Euron: den finländska marknadens dödskyss?
av Kaj Hedvall Forum 1997-09, sida 24, 25.09.1997
PLACERING
Euron: den finländska marknadens dödskyss?
Kaj Hedval är ekonomie doktor och forskare vid Svenska handelshög: skolan, Helsingfors.
ilka direkta strukturella konsekvense har eurovalutan för den finkindska finans sektorn? När det talas om att de enskild europeiska valutorna avskaffas, kommer de flesta av oss att tänka på att de tjänster som behövs för att säkra sig mot valutarisker mellan de europeiska valutorna inte längre behövs. Konsekvenserna är dock mycket mer långtgående. En gemensam valuta innebär också att den finländska räntemarknaden kommer att försvinna i sin nuvarande form.
Som en eminent marknadsaktör uttrycker det, kommer Finland som en suverän stat med rätt att trycka pengar, att upphöra och den finländska marknaden för statsräntepapper närmast blir en marknad för kommunpapper. Inom detta snäva sammanhang kommer Finland faktiskt att försvinna från världskartan. En suverän stat har en obegränsad rätt att bestämma om sin finanspolitik och rätten att fritt påverka tillgången av sin egen valuta. Såsom kommunerna. kommer Finland även i framtiden att ha rätt att beskatta sina invånare och på så sätt garantera att det finns pengar att återbetala upptagna lån, men i övrigt kommer friheten att vara rätt begränsad. Hur kommer denna omstrukturering att påverka rollen av den finska räntemarknaden?
Den europeiska centralbanken kommer sannolikt inte att emittera egna räntepapper Den europeiska räntemarknaden blir troligtvis ett system där någon europeisk stat kommer att bedömas ha den bästa kreditvärdigheten och alla andra kommer att rangordnas i förbållande till den. Alla länders räntepapper kommer att följa samma ränteutveckling medan skillnaderna i räntesatsen uppkommer av variationer i kreditvärdigheten mellan länderna. Räntehandeln i ett europeiskt perspektiv kommer att begränsas till bedömningen och prognosticeringen av de relativa kreditriskerna mellan dels staterna, dels övriga emittenter.
De lokala marknadsplatserna för ränte- och valutaderivativer kommer högst sannolikt att helt förvinna. Spelet om euroderivativmarknaden har redan kört igång. London, Paris och Frankfurt för en stenhård kamp om var marknaden för räntederivativer (såsom ränteoptioner och -terminer) i framtiden kommer att befinna sig. Helt klart är att någon av dessa kommer att bli den centrala marknaden för derivativkontrakt som bygger på euroräntan.
Finlands ställning som expert på kreditinstrument nominerade i finsk valuta kommer att försvinna globalt. Det som består är kunnandet om de finländska kundernas behov. Dels kommer ett behov av finskspråkig finansservice för finländska företag att bestå, dels kommer de finländska
EURON HAR DIREKTA KONSEKVENSER FÖR DEN DEL AV FINANSMARKNADEN SOM LEVER PÅ VALUTA- OCH RÄNTEPROBLEMATIKEN I ETT SYSTEM MED MÅNGA VALUTOR. KOMMER DET ATT FINNAS TILLRÄCKLIGT MÅNGA VÄLKLÄDDA MÄKLARE KVAR FÖR ATT HÅLLA INNEKROGARNA VID LIV I HELSINGFORS ELLER BORDE KRÖGARNA BÖRJA SÖKA EFTER NYA LOKALITETER I FRANKFURT förmedlarna fortfarande att besitta den bästa kunskapen om finländska placerares behov. Det som försvinner är finländarnas ställning internationellt. Det finns inget speciellt skäl att ringa till Helsingfors för att få en post finska Europapper sålda på den internationella marknaden.
Valutahandeln kommer givetvis att bestå när det gäller utomeuropeiska valutor, men Helsingfors ställning som expert på den finska markens utveckling upphör. En stor del av intäkterna från valutahandeln i Helsingfors har kommit från en överlägsen information om efterfrågan och utbudet av den finska marken. Det är ingen idé att i framtiden ringa till Helsingforsbanken eftersom växlingen går mot den gemensamma euron.
När det gäller den korta räntemarknaden, där överskottslikviditet deponeras för kortare tider, kommer förändringen att vara markant. Företagen deponerar sina kassor över natten och bankerna utjämnar sina kortsiktiga likviditetsbehov på denna marknad. Av helt naturliga skäl varierar det totala likviditetsbehovet ibland kraftigt vilket föranleder både räntefluktuationer i de korta räntorna och ingrepp från Finlands Bank. Beloppen som berörs är mycket stora och hanteringen av placeringarna sysselsätter en hel del människor. När vi går med i en gemensam valuta kommer denna lokala marknad att försvinna. Behovet att utjämna likviditeten på kort sikt kommer givetvis att bestå men konkurrensen på den gemensamma räntemarknaden kommer att vara stor vilket kraftigt kommer att beskära den finländska penningmäklarkårens överlevnadschanser.
En uppskattning på marknaden är att 50 procent av den nuvarande ränte- och valutaförmedlingsmarknaden kommer att försvinna med euron. Kommer detta att resultera i att vi har hälften av förmedlarkåren på arbetsmarknaden? Säkerligen inte. Branschen står inför en omstrukturering och en stor del av personalen får endast byta inriktning i sitt arbete. Utvecklingen av marknaderna i öst bådar gott för en ny nisch inom finansmarknaden i Helsingfors. Kunnandet och riskerna är givetvis andra i en sådan bransch - men så även vinstmöjligheterna. &
FORUM NR 9/97