Erkki Liikanen: Satsa på Europa!

av Christian Schönberg Forum 1993-07, sida 04-05, 13.05.1993

Christian Schönberg

Antalet finländare som kan sägas vara ”EG-kännare” är få, antalet experter på

EG-frågor ännu färre.

Erkki Liikanen, Finlands EG-ambassadör i Bryssel, är unik i superklubben inte minst p.g.a. sin fördomsfrihet och sin individuella fallenhet att åskådligt visvalisera sina in och åsikter.

mbassadör Erkki Liikanen har under en räcka av år kommit fram till att Finland på längre sikt skulle må bäst av att ingå som en integrerad del av den europeiska gemenskapen. Han talar varmt för att återknyta kontakten till europeisk kulturtradition som under senare tid i allt högre grad fått stryka på foten för genomamerikaniserad TV-kultur. Liikanen ironiserar om sina landsmäns oförmåga att ta till sig de upplevelser kulturmetropoler som exempelvis Paris, Barcelona och Berlin kan erbjuda. I stället vräker finländarna antingen ut sig på sandstränderna på Kanarieöarna eller isolerar sig på hemmaplan och kämpar på barrikaderna för att inga utbölingar skall komma och stjäla våra sommarstränder från oss. Liikanen ser också positivt på att vi, om vi blir godkända som medlemmar av den europeiska gemenskapen, samtidigt blir kvitt en massa konstiga normer som i onödan belastar våra liv. Beträffande den handelspolitiska si Europaparlamentet i Strasbourg har inte rätt att stifta lagar, men kan däremot med 2/3 majoritet exempelvis avsätta EG-kommissionen.

dan konstaterar han helt kort att ett stort EG självfallet har större möjligheter att uppnå bättre avtal exempelvis med USA än någonsin var och en skilt för sig kan göra. En obegränsad tillgång till den inre marknaden, inte att förglömma.

Vad säger folket?

Det finns beslut på att en folkomröstning som skall stå som grund för Finlands beslut i EG-frågan skall hållas. Men är det sist och slutligen så lyckligt att en hop dåligt informerade människor skall få avgöra ett lands framtid på basen av gissningar och allmänna tyckanden. Det klagas ju allmänt på att folket inte får vederhäftig information om vad ett EG-medlemskap för Finlands del egentiigen skulle innebära. Representanterna för EG-motståndet, de s.k. domedagsprofeterna, är av allt att dörna de enda som sitter inne med relevant information, eller en egen (självfabricerad) facit om EG:s kommande öden på hand, eftersom de så supergärna vill söka värva

Språkkunnige EG-ambassadören Erkki Liikanen eftersträvar en större samstömmighet i det nordiska samarbetet och poängterar vikten av att svenskans ställning i Finland inte får försvagas.

nya medlemmar till sin separatistiska rörelse.

Hur skall då EG-förespråkarna kunna räkna på framgång i folkomröstningen — Vi behöver bara uppfylla fem förutsättningar så går det bra, säger Liikanen med glimten i ögat.

Q det krävs en synnerligen populär regerin Ö vi måste ha riksdagsledamöter som åtnjuter ett enormt förtroende bland folke & en analytisk och informativ press är en nödvändighe Ö att vi är mitt uppe i en högkonjunktur är ett absolut krav oc Ö att en stor majoritet nöjda jordbrukare bebor lande — Nej skämt åsido, det hela handlar ju om att snabbt och effektivt komma ut med relevant information över hela fältet. Vi måste satsa stort på press och medier och kräva en effektivare informationspolitik av regeringen. Men inte ens det här hinner till. Vi måste också kunna motivera redaktörerna att ta egna initiativ och engagera sig djupare i skeendena.

(Med vilka/vems resurser? reds. anm.)

Nordiskt samarbet ökar i betydelse

Mången har, enligt ambassadör Liikanen själv, efterlyst hans åsikt om den obligatoriska undervisningen i svenska i finska skolor bör bibehållas oförändrad. I egenskap av diplomat säger han sig inte kunna blanda sig i inrikespolitiska spörsmål men konstaterar däremot man i Bryssel helt naturligt dagligen talar både finska, franska, engelska och svenska (inkluderande danska) i lika stor omfattning.

— Det betyder i praktiken att vi alla måste kunna svenska och därutöver även förstå danska, eftersom vi konfronteras med språket varje dag, säger Liikanen som själv talar en mycket god svenska.

Överhuvudtaget borde det nordiska samarbetet ges högre prioritet i alla nordiska länder, anser Liikanen. Nordiska rådet koncenterar sig i dag på en alltför begränsad del av helheten eftersom man egentligen inte har någon kompetens över medlemsländerna medan däremot EG de facto har en rätt långt gående maktbefogenhet över sina medlemmar.

— Om ett litet land vill spela någon roll inom EG måste det försöka hålla sig med goda vänner. Det vore därför en naturlig sak för Finland att jobba intimt ihop med de övriga nordiska länderna. Vi känner varandra och våra likartade samhällssystem från tidigare. Vikten av ett fördjupat samarbete inom ramen för ett möjligt framtida

EG-engagemang kommer att på sikt vara ännu viktigare än i dag. Så även kunskaperna i svenska och övriga nordiska språk.

Regionalpolitiken föga problematis — Finland kan definitivt föra sin egen nationella regionalpolitik också i framtiden, säger Liikanen. Men naturlightvis under vissa förutsättningar. EG har som vi alla känner till en mycket stark konkurrenslag som klart definierar ramarna för ländernas nationella regionalpolitik. Vi kan naturligtvis inte i egenskap av EG-medlem ta oss friheten att understöda våra industrier i sådan omfattning att de skulle få väsentliga konkurrensfördelar i jämförelse med andra. Regionalpolitiska åtgärder av större omfattning måste alltid först godkännas av EG. Transportstödet kan däremot komma att bli föremål för närmare granskning eftersom denna typ av stödsystem inte existerar inom EG. Något land kan kanske komma på tanken att process om förfarandet i EG-domstolen. Personligen tror jag att de förändringar som vi kanske måste acceptera kommer att vara kloka också för oss själva.

Liikanen refererar exempelvis till en överdriven stödbenägenhet till hotellbranschen i norr som inte på något sätt motsvarat förväntningarna. Han pekar samtidigt också på möjligheterna till direkt EG-stöd, exempelvis för att skapa nya näringsgrenar inom glesbebyggda områden med långa avstånd eller som akuthjälp till haltande industrisamhällen som lidit av långvarig arbetslöshet.

”Objektiv I” kallas ett stödpaket som ger den största utdelningen i EGsammanhang. Stödet riktar sig till regioner vars bruttonationalprodukt per invånare är mindre än 75 procent av genomsnittet inom EG. I dagens läge finns det faktiskt i Karelen samt i delar av Savolax och Kainuu samhällen som ligger mycket nära 75 procentsgränsen.

Det finns också stödformer för att befrämja det ekonomiska samarbete över nationsgränser som Finland, om EG satsar på utvidgat samarbete med Ryssland, väl kan komma i åtnjutande av. Vi har ju som känt en rätt lång gemensam gräns med vårt östra grannland.

— Det gäller för oss att i underhandlingarna dels ha en färdig lösning på vår regionalpolitik som tillfredsställer EG och dels se till att vi skapar möjligheter för oss att få EG-resurser för våra nationella utvecklingsprojekt.

Det torde snöa också om tio år

Hur Finland skall bedriva jordbruk i framtiden är än så länge oklart. Direkta underhandlingar med EG har ännu inte startats. Tills vidare nöjer man sig med att pejla stämningar och hålla mera informella möten för att försöka hitta fram till en gemensam plattform, ett gemensamt utgångsläge för direkta förhandlingar.

— Det största problemet är att EG:s lagstiftning har skapats under en period då de nordiska ländernas möj fortsättning på sid 8

Tillhör Finland öst eller väst under åren i samarbete me den numera rätt självständiga EG-delegationen mest sysslat med bilaterala frågor mellan Finland och Belgien, men eftersom det egentligen inte existerat några större svårigheter på det hållet har man i stället kunnat koncentrera sig mera på säkerhets- och EG-frågor där den viktigaste uppgiften varit att bevaka och rapportera om aktuella skeenden inom gemenskapen.

Då ambassadrådet Risto Makkonen (ansvarig för informationsfrågor) år 1989 kom till Bryssel var 11 personer anställda på ambassaden. Styrkan är i dag 20 och förväntas öka till 26 vid årsskiftet, kanske till 30 om Finland blir fullvärdig medlem av EG. Arbetsbeskrivningarna tangerar de funktioner som ingår i Statsrådets ansvarsområden. Uppgifterna motsvarar också i stort de som ingår i EG-kommissionens organisationsplan, med de 23 direktoraten. De anställda är till största del rekryterade från utrikesministeriet utom några specialister som hämtats från andra ministerier i Finland. Ambassadtjänstemännen har inte aktivt deltagit som förhandlare i själva underhandlingsprocessen, däremot har de fungerat som sekreterare inom olika sektioner med uppgift

Fö ambassad i Bryssel har

Ambassadrådet Risto Makkonen flyttar efter 4 år i Bryssel tillbaka till Finland i sommar.

att dissekera EG-lagtexter för att upptäcka oacceptabla delområden, som bör tas upp till behandling i ett senare skede.

Jordbrukspolitiken utgör det avgjort största arbetsfältet för närvarande. Skrifterna inom detta specialområde är många, problemen knappast färre.

— När jag kom till Bryssel för fyra år sedan var Finland i det närmas te ett okänt land, såväl för press och EG-funktionärer som för den enskilda medborgaren på gatan, berättar Risto Makkonen. Intresset för vårt land var inte överhövan stort. Man trodde sig veta att landet var beläget någonstans mellan Sverige och dåvarande Sovjetunionen. ”Finlandiseringsbegreppet” var däremot påfallande starkt förankrat hos gemene man, De som sade sig veta något om Finland kallade landet ”Europas Japan”. Det stämde kanske då, i dag kanske man inte uppfattar situationen på riktigt samma sätt, konstaterar Makkonen lätt ironiskt.

Förhandlingarna om ett EESavtal förde så småningom också Finland in i det belgiska medvetandet. Till åtskillnad från finländarna har däremot svenskarna redan sen slutet av 80-talet varit rätt välkända i Belgien. Det var ju då man i vårt västra grannland tog vara på möjligheterna att ”skatteflytta” sin verksamhet till det europeiska centret. De båda länderna har ju till en del även en gemensam historia.

Belgarnas attityd till nya EGmedlemmar är inte odelat positiv. Beträffande Finland ställer man sig frågan om vi faktiskt i egenskap av fullvärdig EG-medlem har förutsättningar att agera som ett federalistiskt land inom gemenskapen. LJ

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."