En kosmisk latte

Jorden må vara grön och blå, Mars röd, solen gulaktig och norrskenen psykedeliska. Summan av allt ljus i galaxerna är dock lika med latte. Officiellt heter färgen Cosmic Latte. En sorts beige.

”Latteo” betyder mjölkaktig på italienska, som var Galileo Galileos modersmål. Via Lactea betyder i sin tur Vintergatan, på engelska Milky Way. Begreppet har sitt ursprung i grekiskans galaxías kýklos, ”den mjölkiga cirkeln”. Samma galaxsoppa som Galilei skådade i sitt teleskop år 1610. Kanske smuttande på en kopp latte?

Det blev ett himla liv då himlakroppsforskarna Karl Glazebrook and Ivan Baldry på Johns Hopkins University presenterade slutsatserna om universums färg i en fotnot år 2001.

De samlade in data från 200 000 galaxer för att mäta ljuset och kartlägga stjärnornas födelse i universum. Först trodde de att snittfärgen var grönaktig eller kosmisk turkos, på grund av felutslag i datorprogrammet.

Snart insåg herrarna sitt misstag. Till skillnad från politiker medgav de tabben, direkt och självmant. Ljusbeige - det är den samlade färgen hos miljarder ljusår som omger vår planet.

Varför då namnet latte? Glazebrook skämtade för Washington Post att han ville namnge färgen. Läsarna skickade in förslag som Cappuccino Cosmico, Big Bang Beige, Cosmic Cream, Skyvory, Univeige, Cosmic Khaki och Primordial Clam Chowder. Det vinnande förslaget kläcktes föga överraskande av en läsare som satt i ett Starbucks-kafé medan han råkade läsa tidningen.

Astronomernas slutsats var att de flesta stjärnorna i universum föddes för cirka 5 miljarder år sedan. Tidigare bestod världsalltet av unga, heta och blåaktiga stjärnor. Allt färre nya stjärnor föds, eftersom mindre gas flyter omkring. Kosmos blir småningom svalare och rödare. Till slut försvinner stjärnorna, endast svarta hål återstår. Även dessa kanske upplöses via Hawkingprocessen.

Enligt teorin emitterar svarta hål energi, så kallad Hawkingstrålning. Hålet avdunstar, ett litet stycke i taget, medan universum kyls ned då det expanderar. Till slut återstår en soppa av kylig strålning. Som gammalt kaffe.

Vintergatan uppkom enligt den grekiska gudasagan då Zeus lade sin son, född av en jordisk kvinna, till gudinnan Heras bröst. Den oäkta gossen var glupsk, och Hera vred sig för att komma undan. Mjölkdropparna skvätte ut som stjärnor över himlavalvet.

Det svenska namnet Vintergatan härstammar måhända i skrock. Förr trodde nordborna att de kunde spå den kommande vinterns väder genom att studera stjärnorna i galaxens centrum, Vintergatan, som kan skådas på hilmen under mörka och klara nätter. K

affet, som anlände till Italien via Mellanöstern, uppfattades till en början som en muslimsk dryck och hade svårt att vinna officiell acceptans. År 1600 välsignade påven Clemens VIII äntligen drycken.

Eppur si muove! Uttryckt i Galileos ord: och likväl rör skeden sig i kaffet. Liksom stjärnorna på himlavalvet.

Torsten Fagerholm text