Ericsson växer i etern
av Bjarne Nyman Forum 1987-12, sida 12-13, 27.08.1987
Taggar: Bolag: Ericsson Personer: Åke Lundqvist Teman: företag
att införa det europeiska systemet, men kanske något senare än it ex England och Frankrike.
I hela världen fanns det i början av 1987 cirka 1,3 miljoner mobiltelefonapparater. På drygt ett år kommer siffran enligt beräkningarna att fördubblas. Om trenden håller i sig kommer det att köpas 10—15 miljoner mobiltelefoner årligen vid 1995-snåret.
Denna marknad blir en tummelplats för många företag och produktnyheterna kommer att dugga tätt. Hos Ericsson Radio har man garderat sig mot framtidens utmaningar genom att organisera upp en separat mobiltelefondivision. Meningen är att på alla sätt förkorta tiden från idé och konstruktion till produktion och marknadsföring.
Flygelektronikens spjutspets
Den militära sidan av Ericsson Radios verksamhet är lika stor som den civila. Hälften av omsättningen kommer från försvarstillämpningar som radarsystem, strategiska och taktiska kommunikationssystem, sambandscentraler och = flygelektronik. Ett exempel på det sistnämnda är stridsflygplanet JAS 39 Gripen, som ofta betecknas som ett världsunikt projekt när det gäller avancerad teknologi.
Gripen kommer att väga bara hälften av vad dess föregångare Viggen väger, men prestandan skall vara större och planet skall kunna sköta olika militära flyguppgifter som jakt, attack och spaning.
Ericsson Radios uppgift är att utveckla radar, datorer, presentationsutrustning för piloten och motmedel (telestörutrustning) med utnyttjande av det senaste tekniken kan erbjuda. Gripens radar är av pulsdopplertyp och har trots blygsamma dimensioner flera gånger högre prestanda än motsvarande hos Viggen.
Avancerat presentationssystem Datorkonceptet är nytt och anpassat för de uppgifter som krävs ombord. Det kommer att finnas flera datorsystern med specifika uppgifter för nosradarn, presentationssyste FÖRUN, 12/1987
Gripens pulsdopplerradar har högre prestanda är motsvarande hos Viggen.
Modell av ERS-1 med antennerna och solbatterierna i arbetsläge. ERS blir en fjärranalyssatellit i ESA-regi.
met och motmedelsutrustningen. Tillgänglig datakraft uppges bli väsentligt större än i jaktverslonen av Viggen.
Framför piloten finns tre bildskärmar som ger mer och längre bearbetad information än i tidigare flygplan. I mitten visas en elektronisk kartbild med uppgifter bl a om eventuella hinder vid långflygning. En annan skärm ger alla de data som de olika flyginstrumenten gav tidigare. Den tredje skärmen sammanställer uppgifter från bl a radarn och projicerar lägesinformationen i enkla symboler i pilotens blickfält, en s k head-up display med diffraktionsoptik.
Rymden ny tummelplats
Ericsson Radios starka ställning inom dopplerradartekniken och företagets tidiga satsning på mikrovågsteknik har skapat en god grund för företagets medverkan inom det europeiska rymdsamarbetet. Rymdantenner har blivit en specialitet och företage har levererat antenner till de flesta europeiska vetenskapliga satelliter som kretsar kring jorden.
Enligt Lennart Alfredsson, teknisk direktör på Ericsson Radio, kräver utvecklingen och tillverkningen av rymdantenner spetskunnande på många områden.
— Förutom system- och mikrovågstekniken är materialtekniken ett område, där det hela tiden gäller att hitta nya material som är temperaturstabila, lätta och starka och som ger bättre egenskaper.
Det senaste materialet inom rymdantenntekniken är kolfiberarmerad plast, ett material som är starkare än stål, men lättare än aluminium.
Ett aktuellt projekt inom rymdatekniken är ERS4, en europeisk fjärranalyssatellit i ESAregi (European Space Agency). Den får till uppgift att kartlägga de istäckta delarna av jorden och oceanerna. Satelliten får även andra vetenskapliga funktioner.
Ericsson Radios andel av ERS-1 är utvecklingen och tillverkningen av mikrovågsenheterna för sändning, mottagning och frekvensgenerering i aperaturradarn. Antennerna, som man också utvecklar utprovas inomhus i en ny närfältsträcka med bl a världens största s k planarscanner.
Ett annat projekt, där företaget medverkar, är välkända Tele-X, där Ericsson Radio ansvarar för hela nyttolasten.
Stark FoU utgör basen Spetsteknikområden kräver starka Insatser av forskning och utveckling. Hos Ericsson ligger FoU:s andel av omsättningen på 20 procent. Omsättningen låg senaste år på över 3 miljarder FIM.
— Vår viktigaste tillgång är i alla fall våra medarbetare, som är motiverade att arbeta med produkter som känns spännande och meningsfulla. Produkterna är framtidsinriktade och teknologin starkt dynamisk. Vi befinner oss i en nisch med oanad tillväxtpotential, säger Åke Lundqvist.
Bjarne Nyman 13
LULU) ed genteknologi kan man idag få M en obegränsad och billig försörjning av mediciner och farmaceutiska preparat som är svåra att producera med konventionella metoder, dels för att en del av elementen som behövs för tillverkningen är svårtillgängliga och knappa, dels för att de kan vara angripna av virus eller sjukdomar. Genteknisk produktion ger rena preparat, oberörda av oönskade element. Det förklarar chefen för den biokemiska avdelningen i företaget Nordisk Gentofte, som är ett av Danmarks mest expansiva och forskningsdynamiska företag idag med en väldig utvecklingspotential. Produkterna är idag tillväxthormon mot dvärgsjuka, och insulin för vård av diabetes.
Första tillståndet utan specialvillkor
Nordisk Gentofte var det första danska företag som fick tillstånd att använda den starkt omdiskuterade genteknrologin, och är det enda företag som tills vidare har tillståndet utan att det knutits särskilda villkor till det. Anledningen är, menar forskningschef Bruno Hansen, att företaget dödar de bakterier som används i samband med den genteknologiska processen. Denna kräver helt enkelt att bakterierna ”krossas” och då dör de,
Det finns nämiigen två sätt att utnyttja de ämnen som man manipulerat bakterierna att producera. I det ena fallet urskiljer bakterierna det önskade ämnet som en produk av ämnesomsättningen (ett slags exkrementer alltså), och ämnet isoleras t ex genom filtrering. I det andra fallet bygger bak Tillverkning av biosyntetiskt tillväxthormon.
Gentoftes VD Forskningsdirektör Henry Brennum Bruno Hanse Ävtappning av insulin vid Nordisk Gentofte.
Genteknologi I dansk hage
Genteknologin är i dag ett av löke me genteknologi.
ram det måste bakterien krossas. Därtill kommer, att det är mycket små mängder bakterier som Nordisk Gentofte behöver för sin produktion av tillväxthormon, medan ett annat danskt företag som använder genteknik, det likaledes farmaceutiska Novo (Forum 12/86), dagligen omsätter 100 m? bakteriehaltigt slam.
Stark bioteknik
På bioteknikens område är Danmark i hög grad konkurrenskraftigt på världsmarknaden. Det är ett område där danskarna kan mäta sig med de riktigt stora — USA, Japan, BRD och Sverige för att nämna dem som står i förgrunden. | dessa länder har diskussionen om genteknologin passerat de förberedande stadierna. Skräcken för Huxleys ”Du sköna nya vänd” är lagd på hyllan. I Danmark är däremot miljögrupperna fortfarande aktiva i kampen mot vad de betecknar som en riskfylld metod vars konsekvenser man inte känner. Vad händer, säger miljögrupperna, om bakterierna kommer ut?
Den danska lagstiftningen kräver därför att den genteknologiska produktionen sker rmedelsindustrins spjutspetsområden, som de stora länderna I branschen satsar hår på. Den danska industrin inom branschen hänger väl i utvecklingen. Ett ov de mest dynamiska öretagen är Nordisk Gentofte, som bl a illverkar tillväxtnormon med hjälp a hermetiskt slutna rum, och att varje företag måste söka produktionstillstånd individuellt och redogöra för vad som händer med bakterierna efter användningen. En generell lagstiftning som tillåter genteknologiska processer bara de är under erfoderlig kontroll har Danmark inte. Sverige har fått en sådan denna vår, och de tidigare nämnda länderna är alla igång med att luckra upp från början stränga bestämmelser och ge industrin möjlighet att använda denna teknik, som gör produktionen billigare och renare, och som därför är A och O om marknaderna skall utvidgas eller ens bevaras.
— Får vi inte tillstånd att använda genteknologi, så finns det bara två utvägar, säger VD i Nordisk Gentofte Henry Brennum: lägga ned eller flytta till utlandet. Ingendera lösningen tilltalar oss, tillfogar Brennum, men genteknologin är för oss en grundförutsättning för verksamheten.
Forskning, sjukhus och fabrik under samma tak
Med en år för år växande omsättning, ett tusental anställda och två produkter som har den största betydelse, insulin och tillväxt 12/1987 FÖRUN,