Energirevolutionen tar branschen på sängen

av Torsten Fagerholm Forum 2015-08, sida 10, 24.09.2015

1entan

SNABBFOTAD. Tidigare gjorde den kapitalintensiva energibranschen investeringskalkyler med återbetalningsperioder på 40 år, nu gäller 10 år. Den europeiska klimatpolitiken, kombinerat med en seg recession och en skiffergasboom, utgör vattendelare som tvingar branschen att ställa om.

Rätt grejer till lägsta möjliga kostnad? Investeringsklimatet inom elbranschen motsvarar inte en effektiv marknad, notan landar hos konsumenterna och industrin.

TORSTEN FAGERHOLM TEXT

X En rad faktorer som var för sig inte är dramatiska har sammanfallit och förstärker varandra till en gigantisk utmaning för kraftsektorn.

”Idén med EU:s 20-20-20 mål var att av klimathänsyn byta ut Europas energiflotta snabbare än ekonomiskt motiverat. Det är en transition mot en grönare och mer hållbar framtid, men det betyder också kapitalförstöring”, inleder Andreas Regnell, strategiansvarig för Vattenfall, Nordens största elbolag.

Via en gemensam utsläppshandel samt nationella stöd för förnybar energi började EU 2007 ta av de emitterande och ge åt de lågemitterande, via höga priser på koldioxidutsläpp.

”Nu blev en mängd faktorer inte riktigt som tänkt. Lågkonjunkturen minskade efterfrågan på el. Ovanpå det sjönk kolpriset, dels tack vare USA:s skiffergas. Vi nådde målen för förnybar energi och minskade utsläpp i alla fal men fick aldrig upp trycket på CO2-priset”, förklarar Regnell.

Branschen och policymakarna missbedömde hur kraftigt de samlade klimat- och energimålen skulle slå in. Priserna på elbörserna har rasat och elproducenterna tjänar mindre medan kunderna paradoxalt nog betalar högre fakturor, delvis på grund av stöd åt vind- och solproducenter. EU:s energijättar står inför en existentiell utmaning.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 8201 ”Å ena sidan har elbranschen en del tillgångar i det gamla, fossila, som kommer att finnas en lång tid framöver. Å andra sidan vet vi även vad vi borde ha i framtiden. För 5 år sedan var framtiden utstakad på Power Point. Nu står vi mitt i övergången, vi ser de fulla konsekvenserna då värdet och kassaflödena från exempelvis kolkraftverk sjunker rejält”

Vatten, den nya oljan. Vid toppen 2008 var Europas 20 största elbolag värda hela tusen miljarder euro. Värdet har decimerats medan kreditbetygen har rasat. Redan 2013 varnade cheferna för EU:s tio största elbolag för att höga elpriser i Europa och låga priser i USA kväser hoppet om en industriell renässans.

”Detta sliter Bryssel med. Ju mer nationellt du tänker, desto mer sannolikt att du bygger för mycket kapacitet. För att Europa ska bli konkurrenskraftigt måste vi samarbeta?”

Tidigare var ett energibolag en blandning olika element stabila verksamheter som tillsammans gav jämn intäkt. Den bilden är nu borta. Därför måste branschen bli mer effektiva i allt den gör och jonglera resurser så att den kan investera i framtiden.

Vindkraften ökar och Centraleuropa behöver snabbt tillgänglig reglerkraft för att jämna ut variationer i efterfrågan och utbud och hålla elnäten stabila.

”Därmed kan värdet på den nordiska vattenkraften motsvara oljans i framtiden”; menar Regnell.

Samtidigt behövs mer nordiskt samarbete, eftersom nationalistisk energipolitik med egna kraftreserver är extremt dyr.

”Om Sverige själv ska klara sig utan kärnkraft behöver vi 7-8 GW kapacitet gasdrive elproduktion i reserv. Om vi opererar som om Norden vore ett enda land, så behöver vi 1-2 GW. Då har vi en portfölj så att varje land inte behöver investera i onödan, vilket stärker vår konkurrenskraft”

Gasa och bromsa. Intellektuellt är det lätt att hålla med, men incitamenten saknas. Samtidigt leder subventioner till överinvesteringar och ingenstans i Europa byggs ny produktionskapacitet utan stöd. Effektivitet innebär att använda så lite pengar som möjligt till att bygga så mycket att systemet möter alla krav. Nu går det enligt Regnell tvärtom.

”Vi har inte en resurseffektiv marknad, det har byggts alldeles för mycket kapacitet. Sveriges elöverskott kvarstår troligen tills 2030. Norden bygger vindkraft som inte behövs ur systemperspektiv. Det byggs vind där det inte blåser optimalt, allokering är långt ifrån perfekt. Tyskland har bevisat att det går attbygga en massa sol- och vindkraft, men de är långt ifrån resurseffektiva”

Ett energisystem med mycket mer förnybart kräver förnyade mekanismer. Politiker tenderat att reagera i efterhand, då krisen väl uppstått. Fram till 2020 kanske Norden dock inte längre har något kapacitetsöverskott. Bland annat till följd av höjd effektskatt vill Vattenfall ta första generationen svensk kärnkraft, Ringhals 1 och2, ur drift hela 5-7 år tidigare än planerat, senast 2020. Samägaren tyska Eon tvekar än, men anser å sin sida att Oskarshamn 1 och 2 kunde stängasi förtid. På den punkten är återigen delägaren Fortum av annan åsikt. Men faktum kvarstår ”Med ren och tillförlitlig energi kunde nordiska bilar, aluminium och skog tillverkas med närmast nollutsläpp. Det kan spela stor rolli framtiden”, förklarar Regnell.