Enigheten

av Håkan Nylund Forum 1983-16, sida 12-15, 19.10.1983

Taggar: Personer: Bierger Lemberg Teman: ekonomi

Lönsamt Enigheten

Av HÅKAN NYLUN — Enigheten kan inte fungera enbart i kraft av sin svenskhet, utan vi måste också kunna betala konkurrenskraftiga råvarupriser, säger VD Birger Lemberg.

1 satsar på ost

Den finländska livsmedelsindustrin är till stora delar präglad av monopol eller nästan-monopol. Speciellt utpräglat är detta drag inom mejerisektorn, som helt domineras av producentkooperationens Valio och dess medlemsmejerier. Då mjölkhanteringen dessutom dras med överproduktion och en relativt stagnerad marknad, kan man fråga sig hur ett litet företag, uppbyggt på språklig grund kan leva och klara sig? Företaget är Centrallaget Enigheten, och svaret är: mycket bra!

MH Litenheten är givetvis för det första ett relativt begrepp. Jämfört med Valio, som har en omsättning på 4,8 miljarder mk, är Enigheten med sin omsättning på 238 Mmk under verksamhetsåret 1982/83 litet, och flere av Valios stora medlemsmejerier går också klart förbi. Men omsättningssiffran räcker väl till för att Enigheten skall rymmas med bland de 250 största företagen i Finland, och ser man till marknadsandelarna är Enigheten inom sina tyngdpunktsområden betydligt starkare än vad dess andel av den emottagna mjölkvolymen visar.

En annan styrkefaktor är god lönsamhet. Några stora vinster visar Enigheten inte upp, eftersom det till den andelslagsbaserade mejeriindustrins principer hör att maximera råvarukostnaderna och inte vinsten. Mjölkavräkningarna skall vara så stora som möjligt, och uppstår ett överskott, vilket skett hos Enigheten under de senaste åren, så betalar man ut tillskott. Den redovisade vinsten brukar därför ligga på några tiotal tusen mark.

Högt i lönsamhetsligan

Andra nyckeltal visar dock att lönsmaheten varit god. På tidskriften Talouselämäs lista över de lönsammaste företagen under år 1982 låg

Enigheten (enligt sifforna för räkenskapsåret 1981/82) på 37 plats totalt med en avkastning på placerat kapital om 17,6 procent. Man hade sällskap av några andra mejerier, men jättekollegaan Valio låg däremot på bara 6,1 procent. Bilden går igen i andra nyckeltal. Försäljningsbidragen rörde sig i samma kategori, 12,2 procent för Enigheten och 10,3 för Valio, men då man kommer till driftsbidraget drar Enigheten ifrån till 6,6 procent jämfört med Valios 3,3. Sifforna gäller alltså föregående räkenskapsår 1981/82, då både Enighetens och Valios perioder avslutas den sista augusti. — Bokslutet för 1982/83 är som bäst under arbete, och i detta skede kan vi bara konstatera att omsättningen vuxit kraftigt, från ca 193 Mmk till årets 238 Mmk, konstaterar Centrallaget Enighetens verkställande direktör, agronom Birger Lemberg. Trots det positiva utfallet för det egna företaget anser han inte att en jämförelse med Valio är helt riktig. - Man måste inse skillnaderna i proportionen mellan företagen, och beakta det stora avsvar som Valio har för hela folkförsörjningen, vilket medför sina begränsningar och belastningar. God lönsamhet är emellertid ett klart krav på Enigheten, trots Centrallagets speciella nisch som ett klart finlands-svenskt företag. - 1 avräk 16/83

I samband med huvudkontoret i Helsingfors finns också ostpackeri och smältostfabrik. Totalt uppgår Enighetens personal till omkring 240 personer.

ningarna för mjölk betalar vi samma pris som Valio, plus det tillskott som kan ges för gott resultat, konstaterar Birger Lemberg. Det är visserligen viktigt för de svenskspråkiga bönderna att kunna samarbeta inom ett eget, svenskspråkigt företag, men vi måste kunna betala konkurrenskraftiga priser för råvaran. Jag tror inte att man kan existera som svenskt företag enbart på ideologisk grund och exempelvis år efter år betala sämre priser. Skulle vi göra det skulle ägarna först söka en ny ledning, och därefter, om inte detta hjälper, andra lösningar.

Enighetens verksamhetsornråde sträcker sig över hela Svensk-Finland, dvs det svenskspråkiga Österbotten, Nyland, Åboland och Åland. Tyngdpunkten i rörelsen ligger dock klart i Österbotten, varifrån ca 75 procent av leveransvolymerna kommer. De 9 verksamma medlemsmejerierna är enligt finländska förhållanden, där medeltalet för mottage mjölk ligger mellan 30 och 40 miljoner liter per år, medelstora och små, trots att medlemstalet sjunkit genom fusioner och sammanslagningar från 58 efter kriget till dagens 10. De största medlemsmejerierna är alla Österbottniska, Karleby Andelsmejeri, Milka i Vasa och Jakobstads Mjölkcentral, medan Alands Centralandelslag är störst i södra Finland. Även om Enighetens huvudkontor ligger i Helsingfors, så finns den största verksamhetsenheten i Österbotten, Mejericentralen i Kaitsor, Vörå, som i själva verket är större än något av medlemsmejerierna. Enigheten har också sin analyscentral i Vasa, som utför prov och analyser för hela gruppen, inklusive de sydfinska mejerierna.

Centrallaget Enigheten fungerar både som ett tillverkande företag och som marknadsföringsbolag för medlemsmejeriernas fasta produkter, dvs smör och ost. Råvaran för den egna produktionen levereras av medlemsmejerierna, och trots de välkän RU da problemen med överproduktion av mjölk understryker Birger Lemberg råvarutillgångens centrala betydelse för företaget: -— Råvaran är nyckeln, och har vi den har vi också allt annat. Har man tillgång till mjölk så behövs det bara litet fantasi och talang för att kunna producera och sälja. Visserligen kunde man tänka sig att köpa råvara utifrån, men hela systemet i branschen är uppbyggd kring försörjning från den egna organisationen. Om mjölkproduktionen går klart nedåt stramar läget omedelbart till.

Enligt Enighetens beräkningar borde dock framtiden vara tryggad. Prognoserna fram till år 1990 visar på en relativt stabil utveckling. Produktionsvolymerna i Österbotten torde totalt förbli oförändrade, mjölkproduktionen väntas minska något i Syd- Österbotten men öka i norr. På Åland och i Östra Nyland borde produktionen också förbli relativt oförändrad, medan den sannolikt kommer att minska något i Åboland.

I takt med strukturomvandlingen i jordbruket har mjölkuppsamlingsområdena vuxit, och upplandet för tex Helsingforsregionens mjölkförsörjning går idag långt förbi Enighetens egna områden i Östra Nyland. Något hot mot Enighetens försörjning är detta dock inte. - Mejerierna respekterar av tradition varandras uppsamlingsområden och försöker inte kapa åt sig varandras leverantörer, konstaterar Lemberg.

Trots att Enigheten producerar både med smör, ost och torrmjölk samt vasslepulver har strtegin som gett framgång varit inriktningen på ostproduktion. Siffrorna över egen/mottagen produktion visar tydligt strategin; under verksamhetsåret 82/83 uppgick smörvolymen till ca 3 000 ton, kompletterad med omkring 1000 ton smörväxtoljeblandning, medan ostvolymen steg till över 7000 ton, vartill kommer drygt 2000 ton smältost. Ostens volym var alltså över dubbelt så stor som smörets, medan relationen för branschen som helhet är nära nog den motsatta.

Enighetens produktpolicy avspeglas i marknadsandelarna.

• Vår andel av mjölkmottagningen i Finland är ca 8 procent, och vår marknadsandel beträffande smörförsäljningen är densamma, berättar VD Lemberg. Däremot är vår andel a — = A 18

TAUCHER STUDIO

Vi behöver bara tänka på sådana idéer som bankkortet, segelbrädet, vinstbringande företag, leasing och kontakt linser.

De stora fi nskspråkig 2.’ dagstidningarna är nödväni , | diga när av i göra en ning, som är välutbildade och till SAM äs | verkligt synlig kampani. yrket tjänstemän eller personer i | -SABRRARSNE | Men det lönar sig alltid ledande ställning. | fe NN MN aft också annonsera Denna målgrupp har ca 5 miljoner 5 EE I Hufvudstadsbladet mark om dagen att röra sig CS el. eftersom sju av tio med, dvs. nästan 2 miljarder = | kas KANUUN SANDNAT EES SA. svenskspråkiga finländare & ÅLAND ”&

I Hufvudstadsbladet når ditt reklambudskap en målgrupp som du inte får kontakt med i någon annan dagstidning: 177 000 finländare, som har höga inkomster jämfört med finländare i genomsnitt, som tidigt accepterar nyheter, som är opinionsbildare i sin omgiv mark om året. | inte prenumererar på nåMen detta är endast en del av BN Voy SaNOMAT gon finskspråkig dagstidden marknadspotential som FRKALEVA ESR ning. Utan HBL förbigår du din annons i HBL inverkar |E Å yIKASENDUN TULFVASLIS | — ofta din viktigaste målpå. Var och en, som är UN = MET mu | grupp: opinionsbildare med insatt i hur köpbeslut i a höga inkomster som tidigt uppstår, vet att innovatio- FE Re accepterar nyheter.

ner uttryckligen säljs via FER od as Tidning Delta är ett faktum att ta opinionsbildare och per- hänsyn till när du planerar soner som tidigt accepte- din marknadsföring.

rar nya saker.

Ingen tidning ersätter övriga tidningar. Utan Hufvudstadsbladets läsare förlorar du dina avgörande kontakter.

HUFVUDSTADSBLADET

Mellersta östern är trots krig och kriser en viktig exportmarknad för Enigheten. Smältosten är den största exportarlikeln till

Egypten.

marknaden för fasta ostar 10 procent, och 20 procent för smältost. Vår smörväxtoljeblandning Enilett har en andel på 20-25 procent. Specialostarnas volymer är såpass små att det för dem inte finns klara siffror. Osten står för ca 80 procent av våra nettointäkter idag.

• Trenden mot lägre fetthalter och lättare mat har gett klara impulser för vår inriktning. Ostkonsumtionen borde också kunna ökas i Finland, idag äter vi litet över 8 kg per person och år, jämfört med omkring 14 kg per person i Sverige! Skulle vi få upp konsumtionen till svensk nivå skulle hela exportproblematiken försvinna.

Med nuvarande konsumtionsnivåer på mejeriprodukter måste branschen exportera sitt överskott till en världsmarknad som redan simmar i mejeriprodukter. - Exportbehovet varierar med mjölkproduktionen, men dennas volym är totalt så stor att en procentuellt ganska liten ökning på 2-3 procent har en mycket stor effekt, förklarar Birger Lemberg. Han sitter dock inte på något smörberg trots att tillförseln ökat med 13 procent och den inhemska försäljningen med 11 är Enighetens lager på normal nivå, omkring 500 ton. I fjol behövde enigheten inte alls exportera smör, men i år har den igen startat, dock med liten volym.

Nödvändig, men oönskad expor ”Behövt exportera” låter barockt i ett exportinriktat land som Finland, men det är faktiskt fråga om oönskat tvång.

• Inom hela branschen är strävan att minimera exporten, konstaterar Birger Lemberg.

Orsaken till detta är den tröga världsmarknaden och den låga prisni vån, som kräver exportstöd från statsmakten. Osten kräver överlag mindre subventioner, varför också skattebetalarna kan glädja sig över Enighetens produktstrategi. Företagets största exportprodukt är Emmentalost, vars exportvolym nästan fördubblats. I det största avnämarlandet, USA, får man emellertid ett pris som bara är hälften av partipriset i Finland, 15-16 mk respektive 30-32 mk/kg. - Emmental är ändå en specialost som tillverkas i få länder och därmed betingar ett ganska högt pris, konstaterar Lemberg. Edamost går knappast alls att exportera.

Enighetens näststörsta exportmarknad är Mellersta Östern, och där speciellt Libanon och Egypten. Trots krig och kris löper exporten, men osäkerheten är givetvis stor. Den tredje större marknaden är Sverige.

• Exporten har blivit mycket svårare under årens lopp, kommenterar Birger Lemberg, och pekar på överproduktion och därpå följande protektionism. - EG-marknaden är praktiskt taget stängd. Randstaterna längs Afrikas kust var tidigare stora köpare, men samhällsomvälvningarna har påverkat marknaden. Köpen sker med offertbegäranden på stora partier, som helt enkelt är för stora för Enigheten, och tom ibland Valio, att bjuda på.

Protektionism och. kvoter

Protektionismen tar sig också uttryck i att en del av handeln sker i kvoter som fastställs i mellanstatliga förhandlingar. Sovjetexporten är naturligtvis en sådan, och kvoterna har där krympt pgra obalansen i handeln. - Under föregående år var exporten för Enighetens del 500 ton, medan den i år är 300 ton. Den finska ostexporten till USA sker också inom ramen för en kvot, 10 500 ton i år, som sedan delas mellan centralaffärerna proportion till den emottagna osten. Vår kvot är 10 procent, som vi inte alla år har kunnat fylla utan avstått till Valio.

Speciellt betydelsefull är exportmarknaderna för Enigheten i smältostproduktionen, ca 85 procent exporteras. Mellersta Östern är här det viktigaste exportområdet. Ett minus är att priserna är låga, dvs subentionsbehovet högt.

Relationerna till kollegan-konkurrenten Valio ser Birger Lemberg som goda, trots att situationen har sina komplikationen genom å ena sidan samma ägarintressen och ideella bakgrund, men å andra sidan direk 16/83 FRU konkurrens inom alla produktområden. - Trots konkurrenssituationen är vårt förhållande och samarbetet gott, säger han. Valio kommer inte med några tjuvnyp i sin marknadsföring, och ett visst utbyte av produkter förekommer.

Nischer och korta . beslutsvägar

Framgången i konkurrensen med storebror tillskriver Lemberg idén ”small is beautiful”. - Som en liten firma har vi korta och snabba beslutsvägar och kan snabbt anamma nya produkter och grepp. Vi kan också vara lyhörda och ha en intimare kontakt med handeln och dess behov.

Exempel på Enighetens nischtänkande är förutom satsningen på specialostar, där kapaciteten ökats med 50 procent, nu senast produktionen av riven ost - ett svar på pizzeriexplosionens krav. Också annars är fastfood-utvecklingen enligt Birger Lemberg intressant för Enigheten. Han utlovar också en aggressivare och mer offensiv linje i marknadsföringen. — Vi har tidigare varit litet försiktiga i marknadsföringen och tex inte använt TV-reklam på 20 år. Den tidigare försiktigheten betyder att vi ännu har många kanaler och möjligheter oprövade!

För att hantera tillväxten genomför Enigheten som bäst ett investerings-’ program på ca 20 Mmk, som omfattar ett mogningslager för ost och fryslager för smör i samband med huvudkontoret i Helsingfors, och en utbyggnad i Mejericentralen i Vörå för mjölk och vasslepulverproduktionen. VD Lemberg tillstår att man inte var så pigg på två byggprojekt samtidigt, men den ökande mjölkmängden krävde utvidgningar.

För att hålla kostnaderna nere har Enigheten liksom andra minskat sin personal. Minskningen har dock helt skett i takt med naturligt avgång, och inga uppsägningar eller permitteringar har behövt tillgripas. Den ganska höga medelåldern hos arbetsstyrkan är därmed en viss fördel. Birger Lemberg konstaterar att Enigheten har en lite gammaldags patriarkalisk prägel i detta avssende.

• Rörligheten hos arbetstagarna är liten, och vi har många familjer bland arbetstagarna, där yrket går vidare inom familjerna. Enigheten är också svenskt, det interna språket är svenska och tom på fabriken i Helsingfors är drygt 40 procent av arbetstagarna svenskspråkiga! mm— —— — —">?.—"—."+m— Öm possssss 15