets ugn har vi räknat med att skall hålla ett år, men utomlands finns inga anläggningar som skulle ha gått längre än sju månader utan restaurering.

Entreprenaderna kräver mycket av både arbetet och materialen. — Arbetsplatserna är besvärliga och obekväma, framförallt vid servicearbetena, och arbetarskyddet därför viktigt, förklarar försäljningschef Minkkinen. Murningen kan inte göras enligt principen ”dit teglen inte ryms sätter man murbruk”, utan måste ske som noggrant handarbete. På vissa objekt är arbetstakten bara någon kvadratmeter per dag. Bolaget har 40 anställda, men murningen sköts av 100 till 130 objektsanställda murare Även om en del av materialen kommer från Höganäs lager i Åbo produceras t ex eldfasta tegel för krävande objekt speciellt från fall till fall. — När kraven för och förhållandena i ett objekt klarnat kopplas ofta Höganäs laboratorium in för att ta fram just de material som behövs, förklarar Esa Minkkinen. Betecknande för kraven är prisskalan, som sträcker sig från ca 5 mk per styck för vanliga eldfasta brastegel till mellan 300 och 300 mk för specialtegel, som redan kan skära glas! För murbruk och massor går pristrappan på motsvarande sätt från 100 till 2 500 mk per m?.

Ugnar kan byggas att tåla temperaturer på upp till 1 700 ”C, men mer normala temperaturkrav är de 1 200 C” som ugnen i problemavfallsverket skall tåla eller torvkraftverkenas 1 500 C”, säger Olavi Lehtinen. Redan då smälter teglen och rinner av väggarna om det uppstått materialfel.

11