”En skicklig lobbyist är som en hovmästare”

av Heidi Furu Forum 2018-04, sida 07, 26.04.2018

Taggar: Personer: Berth Sundström

HH

En skick Berth Sundström är ommunikationskonsult på ommunikationsföretaget Kreab. Han har tidigare jobbat som direktör för samhällskontakter på läkemedelsbolaget Glaxo Smith Kline, på Nordiska ministerrådet i Köpenhamn och i Tallinn, samt som partisekreterare för SFP och programchef vid Yle.

Kreab är specialiserat på strategisk kommunikation för näringsliv, företag och beslutsfattare, Kan du nämna några typiska kunder? Internationella bolag som är eller vill bli ak tiva på olika sätt i Finland. I dagens läge har bolag med utländsk ledning vanligtvis dålig lokalkännedom. Då kommer konsulterna in vid till exempel företagsförvärv, konkurrensutsättning och ibland kriser. Jag är specialist på strategisk kommunikation gentemot beslutsfattarna.

Vilka egenskaper har en god lobbyist enligt dig? Lobbyister ska ha en låg profil, lite som en hovmästare. Man ska komma till målet, men behöver inte synas i offentligheten. Lobbyisten ska få kunden att förstå vad som är rätt och vad som är helt omöjligt och fel. Ju högre profil konsulten har, desto sämre förutsättningar har projektet att lyckas. Ett nätverk av något slag är en förutsättning. Då man förstår hur nätverk fungerar kommer man vanligtvis in i andra. Lobbyisten måste förstå på vilket sätt man kan påverka helheten så att man kommer till resultat. Då det gäller politiskt beslutsfattande måste man förstå politikerna. Politiker tänker alltid på sina kunder - väljarna - och därför måste man skapa ett politiskt tryck och få väljarna på sin sida.

Kan man lära sig att förstå en politiker utan att själv ha varit politiskt aktiv?

Det tror jag, men det är förstås lättare om man har levt någon form av politiskt liv. I dagens kunskapssamhälle är folk väldigt specialiserade på sin egen bransch. Människor med bakgrund i ett annat samhälle vet inte skillnad på regering och riksdag, konsulterna får börja från början. Specialister kan vara väldigt duktiga på Excel-tabeller,

BERTH SUNDSTRÖ men tabellerna visar vanligtvis fel om man inte förstår helheten. För att förstå förvaltningen, politiken och juridiken är det bra med antingen politisk bakgrund eller en gedigen utbildning.

Kreab satsar på public affairs, hur definierar dudet? Public affairs är ett brett begrepp som omfattar bilden av företaget i samhället och den strategiska kommunikationen i stort, det vill säga det som inte har med direkt produktkommunikation att göra. PR är för mig är lite grann jippo, medan public affairs är väldigt solitt. Företag använder olika begrepp för samma sak, det kallas också government affairs, samhällskontakter och corporate affairs. Det handlar om att ha god renommé och framstå som ett solitt företag, vilket är viktigt till exempel irekryteringen.

Håller den strategiska kommunikationen på att professionaliseras i Finland, i stället för att ses som en stödfunktion?

Man har länge sagt att ”nu sker det stora genombrottet iFinland’. men Helsingfors är fortfarande en väldigt liten marknad jämfört med Stockholm. Företagen litar mycket på sig själva i att man “säger som saken är” och därmed det. Väldigt få har gjort bra affärer på kommunikation, det är inte somjuridik. Debatten om lobbning har startat under de senaste fem åren och det ser större ut nu ännågonsin tidigare, men jag hävdar att det fortfarande är ganska smått.

Hjälper eller stjälper lobbning och PR den samhälleliga demokratin? Jag skulle gärna se att de hjälper demokratin, d ig lobbyist är som en hovrnmästare är sätt att förse beslutsfattare med mera information. Politiker måste kunna ta del av all information, men de behöver inte alltid följa den information de fått. Väljarna har sin röst i samhället, men företag och organisationer har ingen röst, därför är lobbning väldigt viktig. Företag och koncerner med större resurser kan visserligen sätta in mera resurser på lobbning, men samtidigt får man väl hoppas att väljarna har valt så kloka företrädare för sig att de vet skillnad på det ena och det andra. Allt det här förutsätter öppenhet. Branschen är för mera öppenhet än beslutsfattarnaidag vihar ingenting emot att det registreras vem som besöker riksdagen. Jag har svårt att förstå varför det är ett problem för politikerna, det är bevis på en viss omogenhet. Om du tar emot sådana som inte tål dagsljus är något fel. Jag begriper inte varför någon som företräder energiindustrin, bryggeriindustrin, tobaksindustrin eller någon annan laglig business inte skulle få snacka med en politiker eller minister. Man kan hävda att starkölet i butikerna är en följd av lobbning. Intressant är att centralorganisationer är mer kritiskt inställda till öppenhet. Kanske därför att de har tillgång, alla tar emot EK eller SAK, och de vill kanske inte att någon annan ska springa där. Det gamla finska samhället har fungerat på det sättet. Bilden av lobbyister har kanske störts av att politiker med hög profil blivit lobbyister.

Behövs karenstid för personer som växlar roll från politiker till lobbyister?

Karenstid på kanske ett halvt år kunde diskuteras. Det ser ju inte bra ut om du ha en stor upphandling på kommande som inom hälsovårdsbranschen och ena dagen är minister för att följande dag vara lobbyist. Hittills ha det närmast fallit på att någon måste betala för tiden emellan. Man ska också komma ihåg att det som var okej i går kanske inte är okej i morgon. En god konsult måste kunna se förändringar. Valfinansieringen är ett exempel på det här, i dag är spelreglerna helt annorlunda än före härvan kring föreningen Kehittyvien Maakuntien Suomi. Metoo är ett annat exempel. Det som ingen gjorde något åt i går, för det uppfattades som okej eftersom ingen åtgärdade det, kommer att se helt annorlunda ut i morgon. På miljösidan finns det mycket som vi i dag med facit på hand kan tycka var underligt i går - till exempel att inte sätta in åtgärder mot bilar med stora utsläpp. a

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 42018