Ett importföretag byter image

av Inger Jägerhorn Forum 1977-02, sida 09-10, 09.02.1977

Taggar: Teman: företag

företag byter imag den storleksklassen att den finländska metallindustrin sällan har möjlighet att köra in sig på ett lika stort västtyskt företag, som i allmänhet hellre köper från närmare håll än Finland.

— I sista hand blir det naturligtvis en fråga om hur konkurrenskraftiga de finländska produkterna är som vi kommer att bjuda ut, säger Railo.

Ingen skrytimport

Det är idag populärare att syssla med export än med import. Vill Telk mek

Omsättning

Agenturförsäljning — 225 200.

1970 1971 1972 197 1974 > 1975 — 1978 uppskattning)

Utvecklingen av Telkos omsättning.

nu skapa sig en bättre image? Erkki Railo — Telko är inte inne på skrytimportens område. Vi importerar rena investeringsvaror, maskiner, anläggningar, råvaror och energi. Den stora massan är sådana produkter som inte alls producéras i Finland. Jag kunde tillägga: …eller som inte borde produceras här.

— Enligt min åsikt görs i Finland för tillfället ett stort antal överflödiga investeringar i den heliga ”importersättande produktionens” namn. Man kastar samhällets medel på sådan tillverkning som från första stund inte är konkurrenskraftig gentemot importen. Många av dessa projekt är feldimensionerade eftersom man ute i världen gör samma våra i massproduktion till helt andra enhetskostnader. Allt kan inte produceras här. Vi kommer alltid att behöva import.

Snedvridnin — Vår industrialiseringspolitik har i detta nu en klar snedvridning,

FORUM 2/7 anser Railo. De företag som grundas bör från början vara internationellt konkurrenskraftiga.

— Den sk hemmamarknadsindustri blir lätt olönsam på grund av alltför höga enhetskostnader. Vår marknad är för liten. I stället för att tala om importersättande industri — varför talar man inte om industri med internationellt konkurrenskraftiga enhetskostnader — Man kan inte komma och påstå att Telkos import skulle vara til skada för den inhemska industrin.

Jag tror på lagen om tillgång och efterfrågan. Produkter ska inte med konstgjorda medel försättas i olika situation. De dåliga faller bort av sig själv. Alla slag av stödåtgärde leder till snedvridningar.

Tyngdpunkten förskjuts

Den största frågan för Telko i framtiden blir: var ska tyngdpunkten i verksamheten förläggas? Detta är klart: detaljhandelssektorn inskränks, några små olönsamma detaljaffärer upphör. Försäljningen till industrin och <byggnadsfirmorna prioriteras. Det nya blir inriktningen på internationell verksamhet. I takt med detta förändras organisationen, Ett av Telkos bekymmer har varit alltför långsam information. Rapporterna borde vara samma dag i handen på dem som fattar besluten, säger Railo.

Telko brottas också liksom många andra företag med frågan hur stort lagret ska vara och vilket sortiment som bör hållas för servicens oc tag har ingenstans så mycket pengar bundna som i lager.

Nu sopar emellertid nya kvastar i företaget. Denna vår tas ett nytt styrsystem för lagerhållningen i bruk. Målet är att med ungefär lika

Största aktionärer i Telko

A. Ahlström Oy

Oy Fiskars Ab

Oy Kaukas Ab

Kymi Kymmene

G A Serlachius Oy

Oy Tampella Ab

Yhtyneet Paperitehtaat O stor datorkapacitet få ut bättre information. Egna planeringsgrupper och en adb-konsult har jobbat hårt med detta de senaste månaderna. Resultatet blir ett nytt informationssystem för företagsledningen.

Industrin bättre att planera

Railo: — Jag som kommer från industrin har fått det intrycket att planeringen där hunnit betydligt längre än inom handeln. Men spännvidden när det gäller investeringar är givetvis också längre inom industrin. |

Den moderniserade informationsströmmen bildar underlag för den långtidsplanering som görs för tre år i taget, samt för detaljplanerna på basen av denna för det närmaste året, månad för månad. Därutöve beredskapens skull. Ett handelsföre- Vänd! Oy TELKO Ab:s dotterbolag Namn och bransch Verksamhetsort I Telkos ägo Wm Sandberg Oy Tammerfors, 1962 bildistriktförsäljning Seinäjoki Oy HW Snellman Uleåborg, Kemi, Rovaniemi, 1959 minuthandelskedja Brahestad, Kuopio, Varkaus Rautasavo Oy Kuopio, Varkaus — 1970 bildistriktförsäljning FK Lurk KG Diisseldorff, Bönen 1976 partiaffär för specialstål Stuttgart i BRD Telko Wood & Fiber Inc. New York, USA 1975 exportföretag för flis och cellulosa 9

Telko …

Staberna sattes in i den kommersiella linjeorganisatione finns en glidande finansierigsplan eller snarare kassaströmsanalys för tolv månader som görs av varjé enskild avdelning en gång i månaden, Årsbudgeten jämförs alltid med varje sektions kassaströmsanalys. Direktör Railo säger att budgeten under inga omständigheter får göras glidande. — Då faller bottnen ur alla planer. Men vi lever i en föränderlig värld och en budget kan inte beakta alla tänkbara förändringar. I likviditetshänseende får man alltid vara beredd på nya situationer,

Ej av lön allenast

I ett så mångfasetterat företag som Telko är budgeten ett oundgängligt styrmedel för företagsledningen. Railo talar starkt för målstyrning, management . by objectives. — I vårt land, med de skatter vi har, går de inte att få till stånd en sådan löne- differentiering att det för de ledande i företaget skulle vara den pådrivande faktorn för en gedigen insats. De flesta arbetar i dag av pur arbetsmotivation — Det finns människor som valt till sin livsuppgift att vara affärsmän, men som inte startat eget — kanske för att småföretagen i vårt land är så trängda. Sådana människor behöver en klar målsättning, och det får de inte i en stor organisation som bara är uppdelad efter funktioner. Företaget måste spjälkas up i många profit centers, där cheferna har klara mål och vet enligt vilka kriterier de bedöms. Då får de känslan av att ”det här är min business” och de får den arbetsglädje och -lust som är så livsviktig för dessa människor.

— Det finns naturligtvis också persöner som inte vill leva efter e " dylik målsättningsfilosofi och so hellre sitter på en plats där de får ”koordinera, övervaka och följa med”. De har valt fel bana, säger Railo. Kanske borde de gå till den offentliga sektorn…

Stabsfunktionerna var alltför stora inom Telko när Railo kom dit. Sedan september har tvåhundra av företagets tusentrehundra anställda flyttats från stabsfunktioner in i de 1 kommersiella Resultat: Staberna på naturlig väg.

— Omedelbart när detta skett kunde vi konstatera hur fel den gamla vanföreställningen är, att man kan uppnå kostnadsbesparingar genom centralisering. Det är en synvilla som grundar sig på oförmåga att räkna. Ur en begränsad synvinkel kan det förefalla att bli billigare, men runtom uppstår i själva verket en mängd nya kostnader.

— Nu är alla ”i linjen” och de gamla motsättningarna och diskussionerna om vad som är ”försäljning” och vad som är ”administration” försvinner.

Man kunde också konstatera att det fanns för mycket folk på företaget och var tvungen att tillgripa inskränkningar. Men det berodde, säger direktör Railo, också på de svåra avsättningsförhållandena. I ett expansionsläge hade det funnits möjligheter att ge nytt jobb åt alla.

linjeorganisationen. ”smältes bort”

Försäljningens- fördelning år 1976

Partisektionan BAG

Palaverinflation

De anställda skolas enligt en på förhand årligen uppgjord plan. Telko går in för skräddarsydda skolningspaket på arbetsplatsen. Inga mammutkurser som binder massor av anställda, ”semesterdagar”.

Just nu pågår en mängd projektseminarier där personalen samtidigt skolas till effektivt projektsamarbete. Skolningen blir ofta samtidigt ett slags konsultverksamhet.

— Vi lider av palaverinflation här i landet, säger Railo. Folk sitter alldeles för mycket på ineffektiva möten.

Räntevapnet

Lågkonjunkturen biter också Telko. Finlands Banks linje i fråga o krediterna anser Railo vara alltför stram. ”Teoretisk” är hans omdöme. Besluten görs ur en makroekono- . minsk synvinkel, men berör mikrönivån på ett sätt som man inte har satt sig in i. Det är klart att finska markens värde ska hållas genom en stram penningpolitik. Men om företagen av brist på rörelsekapital måste avskeda människor så ska dessa ändå underhållas. Kedjan sluts och ingenting har åstadkemmits. — Bankmännens förslag att höja räntan var- berättigat. Det skulle automatiskt få affärsmännen att tänka: lönar det sig att använda dessa dyra pengar på den här investeringen? Det blir ett naturligt urväl som droppar bort olönsamma projekt. Nu är det ett slags köbildning som i praktiken blir rena regleringen — helt motsatt den fria marknadshushållningens principer. THandeln anses definitivt inte vara sådant som ska gynnas. Men vad händer? Om handelns finansieringssituation försvagas får industrin in sina faktureringar långsammare.

Finländarens pris

Nu sitter alla och funderar på om det blir devalvering eller inte. Railo: — Den finska marken är övervärderad. Om den vore intressant för internationella valutaspekulanter, så hade den spelats ned precis på samma sätt som pundet — vår situation skiljer sig inte mycket från Englands. Felet är att alla finländare tror att deras arbete är så enormt värdefullt, arbetare likaväkF-som direktör. De prissätter sig för högt. I något skede måste markens värde korrigeras i förhållande till utländska valutor, också om det för tillfället inte vore så klokt. Och vad betyder en eventuell devalvering för Telko? — Telko har inga utländska skulder utom kortfristiga leverantörsskulder och importkrediter, så problem med tilläggsräkningar har vi inte. En devalvering betyder förstås att Telkos import blir dyrare, och i de fall motsvarande inhemska produkter inte existerar blir investeringarna dyrare, Erkki Railo kom till ‘Telko vid en tidpunkt som inte var så ljus. Men han tar det som en fördel: — Annars hade man kanske trott att jobbet var lite för lätt …. blivit invaggad i att allt ju går riktigt bra. Lågkonjunktur är en bra tidpunkt för omorganisation. missförhållandena syns klarare. Under goda tider bryr man sig inte om att sanera.

Inger Jägerhorn

FORUM 2/77