Energisparande lönar sig - men eftertanke behövs

av Bo-Christer Björk Forum 1981-06, sida 14-15, 01.04.1981

Taggar: Teman: energisparande

Nordisk undersökning:

Energisparande I men eftertanke behöv € Laboratoriet för byggnadsekonomi vid Statens tekniska forskningscentral har på uppdrag av MHandels- och industriministeriets energiavdelning utrett myndigheternas åtgärder för att främja energihushållning i de olika nordiska länderna. Utredningen har gjorts för nordiska ministerrådet, och har använts som beslutsunderlag vid uppgörandet av en arbetsplan för ökat nordiskt samarbete på energisparområdet.

Beslut om energisparande görs, i motsats till beslut om ökad energiproduktion. av ett mycket stort antal självständiga beslutsfattare — konsumenterna och företagen. Därför är det mycket svårare för myndigheterna att styra energiförbruknignen i önskad riktning än att anpassa energitillförseln till förbrukningen. — Energiprishöjningarna har inte ensamma i tillräcklig grad sänkt förbrukningen.

Frågan är således hur myndigheterna skall påverka konsumenterna och företagen så att dessa förbrukar mindre energi och utför energisparinvesteringar. Ett antal möjligheter står till buds, i den svenska litteraturen kallas dessa styrmedel.

Svensk energisparplan

Användningen av olika styrmedel är naturligtvis beroende av respektive lands specifika energiproblem och de mål man strävar till. Utmärkande för energisektorn är att myndigheterna har uppgjort konkreta planer på hur energiförbrukningen bör utvecklas, hur tillförseln skall tryggas och hur sparmålen kan uppnås. Det kanske bästa exemplet erbjuds av den svenska energisparplanen för befintliga byggnader. Enligt planen bör energiförbrukningen i befintliga byggnader under åren 1978—88 minskas med 25—30 procent.

I vårt eget land har energisparkommitténs rapport uppskisserat ett ambitiöst sparmål för den totala energikonsumtionen fram till år 1990, 12—14 procent jämfört med en trendutveckling utan aktiva statliga sparinsatser.

Förutom planering krävs även personresurser och organisationer som kan administrera de olika styrmedlen. I Danmark och Norge har speciella energiministerier grundats och en dyli 1 öÖnar Si

Energiprishöjningarna har i de nordiska länderna lett till en kraftig satsning på energisparåtgärder. Myndighetern har för sin del påskyndat denna utveckling genom skärpta byggbestämmelser, ökade energitorskningsanslag, energisparrådgivning mm. Miljardbelopp har satsats på stöd till energisparande investeringar i byggnadsbeståndet och industrin. Frågan om hur effektiv denna linje har varit är högaktuell idag, då sparresultaten börjar bli synliga. Resurserna bör i fortsättningen sättas in på de områden där de ger den bästa räntan i form av sparad energi.

Solhus i Brämhult, Sverige. För närvarande är investeringskosinaderna för solvärme mång dubbelt jämfört med de beräknade besparingarna under användningstiden. I detta fall, där sex egnahemshus värms av en gemensam solvärmecentral, blir merinvesteringen ca 45 000 mk hus jämfört med konventionell uppvärmning reform diskuteras även i Sverige och Finland.

En omfattande rationalisering av energibyråkratin skulle däremot behövas i Sverige enligt en nyss publicerad enmansutredning. Flere kommittéer har där fått en bestående prägel och bl a detta har lett till att antalet myndigheter som behandlar energifrågor för närvarande är hela 13 st.

Kommunerna kommer under 80-talet att inta en central roll i energiadministrationen. I Danmark har man sedan 1974 haft ett nät av energisparkonsulter och i Sverige och Finland anställs som bäst kommunala energisparrådgivare. Det är klart att man inte i en hast kan trolla fram flere hundra kompetenta energitekniker, varför frågan om rådgivarnas utbildning är mycket aktuell just nu.

kWh T n’,a I [I Tr - Ad d 70 I ; mna RN 60 Ae FA 50 I – J 40 een + NR I 30 = per === VÅNINGSHUS — EGNAHEMSHUS 20; — -| vol or 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 BYGGNADSÅR

Energiförbrukningen per m? och år i våningshus och egnahemshus. Resultaten är från Finiands = stadsförbunds undersökning av städernas byggnadsbestånds energiförbrukning, En tydlig nedgång i energiförbrukningen kan märkas för hus byggda efter energikrisen 1973,

FORUM 6/81

Energisparutställning på Danmarks tekniska museum, Det gamla ärerördiga Monopolspelet har idag bytts ut mot ett Energikrisspel med goda möjligheter till kartellbildning.

Skärpta byggbestämmelser

Av de egentliga sytrmedlen har olika slag av bestämmelser de mest direkta verkningarna. De värmeekonomiska byggbestämmelserna har skärpts avsevärt i alla nordiska länder. Högsta tillåtna värmegenomgångstal för väggar och tak (k-värden) har minskats till ca hälften av tidigare tillåtna. Effekten av dessa skärpningar är redan tydligt synlig i nybyggda hus, vilket framgår av diagrammet för bostadsbeståendets energiförbrukning på sidan 14.

I Norge är skorsten numera obligatorisk i nybyggda småhus. Detta möjliggör en snabb övergång till utnyttjandet av inhemska bränslen (tex ved) vid en energiförsörjningskris. I Sverige har elanvändningskommittén (ELAK) föreslagit ett förbud mot direktverkande elvärme i nybyggda småhus. Bakgrunden är den förväntade överkapaciteten på el under 1980-talet, en följd av ibruktagandet av färdigbyggda kärnkraftverk. Kommittén är rädd för att detta skall leda till alltför omfattande anskaffning av anläggningar för direkt elvärme, som senare då överkapaciteten eventuellt förbyts I elbrist inte kan konverteras till andra energikällor.

Trafikens blänslekonsumtion kan i viss mån påverkas av bestämmelser. Under den första energikrisen 1973—1974 användes t ex hastighetsbegränsningar i de festa länder för att dämpa energiförbrukningen.

I Sverige har transportrådet förhandlat med bilbranschen om minskning av den sålda personbilsstockens genomsnittliga bränsleförbrukning.

Marknaden för energisparande teknik (termostatventiler, värmepumpar mm) har blivit något av ett klondyke för VVS-branschen. Många nya firmor har sökt sig till marknaden och ibland har

FORUM 6/81

Bruk energi fornuftig [03 - slukk lyset når du går. ENOK

N = Bruk energi fornufti - kjer med omtanke. ENC rå 7 € = Bruk energi fornuftig

Bruk energi fornuftig — spar på det varme vannet.

Bruk energi fornuftig - maks. 202

Bruk energi fornuftig — luft hurtig og effektivt. ENOK

Myndigheterna i de nordiska länderna satsar kraftigt på energisparkampanjer riktade till den stora allmänheten. Här ett exempel från energirika Norge.

anläggningarnas prestanda inte motsvarat de utlovade. Detta gäller speciellt dagens modefluga, solvärmeanläggningar. I Sverige har man redan upprättat typgodkännande av bla termostatventiler och liknande planer finns även i vårt land.

Danskarna har infört obligatorisk kontroll av värmepannor i alla småhus. Enligt lagen, som folkhumorn döpt till ”skorstensfejerordningen” undersöks värmepannorna årligen. Om skicket inte är tillfredsställande, vilket leder till en låg verkningsgrad förpliktigas ägaren att reparera pannan på egen bekostnad.

Energipriset är trots allt det effektivaste styrmedlet. Även i det energirika Norge har man fäst vikt vid prisets konsumtionsdämpande = effekt. Oljan prissättes även inom Norge till världsmarknadspris och det för närvarande alltför billiga elpriset (17 p/kWh) skall höjas till den s k långtidsgränskostnadens nivå fram till år 1985. Långtidsgränskostnaden är kostnaden per kWh för utbyggnad av ny elproduktionskapacitet.

I allmänhet har myndigheterna i de olika nordiska länderna låtit energipriset följa kostnadsutvecklingen. Bränsle- och elskatter har närmast setts som en inkomskälla för statskassan och inte som medel för att styra energikonsumtionen.

5 mrd mk

Betydande medel har däremot satsats på stöd till energisparinvesteringar i industrin och den befintliga bebyggelsen. I Sverige har stöd på sammanlagt ca 5 mrd mk utdelats i form av bidrag och fördelaktiga lån.

Resultaten har varierat rätt kraftigt från land till land. I Norge utdelades åren 1975—78 fördelaktiga energisparlån till småhusägare. Det visade sig att låne främst användes till att snygga upp fasader och till att höja rumstemperaturen varför stödet avskaffades. En senare undersökning visar att energibesparingen i stödda småhus var ca 1/5 av den beräknade.

I Danmark har själva stödsystemets utformning ändrats i två repriser. I ett skede ändrades stödet för bostäder bebodda av ägarna från ett bidrag på 25 procent av investeringskostnaden till ett skatteavdrag på 50 procent. vilket medförde en kraftig nedgång i stödansökningarnas antal. Numera kan bostadsägarna få antingen ett inkomstberoende bidrag eller ett långfristigt lån.

I Sverige har resultaten av sparinvesteringarna Ööverensstämt med förhandsberäkningarna, vilket ett antal nyligen utförda omfattande undersökningar visar. Man har i Sverige utdelat skilda stöd för olika byggnadskategorier. Undersökningarna visar att energisparinvesteringarnas lönsamhet har varit störst i kommunernas och näringslivets byggnader. Kostnaden per sparad kWh framgår av följande tabell.

Energisparinvesteringarnas lönsamhet i olika byggnadskategorier i Sverige

Genomsnittlig besparingskostnad (p/kWh)

Bostäder 6,5 p/kWh Statliga byggnader 4,1 Kommunala och landstings kom. bygg. LIN 2,0 Allmänna samlingslokaler 9,8 Näringslivets byggnader 2,7

Källa: Program för Energihushållning i befintlig bebyggelse

Svenskarna räknar följaktligen med att (Fortsätter på sid 38 15