En redaktör ser på offset

Taggar: Bolag: Ab Printing Equipment Personer: Erik Pakarinen Orter: Borgå Teman: tryckpress

Chefred Erik Pakarinen:

En redaktör ser på offset

För min personliga del var det definitivt frågan om kärlek vid första ögonkastet. Hon hade eleganta former men var ändå robust. Men framför allt, hon lovade från första början frikostiga variationsmöjligheter. Hon heter Solna med tillägget RP-36 Distributor, en rulloffsetpress enkom konstruerad för små och medelstora tidningars behov.

Att offsettekniken skulle ersätta det traditionella boktrycket med varmsats blev jag övertygad om redan då jag medverkade till en omläggning av Finlands svenska scoutförbunds ledartidning Rådsklippan. Från att ha utkommit med en månads pressläggning — för att nu inte tala om periodiciteten, som tog sig uttryck i ett otal dubbelnummer — lyckades vi pressa tiden för pressläggningen så att vi praktiskt taget dagen före postningen kunde smussla in små maskinskrivna lappar med viktiga meddelanden, som fotograferades och limmades direkt på den film, som gjordes av sidan. Möjligheterna att spela med färg och teckningar helt oberoende av klichékostnader upptäckte jag den våren 30-årsnumret av Abostudenternas Errores S:tae Valpurgis kom till,

Jag var alltså predisponerad när jag för ett och ett halvt år sedan lämnade exkursionsgänget i Stockholm för att åka till Norrtälje där en av Ab Printing Equipments första rulloffsetpressar användes rent praktiskt av en lokaltidning. Naturligtvis fanns det en hel del försäljningspsykologi bakom arrangemangen. Jag minns t.ex. hur man presenterade den bagare, som utan några svårigheter omskolats till tryckare och hur gamla ombrytare småmysande vandrade omkring med rena händer och utan trycksvärta under naglarna. Och jag minns speciellt det numrets Luciakandidater för Roslagen, som framträdde i verkligt fina avbildningar.

Alltnog: Jag föll direkt. Efter mig har många andra blivit övertygade. När detta skrives håller man på att lägga henne till rätta på en bädd där nere i tryckeriet, Snart får vi se vad hon går för.

14

Efter Gutenberg

Efter Gutenberg och Linotypemaskinerna är, tillspetsat sagt offsettekniken det första verkligt nya inom tryckeribranschen.

Ett exempel: Expressen i Stockholm fotograferar numer sidorna för sin sydsvenska upplaga, skickar bilderna me telefoto till Jönköping och gör offsetplåtar direkt av dessa bilder. Sen kör man igång offsetpressarna en stund innan tidningsbilarna rusar söderut och västerut.

— Principen är inte ny. Problemet har närmast varit att ma inte kunnat tillverka de snabba plåtar, som behövs för tryck ningen, berättar tryckare Nils Persson och montör

Per-Ove Johansson, som reser Europa runt och in stallerar offsetpressar. Det speciella med Solnapressen är doc att man trycker båda sidorna av pappret på en gång. Blanket to blanket kallas metoden. På detta sätt sparar man utrymme för pressen och kan förenkla dragningen av pappersbanan.

I ett kort sammandrag av offsetteknikens utveckling kan ma anteckna följande årtal e 1771—1834 Alois Schnefelder uppfann det lithografiska trycket. Vid hans död fanns ca. 3 000 lithografiska tryckerier.

e 1905 W. Rubels, USA, byggde den första arkoffsetmaskinen.

e 1908 Casper Herrmann fick patent på web-offset eller rullrotationspressen. Gross Community är den först kända tillämpningen av denna princip.

e 1918—1940 Tyskland leder när det gäller tillämpningen av rulloffsetprincipen.

9 1923 Den första dagstidningen trycks i offset i Schweiz. Bilder i offset, text i högtryck.

• 1952 Printing Equipment bygger sin första offsetpress.

• 1957 — Mindre dagstidningar i USA och några år senare i England övergår till offset. Utvecklingen fortsätter explosionsartat. Allt fler tryckerier övergår till offset vid tryckning av bl.a. veckotidningar.

Offset kommer alltså mycket snabbt och över hela världen. Det högtrycksförfarande, som de flesta tidningar fortfarande använder, ersatts av nya metoder. Också mycket stora tidningar trycker man snart i offset. När det gäller textframställningen talar man redan om möjligheter att projicera texten direkt på filmen. Mycket förenklat sagt består det revolutionerande i att man hoppar över stadiet med sättning via sättmaskiner, ombrytning med satsen av bly och tillverkning av matriser och formar (om man har rotationspress, vill säga) för att i stället fotografera den text och de bilder man vill använda. Av filmen tillverkas sedan direkt en tunn tryckplåt, som böjs runt en cylinder i pressen. Jämförelsen med fotografering säger kanske mest. Tidningssidan är motivet, den kopia man tar efter att ha framkallat filmen är att förlikna vid offsetplåten. Filmen är negativ, offsetplåten ett positiv, som trycks mot en gummiduk, som är ett negativ som åter trycks mot tidningspappret vilket rusar genom pressen.

Fördelen med detta är, frånsett att den rent tekniskt Iepro duktionen av t.ex. bilder blir betydligt bättre, att man ka använda vanliga elektriska skrivmaskiner för att framställ »brödtext», Dessutom kan man givetvis använda traditionell satt text under förutsättning att man först drar ett avdra av denna.

Att tänka om

Så helt enkelt är det emellertid inte att övergå till offset. Framför allt gäller det för redaktion och ombrytare att helt tänka om, Det traditionella ombrytningsbordet med satsen liggande på sina skepp ersätts av ett ljusbord med papperslappar i stället för metallstycken. Texten bryts inte längre in i några formar. I stället skall den klistras in på sidor med

Forum 17/6 “7 Bloc ä illi i Ö Ö i i kall målas eller överfaneras. board är det billiga grundmaterialet för möb er och inredningar, som s Ss e c momhus behövs inte den absoluta väderleksbeständighet som hos Valpak Plockboard är ett helträmaterial, ej slår sig och är lätt att bearbeta. Ytfaneren har limmats med hållbart pl . on " Våra medlemsfabriker tillverkar både block- och laminboard med 3- och 5-skikt, och de fås i Famma af ca som faneret. FINLANDS FANERFÖRENING, Folkskolegatan 10, Helsingfors 10, tel.

Blockboard är det rätta grundmaterialet för — Finsk överfanerad blockboard som material skrubbar, skåp och hyllor i hemmet. Då i kontorsmöbler. materialet torkar slår det sig icke.

Fartygssalong, inredningen är i överfanerad blockboard.

färdigt inritade spaltlinjer. Möjligheten att slå ut text för att fylla de sista centimetrarna eller att kasta en mellanrubrik för att få extra utrymme blir betydligt svårare. Dessutom räknar vi med att själva korrigeringen av texten kan komma att skapa besvärliga flaskhalsar.

En fördel vid ombrytningen är i stället att en ruta inte förutsätter ett mödosamt passande med ramar och hörn. Med en enkel rödpenna på pappret tillverkar man den ruta eller den hatt, som skall göra tidningssidan omväxlande eller framhäva speciella typer av text. Eller så rispar man helt enkelt in en ruta direkt på den framkallade filmen innan man gör tryckplåten.

Den nya offset-tryckpressen monteras upp på Tryckeri- och Tidnings Ab i Borgå. I förgrunden bolagets verkställande direktör Håkan Blomberg t.v. och Borgåbladets chefredaktör Erik Pakarinen, I bakgrunden tyrckare Nils Persson och montör Per-Ove Johansson.

Tre halva timmar

Borgåbladet är för närvarande en tredagarstidning. Tryckingen av den för närvarande 9 600 exemplar stora upplagan tar i teorin knappt mera än en halv timme. Skall då pressen användas tre halvtimmar i veckan för att sedan stå oanvänd? — Nej, hoppas direktör Håkan Blomberg i nedre våningen.

— Vi har oerhört svårt att lova någonting då vi ännu ingenting vet. Att försäljningsargumenten ger oss möjlighet att trycka allt från broschyrer till plakat är helt riktigt — i teorin. I praktiken vet vi ännu inte vad vi kan göra och vad det lönar sig att göra.

Tryckeri- & Tidnings Ab i Borgå, som är ett av landets tiotal »större medelstora» tryckerier, har i detta nu ett tjugotal tidskrifter som sina kunder, Några av dessa har definitivt visat intresse för den nya tekniken. Speciellt gäller detta facktidskrifter, som blir erbjudna annonser i flerfärg. Även boktryck skall den nya pressen kunna klara. I stället för att spara den skrymmande satsen till en gammal bok i väntan på en eventuell ny upplaga, kan man fotografera de en gång färdigt tryckta boksidorna, göra offsetplåtar och sedan låta den nya tekniken göra jobbet. I teorin, alltså.

Nya möjligheter

Ett problem, som den nya pressen kan komma att aktualisera för beställarna av tidskrifter och annat tryck, är de krav offsetförfarandet ställer på redigering och ombrytning. En möjlighet är att företaget står till tjänst med en kontaktman, som gör den rent tekniska sidan av redigeringsarbetet. Men är då kunden villig att betala detta? En annan möjlighet ä 1 att kunden själv tillverkar sin text på sin egen kontorsskrivmaskin, själv bryter om texten och lämnar in de färdiga sidorna för fotografering och tryck.

Offsettekniken ger alltså även ett tryckeris s.k, civilsida möjligheter att skapa nya alternativ för kunden. Framför allt är dock denna teknik framtidens melodi. Reproduktionsanläggningen kan ju tillverka plåtar också för pressar, som kan göra verkligt kvalificerat färgtryck med högglans. Vi är ännu bara i början av den teknik, som ger oss möjligheter att lämna sättmaskinernas varma blysats samt klichéer och matriser. I stället för bokstavsrader av bly övergår vi till papperslappar och film. — Också om det fortfarande är lite svårt att säga mera än att ni nog skall få se vad civilsidan på Tryckeri- & Tidnings Ab skall kunna prestera så småningom.

Genombrott i Finland

Offset i allmänhet och Bonnierförlaget Ab Printing Equipments rulloffsetpress Solna RP-36 Distributor i synnerhet har gjort ett klart genombrott på den finländska marknaden. På finlandssvenskt håll dominerar den helt. Först var tidningen Åland, som samtidigt med offset gick över till tabloidformat. Denna vår följde Vasabladet efter — några veckor före Borgåbladet. Även andra finlandssvenska lokaltidningar uppges fundera på offset.

På finskt håll finns Solna RP-36 Distributor hos Kirjapaino Kanta i Uleåborg, hos Keski-Uusimaa i Kervo och Salon Seudun Sanomat i Salo.

Den allvarligaste konkurrenten är amerikanska Goss, som finns hos Etelä-Saimaa, Keski-Pohjanmaa, Pieksämäen Lehti och Valkeakosken Sanomat,

En offsetpress av märket Fairchild finns i Hyvinge och Lovisa, Uusi Päivä i Åbo uppges satsa på en östtysk offsetpress.

Inte bara teknik

En ny press, som ger möjlighet till bl.a. dyrare färgannonser, är dock inte allt för en lokaltidning. Det primära är fortfarande den lokala bevakningen, som egentligen är oerhört dyr. Med den massproduktion och massförsäljning, som utmärker dagens nyhetsförmedling, är det ironiskt nog billigare att producera en sida om Vietnam än att samla in några lokala notiser. Det förstnämnda kräver bara en grovsortering av Finska notisbyråns material, det senare många och långa telefonsamtal eller resor i bygden.

Lokaltidningens enda möjlighet att stå sig i konkurrensen ligger i dess möjlighet att presentera sig som ett unikt annonsmedium. De lokala nyheterna har det högsta läsvärdet och det högsta läsintresset. (Se t.ex. Schyberger, Methods of Readership Research, Lund Business Studies, 1965). Annonser i en lokaltidning har rimligtvis även de ett högt läsvärde och läsintresse. Speciellt som ett alternativ till televisionsreklam på finska, bör de finlandssvenska lokaltidningarna med kvalitativa ambitioner ha alla möjligheter att konkurrera om de verkligt stora annonskampanjerna. Mediapresentation är dock mnödvändig inom denna sektor.

För många lokalblad

En annan sak är dock att det svenska Finland i dagens läge har alltför många lokaltidningar. En konsolidering är så småningom av nöden för att på lång sikt bevara de svenska trivselvärden, som representeras av den lokala tidningen med dess helt unika innehåll.

Dessa problem berör dock endast indirekt en tidnings redaktion och dess arbete. För vi på redaktionen satsar på att göra en aktiv lokaltidning. De tekniska rackerierna kommer ändå i andra hand till förmån för det debattglada innehåll vi vill försöka ha i vår tidning,

Också om vi just nu är fascinerade av de möjligheter en helt ny teknik ger oss. OO

Forum 17/68