En skattereform igen?
av Mikael Ingberg Forum 2009-10, sida 35, 29.10.2009
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2082
Mikael Ingberg. är ekonomie doktor och har fungerat som vd på Folkhälsan och Aktia.
En skattereform igen?
I mitt förra liv som ekonomist på Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitut (PTT) hade jag flera gånger förmånen att vara engagerad i utredningsarbete kring stora omläggningar av skattesystemet.
I mitten av 1980-talet genomfördes en relativt stor reform av inkomstbeskattningen, som gick ut på att bredda den så kallade skattebasen genom att definiera tidigare icke skattepliktiga inkomster som skattepliktiga samt genom att radikalt minska floran av avdrag från den skattepliktiga inkomsten, som under årens lopp hade tagits in i skattelagarna — ofta som resultatet av skicklig lobbyverksamhet. Samtidigt kunde skatteskalani den statliga inkomst beskattningen sänkas avsevärt utan att inkomst skattens fiskala betydelse minskade.
Sedan kom reformerna i snabb takt. I skogsbeskattningen övergick man från den så kallade arealbeskattning till beskattning av de realiserade skogsintäkterna, Mervärdesskatten ersatte den föråldrade och många gånger pålappade omsättningsskatten. Inkomstbeskattningen av företag, vars skattebas också hade eroderat kraftigt bland annat på grund av systemet för undvikande av dubbelbeskattning av dividender, ersattes med det så kallade avoir fiscal-systemet. Kapitalinkomstbeskattningen lösgjordes från inkomstbeskattningen av arbetsinkomster och gjordes mera heltäckande, Fastighetsskatten infördes delvis som ett komplement till kapitalinkomstbeskattningen.
Gemensamt för alla dessa reformer var strävan att bredda basen för beskattningen och samtidigt sänka de formella skattesatserna, som exempelvis inom företagsbeskattningen hade varit mycket höga. Den ideologiska utgångspunk Till minskninge dikal minskning av skatteintäkterna och en dramatiskt växande statsskuld. Till minskningen av skatteintäkterna har också delvis bidragit det faktum att avdragsfloran i inkomstbeskattningen igen har börjat utökas. Den politiska pressen på specialbehandling — lägre skattesatser — av vissa varor och tjänster inom den indirekta beskattningen är igen stor; ett exempel härvidlag är sänkningen av matmomsen. Dessutom har den stora skillnaden i skattesatsen mellan kapital- och arbetsinkomstbeskattningen börjat upplevas som ett problem. Allt detta ha igen aktualiserat behovet av en mera genomgripande skattereform. Denna reform bereds i en expertarbetsgrupp på finansministeriet, den så kallade Hetemäki-arbetsgruppen.
Själv är jag övertygad om att det finländska skattesystemet i dag är i relativt gott skick och att inga radikala förändringsbehov finns.
Ett ökat behov av offentliga skatteintäkter är uppenbart. Välfärdssamhället önskar det finländska folket inte montera ned och ökningen i statsskulden måste så småningom vändas till en minskning.
Lika uppenbart är emellertid att vii Finland knappast kan höja de direkta skatterna — och speciellt inte kapitalinkomstskatten — särkilt mycket utan att riskera att de ekonomiska aktörerna flyt tar sina inkomster och aktiviteter till lägre beskattade länder. Allt tal om en progressiv beskattning av kapitalinkomsterna, som då och då har förts fram av en del vänsterpolitiker, känns också helt omöjligt i ett allt mera skattekonkurrensutsatt Europa. Däremot finns ett behov av att söka nya modeller för integrationen av den personliga kapitalinkomstbeskattningen — närmast beskattningen av dividender - och företagsbeskattningen sedan avoir fiscal-systemet utdömdes av EU.
ten var att man med hjälp av en 2 Men mera skatter behövs för att så bred skattebas och så låga av skatte upprätthålla välfärdsstaten och för skattesatser som möjligt skulle intäkterna har att amortera på statsskulden. Därför ä It skatte- JL: s j i kafSystem, ett system där själva — DIOTAgitatt faen delack så nöövändlga avdrag existensen av en skatt på varor, avdragsflo ran 1 inkomstbeskattningen och eventutjänster och inkomster skulle inkom st- ellt ersätta en del med direkta bidra påverka de enskilda aktörern i ekonomin så litet som möjligt. Finanskrisen och den därp följande minskade ekonomis ka aktiviteten har lett till en ra utökas.
beskattningen igen har börja till de mest behövande, Annars kommer trycket på höjningar av den indirekta beskattningen — och där speci ellt den bredbasiga mervärdesskatten — att bli mycket stort. m