Etermedia i utveckling

av Christer Ekebom Forum 1983-19, sida 24-25, 30.11.1983

Taggar: Teman: radio

orvF RUNN AA

Av Christer Ekebom

H I flertalet länder ute i världen bedrivs rundradioverksamheten i helt privat regi av små lokala radiobolag som finansierar sin verksamhet med hjälp av reklamintäkter. De flesta länder har också en statlig radioverksamhet, men den verksamheten bedrivs i fri konkurrens med de privata radiosändningarna. Det är framför allt den amerikanska världsdelen som är känd för sitt mångfald av radiostationer. Om lokalradioverksamheten i Finland överhuvudtaget ska ha någon förebild så bör väl den förebilden sökas i USA och Kanada eftersom radioverksamheten i dessa länder ligger på en kvalitetsnivå som kanske motsvarar den miniminivå som våra eventuella radiostationer bör sätta som sitt mål. Detta beror på att levnadsstandarden i dessa länder ungefär motsvarar vår egen.

Att starta en radiostation innebär dels ekonomiska problem och dels tekniska problem. Vi ska börja med att granska de tekniska problemen.

Lediga frekvenser; finns dom?

Att skaffa en studio är inget tekniskt problem, inte heller är sändaren det, men så gäller det att finna en ledig frekvens. Nu säger många säkert att ”det finns ju hur många tomma kanaler som helst”. Det kan man kanske tro, men vissa fenomen gör att dessa tornma kanaler inte hur som helst kan fyllas med radiosändningar.

En lokal radiostation sänder för ett visst relativt begränsat område, tex en stad. Med hörbarhetsområde menas naturligtvis det område inom vars gränser sändningen kan höras var som helst utan problem. Tyvärr kan en radiosändares räckvidd inte skarpt begränsas utan sändningen sprids långt utanför det egentliga hörbarhetsområdet. I närheten finns kanske en annan stad

Ska vi få privat radio?

Att det i Finland existerar bara ett rundradiobolag, Oy Yleisradio Ab, betyder faktiskt inte att vi skulle ha ett radionomopol som till exempel i Sverige. I princip kan vem som helst starta och bedriva rundradioverksamhet i Finland om statsrådet beviljar det behövlig med en annan radiostation, förutom de sändare som Oy Yleisradio Ab använder för sina sändningar. Det gäller nu att se till att dessa lokala sändningars ”överspill” inte stör varandra eller någon annan och den saken kan bli rätt så knepig.

Rundradions sändningar är inom sitt egentliga hörbarhetsområde störningsfria. I Finland och övriga Norden är vi mycket bortskämda med störningsfri radiomottagning och det finns knappast någon orsak att ge avkall på den saken. Flera lokala rundradiostationer innebär alltid ökade risker för störningar och i all synnerhet i gränstrakterna nära grannländernas sändare finns det en uppenbar risk för störningar.

Vi ska inte i detalj gå in på alla de problem som är förknippade med etersändningar av detta slag, låt oss bara konstatera att dessa problem existerar och att deras lösning ingalunda enbart är beroende av ”politisk vilja”.

Skall man då betrakta den privata lokalradioverksamheten som ett dödfött företag? Troligen inte, men det gäller att använda lite fantasi och samtidigt sunt förnuft. Det är fullt möjligt att närradio-idén inte kan förverkligas i den form man just nu har i tankarna, men det finns givetvis andra alternativ.

Hyra sändningstid i rundradions nät.

Ett alternativ är att rundradion bygger ut ett fjärde sändningsnät för UKV. Detta blir av allt att döma möjligt då vi i slutet av nästa år troligen får ett utökat frekvensområde till vårt förfogande på UKV. Detta fjärde sändarnät skulle handhas av rundradion, men olika lokala företag skulle få köpa sändningstid vid dessa sändare. Störningsfriheten skulle på detta sätt vara garanterad och investeringskostnaderna skulle inte belasta de små bolagen.

tillståndet.

Tillsvidare har bara Oy

Yleisradio Ab erhållit tillstånd för dylik verksamhet, men observera att också detta tillstånd förnyas med jämna mel lanrum!

Under innevarande år har det emellertid börjat röra på sig: det har grundats ett relativt stort antal lokalradiobolag runtom i landet och dessa bolag har nu lämnat in ansökningar om tillstånd att bedriva lokalradioverksamhet.

Ljudradion har tillsvidare inte annat att bjuda på än vår gamla kära rundradio, men bildradion, mera känd unde benämningen televisionen kan reda bjuda på program och sändningar i privat regi - via kabel.

Att starta en lokalradio är inte helt problemfritt. Det gäller förstås att få tillstånd, men detta tillstånd kan inte beviljas utan att lokalradiobolaget kan visa hur sändningarna ska radieras och det är kanske just här som de stora problemen kommer att uppstå.

Men vem har sagt att radioprogrammen måste spridas via etern? Ingenting hindrar distribution via kabel. Då kommer givetvis alla rörliga mottagare (bilradio od) att hamna utanför, men de allra flesta hushåll kunde anslutas till kabelnätet och då kunde man mycket väl tänka sig till och med Hera sändare inom samma ”nätgrapp".

Ingenjör Reijo Vähämaa vid rundradions avdelning för teknisk rådgivning framhåller att systemet med hyrd sändningstid vid någon sändare som ägs av rundradion eller kabeldistribution är de enda vettiga alternativen idag. Rundradion har inte bara till uppgift att sända och producera program utan man ska också se till att sändningarna kan tas emot

Allt sedan dessa dagar har Finlands rundradio försett det finska folket med radioprogram

Ska rundradion få fortsätta ensam eller ska också andra blanda sig i leken störningsfritt av alla. Detta ansvar kan inte påläggas rundradion om inte rundradion samtidigt har rätt att kontrollerna sändarnätet. Ett system med obligaotrisk regelbunden kontroll av privata sändare skulle troligen vara tungrott och dyrt så därför är man på rundradion av den åsikten att rundradion borde äga sändarnätet.

På sätt och vis kan den här modellen liknas vid den svenska modellen. I Sverige ägs ju sändarnätet av televerket som hyr nätet åt Sveriges radio! På samma sätt kunde man alltså i Finland kunna tänka sig att olika privata närradiobolag hyr sändningstid vid en sändare som ägs och handhas av rundradion, men programansvaret skulle givetvis ligga hos lokalradiobolaget.

Det bör kanske i detta sammanhang nämnas att närradioverksamhet pågår i Sverige som experiment. En bättre benämning torde vara kvartersradio, för sändaren har en effekt på endast 10 watt och är vanligen belägen på ett hustak.

För dem som bor i huset kan redan denna lilla sändareffekt förorsaka störningar meda sändarens hörbarhet längre borta är mycket dålig. Det är knappast den här typen av sändare som de grundade närradiobolagen i Finland har tänkt sig. Det är viktigt att en sändare dels är så effektiv att den hörs bra inom hela sitt hörbarhetsområde och dessutom så belägen att inga fasta mottagare behöver befinna sig i sändarens omedelbara närhet eftersom fältstyrkan här är så kraftig att er vanlig radioapparat inte klarar av den. Det uppstår kraftiga störningar.

Kabel-TV och kabel-radio

Kabeldistributionen erbjuder ett bra alternativ, bortsett från den naturliga begränsningen att man via kabelnätet inte når rörliga mottagare. En sanning från det praktiska livet är emellertid att man i tätorter med kabeldistribution kan höra sändningarna i bilradion på grund av att kabelnätet läcker… En stor del av dessa läckor befinner sig troligen vid mottagare där anslutningskablarna till centralantennuttaget är dåligt skärmade.

I kabelnätet distribueras alla signaler med samma signalstyrka som dessutom är anpassad till normala mottagares antenningångar. Härvid undviker mar det mesta i störningsväg och man kan ”pressa in” en hel del olika signaler i kabelnätet utan att det förorsakar svårare störningsproblem. I framtiden då vi kommer att kunna ta emot signaler från satelliter kommer kabeldistributionens betydelse ytterligare att öka.

Finansieringsproblem

Det är naturligtvis inte bara tekniska frågor man måste besvara då man vill starta en lokalradiostation, de ekonomiska frågorna är minst lika viktiga. ÄAtminstone för den som tänker starta stationen. Finansiering genom licensmedel är naturligtvis otänkbart, likaså måste man väl räkna med att samhället inte kommer att vara särskilt givmilt. Äterstår reklamintäkter eller avgifter i form av abonnentavgifter. Abonnemangsavgifter kan givetvis endast komma i fråga i ett kabelsystem. Om man an vänder normala radiosändare kan man givetvis inte kräva lyssnarna på någon betalning.

Också om det skulle vara tekniskt möjligt att ordna med någon form av betal-radio via ett kabelnät är det osäkert huruvida någon lyssnarskara skulle vara intresserad av att abonnera på de distribuerade programmen. Reklamintäkter torde således vara den enda utvägen. Om en radiostation har ett mycket litet hörbarhetsområde måste man räkna med att det bara är lokala företag typ affärer som kan tänkas vara intresserade av att hyra reklamtid. En affär är knappast heller intresserad av att erlägga några större summor för denna reklam eftersom den typ av annonsering som affärerna ägnar sig åt, dvs. en form av prisliste-publicering, är betydligt effektivare via tidningspressen. Radioreklamen är betydligt mera lämpad för produktannonsering.

Sett ur dagens perspektiv verkar = lokalradioverksamhetens ekonomiska förutsättningar inte alltför tilltalande. Man måste dessutom komma ihåg att vi ju fortfarande kommer att ha rundradion kvar och rundradion har betydligt bättre resurser till sitt förfogande då det gäller att producera eller köpa goda program. Utan kvalificerad studioutrustning (som är dyr och personalkrävande) kan man knappast producera annat än nyhetssnuttar vilka varvas med skvalmusik. Men för att man ska kunna garantera en viss lyssnarskara (det är ju annonsörerna intresserade av) så bör man sända praktiskt taget dygnet runt. Lyssnarna byter inte station bara för ett par timmar…

Melodiradio, men knappast något annat …

Det har talats en hel del om att lokalradioverksamheten skulle ha en kulturbefrämjande betydelse och att programnivån kvalitetsmässigt skulle stiga då rundradion skulle få konkurrens. Motståndarna säger naturligtvis det motsatta. Nu torde det emellertid vara helt klart att dessa lokalradiobolag på grund av bristande ekonomiska resurser inte kan producera mångsidiga program. Som redan nämnts tord 19/83 FF RU programmen bestå av lätt musik, nyhetssnuttar och eventuellt små inslag från exempelvis lokala föreningar. Detta bekräftas också av Jouko Linnamaa i tidningen Paikallisradio, men han anser att lokalradioverksamheten kommer att ha en kvalitetshöjande effekt som dessutom kan uppnås enbart genom utnyttjandet av lätt musik.

Det är helt klart att melodiradio-programmen alltid har sin givna lyssnarskara, men man bör tänka på att det också finns andra smakriktningar och därför kan man knappast nå någon särskilt stor täckning av lyssnarskaran på orten. Hur stor eller liten denna täckning blir kan knappast redas ut på annat sätt än genom praktiska experiment. En ”stor” lyssnargrupp är naturligtvis bilisterna, men där stöter man genast på problem på grund av sändningens mycket lokala utbredning: Ytterst få bilister som rör sig genom flera orter är intresserade av att ideligen söka upp en ny station utan de håller sig nog till rundradions stora sändare som hörs inom ett större område. I större städer förekommer det givetvis en hel del lokaltrafik inom vilken det naturligtvis finns en del lyssnare.

Allt detta är givetvis bara spekulationer, men dessa spekulationer baserar sig nog på verkligheten och den som tärker starta en lokalradiostation bör beakta dessa realiteter. Modellen som innebär ett av rundradion ägt fjärde UKV-sändarnät i vilket lokala radioorganisationer skulle kunna hyra sändningstid verkar därför vara det mest realistiska alternativet. Den hyrda programtiden kunde mycket väl finansieras genom reklam och förutsättningarna för att erhålla hyfsade reklamintäkter skulle säkert vara större eftersom sändningarna skulle höras över ett större område och om man dessutom tänker sig att rundradion skulle upprätthålla melodiradioprogram över nätet under de tider då ingen hyr sändningstid så skulle säkert lyssnarskaran också kunna bli störe samtidigt som de lokala bolagen. inte skulle behöva skaffa fram resurser för att täcka hela sändningstiden.

Någon form av lokalradioverksamheten kommer vi att få, vilken form denna verksamhet sedan får kommer vi väl att få se inom ett par år.

2 25