ERTS-1 ger information om jordresurserna
av Kai Finell Forum 1973-03, sida 14-15, 21.02.1973
ERTS-1 ger information om jodresurserna
Av dipl ing Kai Finel e Man må säga vad som helst om president Nixons många utfästelser i tal och skrift men sanningshalten i följande yttrande står numera dock utom allt tvivel. ”Först nu inser man på allvar vilken hjälp rymdteknologin kommer att kunna ge också människan nere på jorden. Enorma återverkningar är här att vänta”. Redan EROS-programmets (Earth Resource Observation System) första jordresurssatellit låter en ana forsknings- och övervakningsredskap av ovärderlig nytta I kampen för mänsklighetens fortsatta existens. Detta projekt påbörjades den 23 juli 1972 med uppskjutning av den avancerade observationssatelliten ERTS-1. Av EROS Data Center i Sioux Falls, South Dakota har också Forum fått löfte om några bilder av övervakningsvärda finländska trakter. I väntan på bilderna presenteras ERTS-1 i korthet här nedan.
De områden som Forum valt ut hade dessvärre, i slutet av januari då förfrågan gjordes, överflugits av ERTS-1 endast under molniga dagar varför bildkvaliteten inte var den allra bästa. Löfte har dock getts om bättre bilder så snart sådana står till buds.
ERTS-1 kretsar nu runt jorden i en nästan cirkulär och polär, solsynkron bana på 500 nautiska mils höjd (drygt 900 km) med omloppstiden 103 minuter. Motsvarande i det allra närmaste 14 omlopp per dygn.
I stort sett överflygs varje godtycklig punkt på jordklotet — utom polarområdena minst en gång var 18:e dag. Och alltid vid samma tid på dagen. I Finland en dryg timme före middag vilket är en stor fördel eftersom alla bilder av en viss punkt på jorden alltid tas vid samma solstånd. Detta förenklar bildtolkningen emedan man då undviker komplikationer som sammanhänger med att de flesta objekt ser olika ut i olika belysning.
Trots att överlappningen mellan två longitudiella stråk på Helsingfors breddgrad (60?) är omkring 60 9/9 så att man kunde räkna med observationsmöjligheter två dar i följd var det tydligen fel på klimatet senaste höst eftersom de av Forum önskade bilderna ännu inte föreligger i publicerat skick.
Som av namnet framgår (ERTS = Earth Resource Satellite Technology) rör det sig närmast om ett teknologiskt utvecklingsprogram där redan tusentals vetenskapsmän samt forskare vid industrier som bäst bearbetar hittills erhållna data för att kunna bedöma nyttan av detta slags information i framtida försök att lösa jordens allt angelägnare miljö- och resursproblem.
Tre sensorsystem
ERTS-1, som i nära framtid kommer att följas av ERTS-2 — ytterligare kompletterad med det stora rymdlaboratoriet ”Skylab” — arbetar med hjälp av tre olika system för datainsamling.
e Ett TV-system sammansatt av tre parallellkopplade kameror och kallat RBV (Return Beam Vidicon) producerade bil 1 der av jordytan i kvadrater av 185 X 185 km storlek. De tre separata kamerorna avbildar samtidigt — var 25:e sekund — en och samma ruta, men i olika spektralband i det synliga och nära infraröda strålningsområdet. Närmare bestämt blågröna (475 — 575 um), röda (580—680 um) och nära infraröda (690—830 um) våglängder. Bildupplösningsförmågan har visat sig vara upp till 100 m vilket medger bla konstruktion av fotokartor i skala 1:109, utan nämnvärd bildkorrigering.
e Därtill kommer ett multispektralt svepsystem (MSSscanner) som kontinuerligt avsöker jordens utseende direkt under satelliten. Av denna oavbrutna 185 km breda svepremsa sammanställs sedan MMS-bilder sammanfallande med nyssnämnda RBV-bildkvadraterna med 100 nautiska mils sidor.
e Det tredje systemet är ett reläsystem kallat DCS (Data Collecting System) som samlar upp data från radiosignalsändande obemannade markstationer. Antingen flytande havsbojar eller fasta landplattformar som levererar data rörande exempelvis vattendjup, oceanströmningshastigheter, vindriktningar och -hastigheter, snödjup, markfuktighet, temperatur etc. Dessa miljöinformationer uppsnappas av ERTS som sedan, vid passage inom räckhåll för vissa fasta mottagningsstationer, reläar informationerna ner till marken.
SOLAR PANELS
ATTITUDE CONTROL SUBSYSTEM
MULTISPECTRAL
WIDEBAND SCANNER
ANTENNA v a.
RETURN BEAM VIDICON CAMERA
DATA COLLECTION ANTENNA
ERTS-1 med sina tre olika datasystem RBV, MSS och DCS. Två solpaneler på sammanlagt 500 watts effekt står för elförsörjningen.
Forum 3/1973
ERTS-1 fotograferar Jorden från 900 km höjd I rutor om 185 x 185 km med 14—60 “/« överlappning I alla bebodda trakter. Exponeringen upprepas var 18:e dag på samma punkt av Jorden exakt samma tid på dagen. På högre breddgrader kan man få bilder under två efter varandra följande dagar. Tre vidiconkameror täcker samtidigt en och samma kvadrat I tre ollka spektralfärgsområden, från blågrönt till nära infrarött.
Instrumentkrångel
Tyvärr blev man, på grund av något instrumentkrångel, redan i mitten av augusti tvungen att, som man får hoppas temporärt, stänga av hela RBV-systemet, Sedan dess har man nödgats leverera beställda RBV-bilder som MSS-bilder. EROS Data Center utesluter dock inte möjligheten att ånyo koppla in de tre färgkamerorna innan ERTS-1 har förbrukat sin livstid.
ERTS-1, som får sin eleffekt från två solcellspaneler om sammanlagt 0,5 kW, beräknas ha en livslängd av minst ett år. Under den tiden har den per vecka kartlagt 25 miljoner kvadratkilometer med 10 000 fotografier. Under hela verksamhetsåret har varje observationskvadrat fotograferats minst 20 gånger. På våra breddgrader kanske det dubbla, så än finns det hopp om våra bilder.
Den telemetrerade informationsmängden stiger till 70 miljarder bits per dygn — dvs binära transmissionssiffror (enheten 1 bit av engelskans binary integer).
De bilder och data som registreras när satelliten är inom räckhåll för någon av de tre mottagningsstationerna i Fairbanks, Alaska; Goldstone, Californien; eller Greenbent, Maryland sänds direkt till någon av dessa mottagningsstationer. Data från andra platser på jorden lagras på magnetband för sändning i efterskott, så snart någon av mottagningsstationerna kommer inom räckhåll.
ERTS möjligheter
Så som det nu ser ut kan ERTS-satellitsystemet främst utnyttjas för nedanstående ändamål. Likväl med beaktande av projektets experimentella karaktär och huvuduppgift. att utröna jordresurssatelliternas framtida användningsmöjligheter.
Forum 38/1973
Agrikultur och forstväsende Bättre överblick av skördeutfall för olika slags grödor. Tidig upptäckt av växtsjukdoms- och insektangrepp samt skogsbränder. Underlag för avverkningsplanering.
Insamling av data rörande fiskstim samt = fiskeriövervakning. Temperatur- och strömfördelning i haven. Klorolfyllkoncentration i oceanerna samt kartering av grunda områden och isbergsförekomst. Planering av nya mer ekonomiska eller riskfriare fartygsrutter. Tidig upptäckt av oljeföroreningar.
Oceanografi
Inventering av sötvattenstillgångar, snö- och istäcken, övervakning av vattendragens förorening samt algförekomst i sjöar.
Hydrologi
Lokalisering av mineralförekomster, jordskalv, vulkaniska eruptioner, förkastningar och andra geologiska fenomen i obebodda, outforskade och svårtillgängliga trakter.
Geologi
Kartering och möjlighet till bättre uppfattning om den fysikaliska geografins alla aspekter.
Geograf 15