En flytande budget

Taggar: Teman: budgetering

22. 9. 1971

Forum 14/71

En flytande budget

Om regeringens budgetförslag för 1972 godkänns innebär det en kostnadsökning på 15 procent av statsutgifterna. Förslaget bygger på bla följande premisser. Bruttonationalproduktens volym ökar med 37/2 procent mot 17/2 procent I år. Exportvärdet ökar med 10 procent mot 4 procent i år. Reallönerna stiger slutligen med 3 procent 1972 mot 4 procent i år.

Den konjunkturbild vi har idag som dessutom i hög grad påverkas av hur dollarkrisen löses tyder på att budgetförslaget som nu presenterats fiyter.

Man har svårt att tro att den höjning av lönerna om sex procent plus en löneglidning på två procent som man utgår ifrån håller, eftersom arbetsmarknadsorganisationerna redan nu begärt en justering av gällande löneavtal. Presidentens initiativ bör väl även ses som ett tecken på oro för den framtida löne- och prisutvecklingen. Mao kan man räkna med långa och svåra förhandlingar innan man fått ett nytt avtal.

Statsförslaget 1971—197 ändring 71—72 . milj mk i procent Förvaltning 596 + 23 Ordning, säkerhet 445 + 16 Försvaret 791 +19 Undervisning, kultur 2231 +13 Socialskydd 1352 + 16 Hälsovård 1062 + 28 Bostads- och samhällspolitik 881 + 28 Trafik 1677 + 12 Jord- och skogsbruk 1407 + 6 Övriga ekonomiska utgifter 564 + 20 Statsskuld 1097 +10 Övriga 581 +13 Utgifter sammanlagt 12683 +15

Man kan alltså med skäl fråga sig om det recept regeringen nu gett verkligen förbättrar den ekonomiska tillväxten, minskar på bytesbalansens underskott, höjer investeringsviljan och löser arbetslöshetens problematik.

En snabb analys av budgetförslaget visar att man denna gång rätt frikostigt ökat på anslagen och att motiveringen är att man på detta sätt försöker stimulera den ekonomiska tillväxten. Man har ändå svårt att godkänna en så stor ökning av statsutgifterna med tanke på att vi i framtiden säkert inte har råd att fortsätta i samma takt. :

Försöker man plocka fram direkt negativa saker i detta budgetförslag så är väl höjningen av sjukförsäkringspremien för såväl företagare som försäkringstagare det största misstaget.

En höjning av järnvägstarifferna i detta läge kan inte heller vara riktigt.

Man har svårt att förstå att man ofta från regeringshåll talar om hur viktigt det är att vår export utvecklas gynnsamt men samtidigt gör rätt så lite för att stimulera den. Det kan väl inte vara riktigt att använda endast 0,7 procent av de totala statsutgifterna för det direkta exportfrämjandet.

Självfallet finns det säkert mycket positivt i detta budgetförslag, men man har svårt att komma ifrån känslan att de obekanta faktorerna idag är för många i denna budgetekvation. Om regeringen verkligen vill stimulera investeringsviljan och få företagarna att igen tro på framtiden bör man genast slopa såväl den extra omsättningsskatt som den importutjämningsavgift som infördes i år. Underskottet i bytesbalansen är ett problem som fordrar en långsiktig lösning och där hjälper inga kortsiktiga beslut. O 5

I ÄR a Fö