Eureka och företagen
av Ragnhild Artimo Forum 1987-08, sida 27, 07.05.1987
Över hälften av iIndustriföretagens tillväxt genereras av tekniska innovationer. Ett ov Eurekas centrala mål ör produktivitetsförbättring genom teknologisatsningar.
— Eureka skall ses som ett politiskt initiativ till tekniskt samarbete med marknadsinriktning summerade generalsekreterare Xavier Fel vid sitt besök I
Finland
I april.
Vad kan EUREK ge företagen eneralsekreterare Xavier Fels leder E£ureka-sekretariatets arbete i Bryssel. Sekretariatets uppgift är att fungera som informationslänk och koordinator mellan de länder som är engagerade i Eureka-samarbetet, och just nu sammanställs en databank över startade Eurekaprojekt, projektinitiativ och över företag som anmält intresse för Eureka-samarbete. Till databanken är det meningen att ordna on-line-kontakt från alia länder, så att datamaterialet också skall kunna utnyttjas av företag som vill hitta nya samarbetspartners Fels har varit generalsekreterare sedan senaste sommar, och besökte i april Finland under tre dagar. Programmet omfattade besök vid företag (bl a Nokia, Partek, Vaisala, Valmet, Neste och Enso-Gutzeity och forskningsinstitut, och informationsevenemang kring Eureka — “korståg”, som Fels själv kallade sitt program. Värd under besöket var TEKES, Teknologiska utvecklingsCentralens överdirektör Juhani Kuusi, som är Finlands Eureka-koordinator.
Företagen dominerar
Till dags dato har 109 Eureka-projekt med en sammanlagd budget på 3,5 ECU (ca 18 mrd mark) kommit igång. Finländska företag och forskningsinstitut är med i ett dussin av dem. För jämförelsens skull kan konstateras att Sverige har 20 projekt. Frankrike leder (som Eureka-initiativtagare naturligt nog) listan med 60 projekt och Storbritannien ligger tvåa med 41.
— Fyra av fem Eureka-projekt är företagsprojekt, och bara 20 procent av de engagerade parterna är institutioner, säger generalsekreterare Fels.
FÖRUN 8/1987
Av nyligen lanserade projekt nämner han: € /HS -— integrerat hemsystem: utvecklandet av ett kommunikationssystem att användas i hemmet 9 EUROFÖR — automation och datorisering av en borrningsanläggning för oljeindustrin EPROM — multimegabits beständiga minneskretsar ERTIS — European Road Transport Information Service FAMOS — flexibla tillverkningssystem och automation för en produktionslinje HDTV — High Definition Television System (där Nokia är med) CARMAT 2000 — nya material för bilindustrin — Av alla projekt, både startade och planerade, handlar merparten — över 40 procent — om införmationsteknologi, och den näststörsta gruppen gäller robotteknik, berättar Xavier Fels. — Andra starkt representerade sektorer är telekommunikationer, materialteknik, bioteknik, laserteknik, miljövård, transportteknologi och energiforskning.
Eureka-stämpel ger publicitet
Eureka-samarbetet har sedan startskottet sommaren 1985 snabbt resulterat i konkreta projekt. Å ena sidan erbjuder kunskapsutbytet över gränserna många gemensamma fördelar för parterna, å andra sidan erbjuder själva ”Eureka-etiketten” icke föraktliga kommersiella fördelar genom den publicitet samarbetet automatiskt medfö — På företagsnivå är en naturlig och berättigad fråga: Varför skulle vi delta i
Eureka-projekt? konstaterar Fels. — Det finns flera svar på den frågan. Ett är alltså publicitetsaspekten. Eureka har redan nu byggt upp en påfallande positiv image och ger högteknologiföretag goda möjligheter att nå sina teknologiska målsättningar, och — inte heller oviktigt — få sin teknologi ”godkänd” på bred front.
. — Regeringsstöd är en annan faktor. Aven om medlemsländernas regeringar inte har öronmärkt medel för Eureka, är de aktivt engagerade i att främja samarbetet, och ger initiativet full uppbackning, vilket i klartext betyder att det är lättare att få statsstöd för Eureka-projekt än andra konkurrerande projekt.
— Internationalitetsaspekten är en viktig dimension. Multinationella bolag i Europa har lättare att hitta teknopartners själva, men för andra företag, och inte minst SMIföretag, som faktiskt utgör majoritet i Europa, kan Eureka vara en utmärkt ram då det gäller att hitta en lämplig samarbetspartner — och ökad kontaktyta inom den egna värlasdelen.
Slutligen betonar Fels vikten av den europeiska marknaden — som borde te sig naturligare att bearbeta än fjärran kontinenter. Att stärkt teknologiskt samarbete inom Europa är en viktig bas för utvecklandet och utnyttjandet av denna marknad.
Eureka-proceduren
Kriterierna för Eureka-projekt är att de skall a sikte på att stärka Europas produktivitet och konkurrenskraft, tjäna civila ändamål, gälla produkter, processer eller tjänster med världsomfattande rmarknadspotential, bygga på samarbete mellan parter i mer än ett europeiskt land, bygga på avancerad eknologi och backas upp av de involverade öretagens vederbörliga finansiella engagemang.
Proceauren från initiativ till deklarerat Eureka-projekt är, att projektförslagen (från öretag eller foörskningsinstitut) framläggs för den nationella koordinatorn för evaluering och godkännande, varefter en skriftlig presentation tillställs Eureka-sekretariatet i Bryssel, som i sin tur informerar de 19 med|emsländernas koordinatorer om projektet Dessa sköter vidareinformationen om proektförslaget på nationell nivå, och företagen och forskningsinstituten i de olika länderna ges under en ”karantän” på 45 dagar möjlighet att anmäla intresse för projektet i råga. Om inga nya intressenter hakar på, finslipas projektpresentationen för behanding vid följande ministermöte (nästa är i Madrid 14.—15.9). Ministermötets godkännande ger projektet Eureka-status. Sedan följer regelbunden rapportering om projektets framskridande.
— Hittills har runt 400 företag och forskningsinstitut engagerat sig i totalt 109 Eureka-projekt, säger generalsekreterare Fals. — Vid mötet i Stockholm godkändes 39 nya projekt, och ett fyrtiotal förslag förbereds nu för eventuellt godkännande i Madrid i höst. Företagen/forskningsinstituten svarar själva för finansieringsarrangemangen. I Finland kan företagen anhålla om medel för sådana projekt bl a från TEKES, SITRA och Utvecklingsområdesfonden Kera.
Ragnhild Artimo 27