Energi - samhällsekonomi

Taggar: Personer: Henrik Österholm Teman: energi

14

FORUM 8 + 75

Energi — samhällsekonomi

WW” I en broschyr som nyligen utgavs av Imatran Voima finns ett diagram som visar att energiproduktionen i vårt land kommer att stiga sexfaldigt (från 25 TWh till 150 TWh) inom de närmaste 25 åren. Några uppgifter om kostnaderna finr.s inte i broschyren, vad jag minns, men i ett annat sammanhang har jag sett en uppgift som anger ett årsmedelvärde på 2—3 miljarder mark för kraftverksbyggen.

Investeringar för konsumtion

I dagens läge står industrin för drygt två tredjedelar av energikonsumtionen. Träförädlingsindustrin står för närmare hälften av industrisektorns andel. Någon betydande folkökning kommer inte att ske fram till år 2000, snarare blir det stagnation eller rent av en tillbakagång. Vi kommer snart till ett läge, då antalet lägenheter, frysdiskar, simhallar, TV-apparater, ishallar (kan inte ishockeyspelarna börja hålla till utomhus som bandyspelare, skidåkare, trafikpoliser, skogsarbetare och köande busspassagerare in spe) och blinkande reklamljus (är det inte falsk reklam att skylta med ett lysande varuhusnamn då varuhuset är stängt för dagen?) är maximerat. Även om den ”privata” konsumtionen skulle stiga trefaldigt fram till sekelskiftet innebär detta inte mera än en fördubbling av den totala energianvändningen.

Ökningen måste således ske på industrisektorn. Våra skogstillgångar räcker inte till för en fortsatt ökning av träförädlingsindustrin, den mest energihungriga sektorn, inom de närmaste 50 åren. På forstligt håll är man ense om att vi kommer att ha en råvarubrist efter det att de överåriga bestånden avverkats, detta även om virket tas tillvara effektivare än nu. Det skogsvårdsarbete som bedrivits under de senaste årtiondena slår igenom i form av ökade uttag först ett gott stycke in på nästa sekel. Vi kan därför inte se fram emot någon väsentlig förstoring av skogsindustrins produktion under det närmaste halvseklet.

Det är således gruppen ”övrig industriell verksamhet” som i huvudsak skall stå för den stora ökningen i energikonsumtion fram till sekelskiftet. Finns det kapital till en utvidgning som motsvarar 75—100 TW år 2000 (ökningen av den ”privata” konsumtionen och en måttlig ökning av träförädlingsindustrins andel har beaktats)? Vi skall då komma ihåg att samtidigt skall saneringar göras av gamla anläggningar, och att kapital skall finnas för en omstrukturering av industrin.

Jag känner bäst till den kemiska träförädlingsindustrin. För att få relevanta siffror tar jag därför denna industrigren som exempel, trots att man får förmoda, och hoppas!, att denna sektor inte utvidgas efter det att de gamla anläggningarna sanerats och Metsäbotnia kört i gång.

Vi tänker oss att Finlands investering i energiproduktionen belöper sig till i medeltal 2 miljarder mark årligen under de närmaste 25 åren, och att hela kalaset skall betalas av massaindustrin. Om detta skall vara möjligt måste massaproduktionen öka med drygt 1.5 miljoner ton (i räkneoperationens första skede beaktas inte råvarans pris, löner o dyl). För att landet då skall få pengar att betala energiproduktionen fordras en investering om dryg 3 miljarder mark. Tar vi alla andra utgiftsposter med i beräkningarna blir de faktiska investeringarna dryg 20 miljarder, eller 1 miljard per år! Bygger vi ut energisektorn med 2 miljarder mark per år blir summan således i praktiken 3 miljarder mark! Finns det några reella möjligheter att landet skall gå i land med det?

Som synes kommer man lång bort från begreppet energi då man djupare studerar energiproblemet. Är det då rätt att enbart personer med utbildning i teknisk fysik och elektronik skall anses ha kompetens att uttala sig i dessa frågor?

Leder energiinvesteringarna till ökad import?

Vi har ett stort underskott i handelsbalansen. För att investeringarna i energi och energikonsumenter inte skall leda till en ökad import av balkar, armeringsjärn, bultar, plåt, maskindelar, rör och annat sådant fordras några miljarder för att öka tillverkningen av dessa artiklar. Kan vi göra det, samtidigt som vi satsar 4 miljarder i året på produktion och konsumtion av energi? Det är inte bara pengar det är fråga om. Det gäller också arbetskraft. Var finns