Etik och ideologi
av Björn-Olof Backman Forum 1993-14, sida 17, 04.11.1993
TFiFs etikdebatt
TFiFs etikdebatt, initierad av föreningens Hederskodex och Miljöansvaret, inleddes i Forum nr 11, och uppföljdes i nr 12. Björn-Olof Backman återknyter här till temat.
ETIK OCH IDEOLOG $ Kommentarer till etikgruppens argument 1-6 om varför kodex behövs för TFiF:s medlemmar (Forum 11/93 sid 14).
Argument 1
Utan kodex kan inte de etiska frågorna diskuteras.
Detta är nonsens. I samma artikel redovisas för ett antal tillfällen 1980-91 där etik diskuterats på TFiF. Utan kodex, nota bene!
Argument 2
Kodex befrämjar eftertänksamhet och mottaglighet för etiska frågor.
Vid genomläsning av STS 60-tals kodex Tår man ett intryck av att texten är hopplöst naiv. Naiv var den redan 1966. Detta papper har inte förmått främja någonting alls överhuvudtaget. Inte direkt skadat någon heller för den delen, knappast ens ingenjörskårens anseende utåt. Detta sagt även om argument 5 och 6.
Argument 3 och 4
Etiska konflikter framträder ej om man inte har en etisk kodex. Kodexarna ger möjlighet att bilda stöd-, appellations- och undersökningsorgan.
Vems konflikt med vem vill man att skall framträda?
För vem skall TFiF ställa till med särskilt skydd? Mot vem och vad?
All den stund propoerna om kodex framförts i kombination med formulering av miljöansvar är det inte obefogat att anta, att det är fråga om grön ideologi som söker specialstatus inom TFiF via statuter och organisatoriska — arrangemang. Den gröna ideologin på basen av djupekologiska synpunkter, söker sak med det tekniskt-ekonomiska tänkesättet och industritillväxtsystemet. Det får de gröna göra via sina egna organisationer och partibildningar. TFiF kan inte favorisera en ideologi framom någon annan. Föreningen bör hålla sig neutral beträffande = åsiktsinriktningarna inom ingenjörskåren.
Någon annan hållbar ståndpunkt finns inte. TFiF bör vara ett forum, för diskussion och information, där alla åsiktsinriktningar kan komma till tals på lika villkor. Aven den gröna ideologin. Särskilt som miljöskyddet är ett läroämne i TH där insikter i ekologi meddelas. Kritik mot det tekniskt-ekonomiska tänkesättet och mot tillväxttänkandet bör självfallet debatteras. Det tekniskt-ekonomiska långsiktiga tänkesättet är inte till sitt innehåll konstant, utan anpassar sig till realiteter och kritik.
Kravet att TFiF skall utgöra en stödjepunkt för gröna aktivister, som vill bekämpa industrin och det tekniskt-ekonomiska systemet generellt och på arbetsplatsen, är nog något oblygt. Miljökämpande ingenjörer bör nöja sig med det skydd TFiF erbjuder alla ingenjörer, som så önskar, nämligen arbetslöshetskassan. Etiken är ett knepigt kapitel. Även den ekologiska ideologin ser befolkningstillväxten som ett mål att bekämpa. Självfallet lyckas inte ekologiska strävanden om detta problem inte kan skötas. Professorerna Aimo Oikari och U B Lindström har båda understrukit att de kristliga kyrkorna av etiska skäl gör motstånd mot strävandena att reglera problemet. som ändå utgör ett fundamentalt hot mot livets fortbestånd. Etiken kan användas och används på ett betänkligt sätt alltför ofta. En onödig risk för TFiF.
Moraltanteri framom ökad kunskap, nya kunskaper, bättre insikter är nog ingenting för ingenjörerna eller för TFiF att satsa på. I varje fall inte om man önskar hållbar utveckling och känner framtidsansvar.
Tomma gester
Om antagandet att det är grön ideologi som söker specialstöd inom TFiF är fel, vilket man inom etikgruppen troligen vill göra gällande. Då är det, som Hans Rosing förmodar, fråga om tomma gester. Hela etikgruppens verksamhet har i s fall varit en pseudoaktivitet. Med dylika aktiviteter åstadkommer man ju hål i luften. I detta fall två hål. I sitt förtjänstfulla inlägg i Forum 12/93 anser Olof Moring i förbigående, alt det ena hålet är vackert. I luften ryms många hål. givetvis.
Målsättningsdebatt efterlyses
Men skäl föreligger att se över TFiF:s totala verksamhet. På mötesverksamhetens sida ingår i det rikhaltiga programmet nog för många oambitiösa inslag, av underhållningskaraktär som inte är ägnade att belysa vår tids problem, eller söka angelägna kunskaper och insikter. Att bortåt 200 personer årligen inom TFiF bl.a. är engagerade i att arrangera program är en stor styrka och tillgång i sig. Med för många (ibland 2-3/vecka) program splittras de ekonomiska resurserna, med sänkt nivå som följd och därav följer i sin tur svårigheter att få medlemmar till ambitiösare tillfällen. Färre möten med större budget bör ge bättre kvalitet och besöksfrekvens. = Försiktigheten att ta upp kontroversiella frågor är inte heller en bra utgångspunkt.
TFiF bör ju också vara ”de bussiga pojkarnas klubb” (och flickornas).
Aven = klubbrestaurangproblemet är det dags att se över. I Helsingfors finns tre svenska klubbar TFiF, Svenska Klubben, Hangelsgillet. Alla har samma problem: subventioner, knackig krogekonomi. krögare som måste räddas ur ekonomiska haverier, för hög uthyrningsgrad till utomstående så de egna medlemmarna ofta inte ryms in, 4 månaders dödsäsong etc. Dessutom finns det segelföreningar med likartade problem, utom att deras högsäsong infaller när de andra har dödsäsong. Gemensamt = restaurangbolag vore kanske en möjlighet. Möjligheterna att ha en gemensam klubbrestaurang — för TFiF, Svenska Klubben (med MM) och Handelsgillet med samar bete med någon segelförening för att sysselsätta personal även under sommarmånaderna, borde diskuteras och utredas.
Tanken på att helt avstå från egen klubbrestaurang har också framförts.
Dessa frågor, och flera andra t.ex. försvar av svenska språket, vore det minst lika angetäget att diskutera vid sidan om teknik och ekonomi eller etik och miljöskydd. Professor JanMagnus Jansson framförde vid midsommartiden i radions serier ”Tala till folket” at medborgarna i stället för att sitta hemma och förakta handfallna politikers dådlöshet skulle engagera sig i medborgarorganisalionerna i avsikt att öka politikernas förståelse för medborgarnas verklighet och önskemål.
Förslag till valmötet 7. decembe 1.
Etiska riktlinjer bordlägges för vidare övervägande. Åtminstone borde man vänta på vad våra finska bröder kommer till i sina aktuella intentioner med att se över STS:s gamla kodex.
Miljöansvarstexten, som ju till sitt innehåll inte är särskilt kontroversiellt, godtas. Man kunde förstås nöja sig med att läsa grundskolans läroböcker i barns och barnbarns skolväskor. Där kan man läsa samma sak, vilket Hans Rosing påpekade.
Frågan om etikutskottet, eller kanske hellre miljöutskottet, hänskjuts till styrelsen. Styrelsen utser de utskott den behöver. Om man på allmänt möte ställer till med ett utskott och utrustar det med riktlinjer för verksamheten kan detta resultera i att man får styrelse nr 2. En icke önskvärd sits. Möjligheten att åstadkomma en avdelning inom TFiF för miljöskydd borde övervägas nu när miljöskydd är ett läroämne i TH. Avdelningsindelningen bygger ju på läroämnena. T.ex. avdelningen för industriell ekonomi tillkom ju c:a 10 år efter att professur i ämnet inrättades.
4,
En målsättningsdebatt startas. På 60-talet genomfördes en sådan, den varade i flera år och resulterade i nya stadgar. På 50-talet — diskuterades också TFiF och det resulterade i ett nytt hus, Georgsgatan 30.
Björn-Olof Backma 17