Ett mellanår för skogsindustrin

av Janne Salonen Forum 1997-03, sida 12, 27.03.1997

SPEK

SKOGSINDUSTRI F5.T39r. mycket gott 1995,kännetecknades 1996 av svikna förhoppningar och en minskad lönsamhet iden nordiska skogsindustrin. Hela fjolåret förutspåddes en vändning i cellulosaprisnedgången som hade börjat 1995, men vändningen kom aldrig. Under hela andra haivåret stampade priserna på en låg nivå: de försämrades dock inte ytterligare. Nu förutspår industrin att massapriserna inte heller under detta år kommer att stiga nämnvärt. En orsak till denna utveckling är den stora nya kapacitet som under de senaste åren har kört igång i Asien och i Latinamerika.

De låga massapriserna avspeglar sig direkt även i låga finpapperspriser, och för de nordiska skogskoncernerna har både massan och finpapperet uppvisat en dålig lönsamhet under fjolåret. Detta år ser inte ut att bli nämnvärt bättre.

Det är de mera specialiserade produktgrupperna som har givit den lönsamhet skogskoncernerna fortfarande har. och skillnaderna i produktion 7 mra a. Metsä Serla 14,7 mr inriktningar förklarar mycket av lösamhetsskillnaderna mellan de nordiska skogskoncernerna. De som har varit starka på kartong, förpackningar och tryckpapper, och för SCA:s del hygienprodukter, har samlat sina vinster inom dessa grenar (utom Metsä-Serla, som hade en mycket svag lönsamhet).

En allmän trend är en neddragning av investeringsnivån. som förmodligen blir en permanent företeelse. Skogskoncernernas aktieägare kräver framdeles att kassaflödet skall täcka både investeringar och stigande dividender. Den enda stora pågående investeringen i hemlandet är UPM-Kymmenes nya IWC-pappersmaskin i Raumo, som blir färdig 1998,och Ensos finpappersmaskin i Uleåborg. Det är signifikant att inga andra stora nyinvesteringar nu är på tal: framdeles blir nyheter om sådana betydligt mera sällsynta än hittills.

Detta kommer att glädja aktieägarna, som får en större tilldelning än hittills av skogskoncernernas kassaflöde. Skogs koncernerna kommer att börja få karaktären av kassakor fö &z ri 3

MoDo Norske 13.8 mrd Skog

Vinstmarginalerna de nordiska skogsbolagen varierar mellan procent på omsättningen till 14,5.

MoDo och Norske Skog har klar de bästa vinstmarginalerna (14,5 respektive 13 procent) medan Metsä-Serla har den sämsta. De övriga ligger i intervallet 5-7 procent.

Skogsföretagen koncentrerar sig på sina starka områden. T.ex. kommer UPM-Kymmene gfter några år att se mycket annorlunda ut än i dag.

sina aktieägare. Ensos beslut att sänka dividenden till följd av det försämrade resultatet, trots att vinsten mycket väl hade täckt en oförändrad dividend, visar dock att nytänkandet inte ännu har gått hem hos alla. I bolagen där staten är majoritetsägare har ledningen hittills kunnat hävda sig på ägarnas bekostnad:detta kommer att förändras även för Ensos del.

Minskande investeringar i hemlandet medför dock dels att investeringarna i högre grad riktas utomlands, närmare marknaderna, och dels att företagen får råd att genomföra företagsuppköp och andra strukturaffärer. En klar trend finns redan att koncernerna renodlar sig för att koncentrera sig på sina starka affärsområden, och avyttrar de övriga. Detta börjar vara långt drivet i USA, där hygienpappersjätten Kimberly-Clark har avyttrat stora delar av sin cellulosaproduktion, och där de kanadensiska Abitibi-Price och Stone Consolidated har kombinerat sig till en tidningspappersjätte.

I Sverige är t.ex. Stora mycket långt på denna väg, och har öppet meddelat att man avser att avyttra s.g.s. allt utom tyngdpunkterna tryckpapper och kartong (YO har kansk möjligheten att förvärva Storas kraftrörelse om man vill).

Denna utveckling har bara börjat i Finland. En början var att UPM-Kymmene avyttrade stora delar av sin kartongproduktion till Metsä-Serla. UPMKymmene kommer efter några år att se mycket annorlunda ut än idag: grafiska papper och t.€x. tarralaminat kommer allt klarare att framträda som tyngdpunkter, och mycket av det övriga avyttras. På sikt finns möjligheten till genomgripande strukturaffärer med Metsäliitto-koncernen (som äger Metsä-Serla), som kan vara intresserat av t.ex. UPM-Kymmenes stora såg- och fanerrörelser. Möjligheten kan uppstå till en stor bytesaffär där Metsäliitto byter stora delar av den kemiska skogsindustrin för detta, och för positionen som UPMKymmenes huvudsakliga virkesleverantör. För UPM-Kymmene, som redan har börjat minska sin ägarandel i Raumakoncernen, framträder på sikt också frågan om kraftindustriintressets framtid (kan utveckJas till ett affärsområde eller avyttras).

Av de stora nordiska koncernerna hade svenska MoDo den bästa vinstmarginalen under 1996, och Metsä-Serla den sämsta. Janne Salonen &

FORUM NR 3/96

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."