ESA går med i Alpha

av Ragnhild Artimo Forum 1995-14, sida 26, 02.11.1995

Taggar: Teman: rymden

ESA-laboratorietp Columbus kopplat till internationella rymdstationen Alpha.

ESA går med i Alpha

Ragnhild Artimo

Europeiska rymdorganisationen ESA går med i Alpha, det internationella rymdstationsprojektet. Det beslöt ESAs ministermöte i Toulouse den 20 oktober. Därmed ligger Alpha säkert i bana med ryrdkunnande och pengar från Europa, USA, Japan och Ryss land. Och ESAs ära är räddad.

mdstation Alpha har haft en job ig väg från initiativ till förverkli gande. Det ena konceptet efte det andra har pusslats ihop och förkas tats, icke sällan på ekonomiska grun der. Men nu blir Alpha verklighet, oc ligger stadigt i bana med fyra koope ratörer i projektet: USA, Japan, Ryssland och Europa i form av ESA.

ESA betydde nedräkning

Beslutet om ESAs medverkan var det sista och avgörande steget på Alphas väg upp i rymden. Utan ESAs engagemang skulle antagligen hela Alpha ha förpassats till filen för döda projekt. Huvudaktionären USA skulle inte ha haft intresse eller ens pengar att “kompensera” ESAs andel, och ännu mindre skulle pengar ha hittats hos Japan — eller Ryssland, som genom anslagsproblem nödgas hålla tre kosmonauter på den ryska rymdstationen MIR 44 extradagar i väntan på transport…

Beslut med reservation

Inom ESA med dess fjorton medlemsländer var beslutet svårt att köra igenom, och symptomatiskt var att fyra medlemsländer, England, Irland, Österrike och färska Finland (fullvärdig medlem från i år) deklarerade sig inte vilja vara med i Alphoa-opertionen. TEKES generaldirektör Martti Mäenpää konstaterade efter återkomsten från Toulouse —Vi har idag inte sådan industri eller sådan forskning som skulle stöda detta i sig viktiga europeiska projekt.

26

Minister Antti Kalliomäki ville lämna örren öppen för ett eventuellt finjändskt engagemang i ett senare skede av Alpha-projektet.

Labb och “fraktfartyg”

ESAs budget för Alpha går på ca 15 mrd mk (2,7 mrd ecu) 1996-2003. ESA skall svara för en av rymdstationens laboratorieenheter samt den automatiska transportfarkosten ATV, med nyttolastkapaciteten 14 ton och avfallshantering som en av sina uppgifter. Ministermötet i Toulouse tog däremot inte beslut om finansieringen av den tredje bit ESA planerat för rymd stationen: passagerartransportfarkosten CTV. Om CTV utelämnas ur totalprojektet kan persontrafiken till stationen skötas med NÅSAs rymdskyttlar.

MIR 2 + Freedom = Alpha

Rymdstation Alpha blir bokstavligt talat en kosmopolit. Stationen har planerats änge och omständligt. Ryssland engagerades i projektet efter Sovjetunionens sönderfall. Projektramen gjordes upp 1992 och torde vara tidernas största internationella samprojekt. Aloha kombinerar det amerikanska projektet Freedom och ryska MIR 2.

Den första Alpha-modulen, fraktsekionen FGB, skall enligt arbetsschemat skjutas upp i rymden i november 1997. FGB är konstruerad i Ryssland, men projektbiten är formellt amerikansk: NASA har “köpt” den för 100 miljoner dollar. I USA leds projekt Alpha av NASA; huvudansvarig för utveckling

ESA-utvecklade CTV, Crew Transport Vehicle.

och tillverkning är Boeing. Japanska Nasda finjusterar den japanska labbmodulen för Alpha. Både den och ESAlabbet Columbus skall transportera upp tidigast 2001. MIR “träningsläger”

I Ryssland leder “ryska NASA”, RSA, utvecklingen av de ryska modulerna för Alpha — nya versioner av dem som finns i nioåriga rymdstationen MIR (1). På MIR har ESA låtit utföra en experimentserie EuroMir, och där företog också ESA-astronauten, tyske Thomas Reiter, den första ESÅ-rymdpromenaden den 20 oktober. Erfarenheterna från verksamheten på den ryska rymdstationen blir värdefull know-how inför operation Alpha.

Ryska rymdföretaget Energia utvecklar nu starkare Proton-raketer som skall sköta en del av transporterna av Alphas sektioner. Energia har också utvecklat en räddningsfarkost för den blivande internationella rymdstationen.

Alpha klar år 2002

Första Alpha-modulen skall alltså upp i november 1997. Ar 2002, och 42 tfransportoperationer senare, skall Alpha vara färdigmonterad — en by i mden på 440 ton — och ett år senare skol den vara tekniskt inkörd nog att ta emot invånare. Faciliteterna är dimensionerade för sex astro/kosmonauter. Med sina gigantiska solpaneler och spretiga konstruktion är den blivande internationella rymdbyn mer funktionell än vacker. Dess användningsfält kommer att täcka såväl omfattande grundoch annan forskning som småskalig non-gravity-produktion — och också reparation och service av satelliter. ESAs del av kostnaderna för rymdstationsprojektet, 2,7 mrd ecu, kan enligt ESAs tyska rymdflygningexpert dr Dieter Isakeit ställas i relation till satsningar på toppbilsport: i snitt kommer varje ESA-medlemsland som deltar i Alpha att på årsnivå betala hälften så mycket som Ferrari betalar Michael Schumacher för att köra Formel-1.

Forum nr 14/95