Energi kan sparas också på landsvägarna

av J H Kaste Forum 1981-17, sida 24-25, 04.11.1981

Taggar: Teman: energisparande

Energi kan sparas också på landsvägarn €e På grund av de kraftigt stigande .« oljepriserna har bilindustrin gjort stora ansträngningar för att utveckla bränslesnålare motorer. Serietillverkningen av dem kommer att öka starkt under 80-talet.

Enligt finländska prognoser kan man med tiden minska bensinkonsumtionen med upp till en femtedel genom olika sparåtgärder, speciellt inom personbilssektorn. Sådana åtgärder är t ex kurser i ekonomisk körning, energiguider m m.

Rent allmänt kan bränslekonsumtionen minskas i stor utsträckning redan genom att mindre viktiga körningar lämnas ogjorda till förmån för resor med allmänna trafikmedel.

I den riktningen har utvecklingen faktiskt gått den senaste tiden som en följd av de ökade bensinpriserna. Bensinpriset har ju stigit med 80 procent nominellt sedan 1978. och också reellt med 40 procent.

De senaste utredningarna och erfarenheterna från trafiken visar att det även inom lastbilssektorn går att spara energi mer än väntat — i framtiden rentav 30—40 procent per fordon.

Konsumtionen i det närmaste oförändrad

Konsumtionen av bilbensin var år 1980 ca 1,34 miljoner ton, och ungefär 5 procent lägre än året innan. Andelen av sålda oljeprodukter utgjorde totalt ca 12 procent.

Konsumtionen av dieselolja var ca 1,1 miljoner ton (9,7 procent av sålda oljeprodukter). Av denna dieseloljekonsumtion föll 880 000 ton på vägtrafiken, i första hand lastbilar och bussar.

För närvarande svarar alltså biltrafiken för ungefär en femtedel av vår oljekonsumtion.

I andra västerländska industrilände 24

Det har länge ansetts som någonting nästan självklart att möjligheterna till energibesparing i vägtrafiken är rätt små jämfört med t ex fastighetsuppvärmningen. Men det förefaller som om antagandet varit onödigt pessimistiskt och orealistiskt.

har bensinkonsumtionen ökat stadigt: enligt Bilbranschens informationscentral med ca 2,5 procent per år i Västeuropa under de senaste fem åren. Detta trots att bilparken vuxit mycket långsammare på andra håll än hos oss.

Under denna period har bensinkonsumtionen hållits på ungefär samma nivå per år, vilket betyder att bensinförbrukningen per bil räknat är hela 30 procent lägre än år 1973.

Det faktum att bensinkonsumtionen ligger på samma nivå beror i hög grad på att vi är mycket priskänsliga internationellt sett. Hos oss utgör ju kostnaderna för personbilen en mycket större del av hushållens disponibla inkomster än annanstans i Västeuropa. I synnerhet den tredjedel som har de lägsta inkomsterna har inte stora möjligheter att öka sin bränslekonsumtion. Bensinpriset stiger nästa År till nästan 4 mark per liter.

Dieseloljan ökade På grund av god konjunktur och den ökning i godstrafiken som blev följden, ökade dieselkonsumtionen också i fjol 5 procent. Men då man beaktar att produktion och export ökat mer än väntat, har tillväxten ändå varit måttlig. Och i och med att en lågkonjunktur i år börjat göra sig kännbar på många håll inom industrin. speciellt inom skogsindustrin, har dieseloljekonsumtionen ökat mycket lite. På årsbasis torde den enligt beräkningarna stiga bara ett par procent. Under perioden = januari—augusti sjönk minutförsäljningen av bensin med 3 procent. På årsbasis torde konsumtionsminskningen bli ungefär lika stor. Bilparken väntas också i år växa i samma takt som i fjol. Den sk nettotillväxten blir ca 55 000 enheter, och resultatet blir att förbrukningen per fordon räknat ytterligare sjunker.

Trafikens andel av landets totala energikonsumtion, sjöfarten till havs frånräknad, har varit kring 12 procent de senaste åren. Landsvägstrafiken har stått för 9,5—10 procent, järnvägstrafiken för 1,3 procent och insjötrafiken för resten.

Inom statsjärnvägarna har dieseloljekonsumtionen minskat stadigt, och fortsätter också att göra det anefter som banavsnitten elektrifieras. I fjol var redan nästan 30 procent av nätet elektrifierat. SJ använde ca 110 000 liter dieselolja år 1980.

Trafikens, och också vägtrafikens, andel av den totala oljekonsumtionen torde de närmaste åren förbli oförändrad eller stiger möjligen, främst beroende på att oljekonsumtionen inom andra förbrukarsektorer — fastighetsuppvärmning och industri — hela tiden minskar, kanske t om kraftigare än man tidigare beräknat.

Oljans andel sjunkande

Oljans andel av totalkonsumtionen var ännu år 1977 55 procent. I fjol var den nere i 46 procent, och i år väntas den sjunka så lågt som till 43 procent.

Bensinkonsumtionen väntas inte öka speciellt de närmaste åren — kanske 1—2 procent per år på sin höjd. Konsumtionen av dieselolja ökar i samma takt som produktionen, vilkeni de flesta prognoser beräknas få en årlig tillväxttakt på 3 procent.

Men tack vare nya energisnåla motorer och större lastenheter kommer dieseloljeförbrukningen per tonkilometer ganska säkert att minska redan mot slutet av 80-talet, kanske mycket märkbart.

Bussarnas förbrukning av dieselolja väntas öka i någon mån. Trafikministeriet beräknar att busstrafiken kommer att öka med minst 1,5 procent per år.

Trafikministeriets energiplan på lång

FORUM 17/8 sikt syftar till inbesparingar inom alla trafiksektorer. Enligt ministeriet kan energieffektiviteten hos de olika trafikformerna höjas betydligt då man går in för att höja transportkapacitetens nyttjandegrad.

Inom kort blir det t ex troligen aktuellt med att höja högsta tillåtna vikt för lastbilar — från 42 ton till 48 ton.

VoV kan bidra Trafikministeriet förutsätter också att VoV i sitt program för vägunderhålle beaktar energisparmålen. Energiförbrukningen per fordon kan minskas genom olika former av vägförbättring, främst genom mer permanenta vägar. Men det förutsätter tillräckliga anslag. Under de senaste åren har anslagen för vägunderhåll inte just ökat reellt sett. Bränslets stigande prisutveckling håller främst förbrukningen av bensin, men delvis också dieselolja, på en rätt hög nivå. Det återstår att se hur oljans världsmarknadspris stiger de närmaste åren. Om bilisterna vänjer sig vid att i enlighet med givna direktiv köra mer

Energikonsumtionen enligt förbrukarsektorer åren 1960, 1970, och 1980 procen av all energi

Förbrukarsektor 1970

Industrin 45 Tratiken 13 Fastigheter 32 Övrig förbrukn. 1 10 av aljekonsumtionen 1960 1970 198 36 42 32 32 2 26 15 29 34 17 8 L 100 100 100

Konsumtionen av motorbensin och dieselolja åren 1973—1980 och progno för åren 1981, i 1000 to År Bensi 1973 1244 1974 1181 1975 1341 1976 1333 1977 1333 1978 1338 1979 1407 1980 1336 1981 (prognos) 1305

Motorbränslets andel

Dieselolja av totalkonsumt. i 2 20,6 20.8—21,01 1) Beror på att övrig oljekonsumtion minskar rätt betydligt

FORUM 17/81

Bensinkonsumtionen borde kunna minskas med en femtedel tack vare nya motorer och ekonomiskt körande. Också för lastbilar utvecklas nya motorer som kan ge brännsleinbesparingar på 20—30 procent.

ekonomiskt, så bör det redan på det viset gå att uppnå bränslebesparingar på 15—20 procent per bil i genomsnitt.

Också för lastbilar har det utvecklats nya motortyper som kan ge bränsleinbesparingar på 20—30 procent. Förbrukningen av dieselolja kan också skäras ned genom att lastbilarnas luftmotstånd minskas med aerodynamiska hjälpmedel.

”Strömlinjeformade” lastbilar kan väntas bli ett allt vanligare inslag på lastbilsmarknaden mot slutet av årtiondet hos oss.

Lastbilschaufförerna skall likaså läras att köra mer ekonomiskt — någonting man har haft goda erfarenheter av i Sverige. Där har man kommit till 14 000 marks årsinbesparingar per bil.

Hos oss har man räknat ut att landsvägsfrakterna idag har en bränsleförbrukning per tonkilometer som bara är hälften av förbrukningen 1950.

Bland nya bränsleinbesparande lösningar kan ytterligare nämnas turbokompressorn (sparar in 7—8 procent) och laddluftkylare (sparar 2—3 procent).

Vid planeringen av bilarna fästs allt större uppmärksamhet vid rätt dimensionering av motorerna, ekonomiska varvtal och ändamålsenlig utväxling.

Rent allmänt taget använder vi alltså på våra vägar energi mycket mer ekonomiskt än i de flesta andra länder. Vägtrafiken slukar en mindre andel av den totala oljeförbrukningen än i övriga västerländska industriländer. Det extremaste fallet är USA förstås. Där är denna andel 40 procent, närmast p g a måttlös bensinkomsumtion (de offentliga fortskaffningsmedlens andel är liten). I Västeuropa ligger andelen i allmänhet mellan 25 och 30 procent — hos oss i Finland som nämnts 20 procent.

JHKaste 25