Emissionerna ökar
av Urpo Kailia Forum 1988-08, sida 38, 05.05.1988
Emissionerna ökar
Enligt prognoserna kommer börsbolagen att genomföra rekordstora emissioner år 1988. Uppskattningarna om totalbeloppet rör sig mellan sex och åtta miljarder mark. Även förra året slog börsbolagen rekord. Totalbeloppet var då drygt fem miljarder mark.
börsbarometer att det ännu finns ef terfrågan på nya emissioner. Enligt undersökningen anser hälften av de intervjuade att börsbolagen kunde håva in över sju miljarder mark i år. Två tredjedelar estimerar emissionernas totalbelopp till 6—8 miljarder mark.
Börsbarometern baserar sig på telefonintervjuer med 50 medlemmar i Unitas-rådet, Som består av personer som svarar för investeringsverksamheten i bla banker, försäkringsbolag och storföretag. Undersökningen görs fyra gånger om året på uppdrag av Kauppalehti och Unitas Ab.
— Emissionernas totalbelopp kommer antagligen att ligga kvar på fjolårets nivå eller att minska något i år. Jag har en känsla att vi kommer att ligga litet under fjolårets summa. Under detta decennium har vi i genomsnitt haft emissioner på 2—3 miljarder mark per år. Årets summa beror delvis på till vilket år man hänför Kansallis-OsakePankki emission på drygt 1,2 miljarder. Denna emission sträckte sig över årsskiftet, säger Sakari Tuomainen, VD på KOP-Rahasto Oy.
Den höga emissionsnivån synes ha kommit för gott. I början av 80-alet var nivån 2—53 miljarder. Nu ligger nivån på 5—56 miljarder mark.
TT Kauppalehti skriver i sin
Högre nivå Det finns många parallella orsaker till ökningen.
— Kapitalmarknaden fungerar bättre och många nya investerare har kommit med. Det är speciellt de institutionella investerarna som har varit aktiva att teckna aktier. Likviditeten har ökat eftersom medborgarnas inkomstnivå har stigit. En annan faktor att räkna med är pengarna som härstammar från boomen i företagsköp 1985. Säljarna förvandlar sina obligationer etc till börsaktier, säger Tuomainen.
Likviditeten har ökat även pga investeringar med lånade pengar. Den gynsamma kursutvecklingen har stimulerat till att större investeringar.
Även på utbudssidan har det funnits tryck på att öka emissionerna, I börsbolagens balansräkningar har andelen eget kapital ökat.
— Marginalpriset på eget kapital har sjunkit. Emissionerna har varit en förmånli 3 gare finansieringsform än krediter. Emissionspengarna har blivit billigare eftersom kursnivån nu motsvarar företagens resultatmöligheter. Därför kan företagen prissätta sina emissioner närmare marknadspris. Kapitalmarknaden fungerar idag bättre än under början av 80-talet, anser Tuomainen.
Även statsmakten har bidragit till att investeringar i börsaktier har ökat. De större skattelättnaderna för kapitalinkomster har bidragit till utvecklingen.
Internationell informationsgång
Aktiespararna har klagat på att emissionsvillkoren har biivit kärvare. Man har t ex pekat på de stora emissionsvinsterna i Nokias emission.
— | dag säljer företagen inte längre sina aktier på realisation. Ändå är villkoren måttligt goda. Nu ligger emissionspriset på 50—560 procent av aktiernas marknadsvärde, Enligt internationell praxis borde nivån vara 80—90 procent, säger Tuomainen.
Kapitalmarknaden i Finland får en allt starkare koppling till den internationella finansvärlden. Detta medför även nya kutymer vid emissioner.
— Volvos secondary placement är den första större internationella öppningen på Helsingforsbörsen. Det är önskvärt att vi även skulle få andra än svenska bolag till börsen. Tidigare har man ju kunnat placera endast 50 000 mark i utländska bolag. Nu blir situationen bättre när bolagen kommer direkt till Helsingforsbörsen, anser Tuomainen.
BÖRSBOLAGENS AKTIEEMISSIONER
Text: Urpo Kail — Kapitalmarknaden fungerar bättre och mänga nya investerare har kommit med, säger Sakari Tuomainen, VD på KOP-Rahasto.
Internationaliseringen kommer att medföra bättre och snabbare informationsgång. Företagens årsberättelser biir informativare och informationspraxisen blir över lag bättre.
— De finländska företag som har emitterat aktier på internationella marknader har fått relativt förmånliga pengar. Men den internationella kapitalanskaffningen ställer även krav på företagens informationspolitik, påpekar Tuomainen.
Emissionsboomen fortsätter. Nu väntar aktiesparna inte endast på fondemissioner utan allt flere är beredda att teckna färska aktier. Även emissionstakten har blivit hetsigare. Nu kan företagen komma to m med två emissioner under ett och samma år. 9
Font: Emissionsvinst 6000 MD 5000 Riktad emission 4000 3000 VD Nyteckning 2000 1000 TA 0 dl Fondemissio 1986 198 8/1988 FORUN,