En skattesänkning?
av Mikael Ingberg Forum 1996-04, sida 10, 25.04.1996
konjunktur e puls
N SKATTESÄNKNING?
EN SÄNKNING AV INKOMSTSKATTEN SKULLE SKAPA MÖJLIGHETER FÖR SNABBARE TILLVÄXT — UTAN ATT STATENS EKONOMI SKULLE LIDA NÄMNVÄRT.
edan under hösten i fjol började det stå klart att den ekonomiska tillväxten i vårt land hade bromsats upp. Orsaken var att exportindustrin och speciellt skogsindustrin var tvungen att dra ned sin produktion i brist på efterfrågan. Speciellt i Europa hade den ekonomiska tillväxten nämligen stannat upp och efterfrågan på den finländska industrins produkter var svag.
Det var också den avtagande exportefterfrågan som var huvudorsaken till att totalproduktionen under det sista kvartalet i fjol sjönk en aning jämfört med det tredje kvartalet (säsongrensade uppgifter). Minskningen kom nämligen trots att investeringarna — speciellt industrins investeringar — fortsatte att öka snabbt. Också hushållens konsumtionsutgifter ökade. Relativt snabbt stigande löner och en extra skatteåterbäring just före jul hjälpte till att hålla konsumtionsefterfrågan på en hög nivå.
För landets regering — som har ställt en halvering av arbetslösheten som sin viktigaste målsättning — innebar emellertid trendbrottet i totalproduktionens utveckling en katastrof. Ifall tillväxten är svag försämras nämligen sysselsättningen och arbetslösheten börjar igen stiga. Detta är ett mycket sannolikt scenario under denna vår. Själv tror jag att arbetslösheten i sommar kan komma att vara högre än den var sommaren 1995.
Detta skräckscenario är tydligen också orsaken till att allt flera samhällsdebattörer börjar kräva nya och radikalare tag inom den ekonomiska politiken. Man anser att vilka medel som helst som kunde lindra arbetslöshetsproblemet borde vara tillåtna. Ett allt oftare återkommande förslag är att regeringen borde sänka inkomstskatten radikalt.
Area
Redan i det förnyade Forums första nummer krävde chefdirektören Vesa Vainio och skatteprofessorn Edward
Mikael Ingberg
Andersson en sänkning av inkomstskatten som ett medel för att öka hemmaefterfrågan i vår ekonomi för att så skapa förutsättningar för snabbare ekonomisk tillväxt. Sedan dess har flera andra debattörer ställt samma krav, senast i mitten av månaden president Mauno Koivisto. Presidenten är emellertid också realist; hans krav på en lindring av beskattningen av arbete är kombinerat med ett krav på ytterligare inbesparingar inom statsekonomin.
Det finns också både konjunkturoch strukturpolitiska argument för en radikal sänkning av inkomstbeskattningen.
Ett av de viktigaste strukturella argumenten för en skattesänkning är helt enkelt att Finland börjar ha världens strängaste inkomstbeskattning. Enligt en av Skattebetalarnas centralförbund nyligen publicerad internationell jämförelse ligger Finland tillsammans med Belgien och Sverige i den absoluta världstoppen när det gäller att beskatta arbete.
Men också helt konjunkturpolitiskt kan man argumentera för en lindring av inkomstbeskattningen just nu. Ex sänkning av inkomstskatten skulle säkert öka busbållens optimism och framtidstro och den vägen skapa möj ligheter för snabbare tillväxt. Idag är det ju åtminstone «delvis bristen på framtidstro som gör att hushållen är mycket försiktiga i sina ekonomiska beslut. Dagens ytterst stränga inkomstbeskattning har säkert också en förlamande effekt på många företagare och entreprenörer. På basen av statistiska undersökningar kan man också dra slutsatsen att inte heller statsmaktens ekonomi skulle lida särskilt mycket av en skattesänkning. Ökat arbete och minskad arbetslöshet och följaktligen ett bredare skatteunderlag, skulle åtminstone delvis täcka skattebortfallet ur statens kista. Detta gör behovet av de av president Koivisto krävda ytterligare inbesparingarna i statsbudgeten mindre.
När det gäller möjligheterna att förbättra statens dåliga finanser tror jag dessutom att ett nytt tänkesätt måste prövas. Man kan med skäl argumentera för att det är den skyhöga arbetslösheten som är orsaken till det enorma budgetunderskortet. Därför torde man också kunna argumentera att budgetunderskottet knappast enbart kan sparas bort. I stället behöver vi aggressiva ekonomisk-politiska åtgärder för att minska arbetslösheten.
Redan Keynes konstaterade i tiden att ifall vi eliminerar arbetslösheten, eliminerar vi också underskotten istatsbudgeten. Denna sanning gäller idag mer än någonsin. &
Ekonomiska prognoser för detta år
FORUM NR 4/96