En kilometer ljuss per timme
av Rolf Ekman Forum 1978-16, sida 11, 25.10.1978
Säsongbetona — Vi utnyttjar ca 75 procent av vår kapacitet. Det hör till egenheterna för vår industri, att det är en aning säsongbetonat. Vi har våra toppar — för övrigt är vi just nu inne i en produktionstopp inför julmarknaden.
Om exporten konstaterar VD Asko Perisalo bara, att det är oerhört svårt att sälja till Sovjetunionen. Konkurrensen är synnerligen hård, och uppköparna är oerhört skickliga och har god branschkännedom. Det leder naturligtvis till att priserna pressas också där.
— Men det viktigaste är ändå att man får ett ordentligt fotfäste på marknaden. Inte de snabba vinsterna.
Rolf Ekman 0
I packningen av kosmetik ingår också manuella skeden. På bilden packar Sylvi Lahtinen och Marja-Lisa Korhonen inhemska Lumene-kosmetikprodukter.
En kilometer ljus per timme
Man stöper inte längre ljus, inte heller pressar man dem såsom tidigare. Numera drar man ljusen.
Man bör inte heller längre tala om stearinljus. Det finns visserligen också stearinljus, men oftast är ljusen idag tillverkade av specialvax och paraffin.
Ingenting är som förr, med andra ord. Bara detta: människor tycker fortfarande att det är vackert med tevande ljus i hemmen. De skapar stämning.
W&” Även om vi inte bränner våra ljus i vardera ändan, bränner vi upp ljus för 30 miljoner mark om året. Konsumtionen av ljus har ökat stadigt, men ännu bränner vi ganska säsongbetonat: ca 80 procent av alla ljus bränns under månaderna september-december. I Sverige har konsumtionen jämnat ut sig så, att man fortfarande bränner lika mycket
Tillverkningen av ljus sker automatisk med hjälp av en ny .sk dragmaskin. Ljusen snos som en lång slräng runt en stor cylinder (bilden) och går därefter till en kapningsenhet.
FORUM 16/7 under årets mörkaste tid som förut, men man har gått in för att ”stämningsbränna” ljus även under andra årstider.
— Vi börjar följa svenskarnas exempel, säger VD Asko Perisalo vid Orion-koncernens Noiro, som är nummer två bland landets ljustillverkare.
— Det har skett en hel del inom ljusbranschen som man i allmänhet inte vet så mycket om, — Tex används mycket lite stearin för ljustillverkningen numera. Man använder oljedränkt paraffin i stället. Det har minst lika goda brännegenskaper, men gör det möjligt att ta i bruk helt nya ljustillverkningsmetoder.
För ca tio år sedan övergav man i stor utsträckning stöpningen av ljus, och började pressa dem i stället. Numera drar man ljusen, om man vill vara modern. Noiro håller just på med inkörningen av Nordens modernaste dragmaskin för ljus. Med den kan man tillverka en kilometer ljus per timme, antingen sk kronljus eller antikljus. Apparaten va dyr, men Noiro räknar med att med hjälp av den öka sin ljusexport.
— Maskinen har en överkapacitet, liksom alla maskiner i den här branschen, säger VD Asko Perisalo. — Tillverkningen är rätt så säsongbetonad, och bla genom brist på lagerutrymmer kör vi den så att säga periodvis, i den takt lagren töms.
Noiro tillverkade sina första ljus så sent som år 1969, då man köpte upp ljusmaskinerna av Tampereen Saippua Oy, och fick en tynande ljusproduktion på köpet. Nu ligger företaget tvåa bland våra få ljustillverkare, Marknaden fördelas så att Noiro står för 25 procent, Havi för 45 procent, Juhava för 5 procent, Nordlys (som är ett helfinländskt företag det också, trots namnet) för 20 procent av tillverkningen. Resten, vari ingår bla handgjorda ljus, utgör 5 procent av marknaden.
Produkterna å sin sida fördelas så, att vanliga bordsljus eller julgransljus står för 50 procent av tillverkningen. Kronljusens andel är 20 procent, likaså antikljusens. Det blir då kvar 5 procent av marknaden för ”övriga” ljus, vilket kan innefatta nästan vad som helst.
Ljusproduktionen utgör bara ca 10 procent av Noiros hela tillverkning, men man ser den som ett växande komplement till fabrikens sortiment, som i ju i övrigt mest består av kosmetik och rengöringsmedel.
Ro!f Ekman O 1