Europa andades ut: Danmark sade ja

av Christian Schönberg Forum 1993-09, sida 17-18, 10.06.1993

EG-funktionerna i Bryssel är numera utlokaliserade till fastigheter i närheten av det utdömda ”riktiga EG-huset” Berlaymont. Bl.a. parlamentet är inrymt i huset vid rue Belliard.

Europa andades ut: Danmark sade JA

Christian Schönberg

Danskarnas fjolårs-NEJ till Maastricht-avtalet försatte inte enbart den kinkiga europrocessen i farlig gungning, beslutet bidrog också i hög grad till att debattintensiteten kraftigt ökade inom Efta-länder på väg in i den europeiska gemenskapen. En stor del av strömkraften i den något igenslammade flodfåran på väg mot en europeisk union återfördes dock efter Danmark tveksamma JA den 18 maj.

en lilla EG-medlemmens obstruktion mot sina storabröders dominerande ställning inom familjen utgjorde inte enbart ett pikant inslag i den allmänna eurodebatten utan stärkte därutöver övriga myrors tilltro till de egna möjligheterna att påverka elefantmammans på förhand inrutade färdplan. Danskarna tog alltså i en ny folkomröstning knappt men dock ställning FÖR fortsatt medverkan I EU-processen. I inget skede har ju danskarna tvekat när det gäller medlemskap den europeiska gemenskapen EG. Folkavstämningen = gällde entydigt Maastricht-avtalet som man i Edinburg under stor vånda kosmetiskt modulerat i riktning mot önskemålen från dansk sida, vilket sedermera gav tillräckligt många JA-röster i den nya röstningsomgången.

Tog det säkra före det osäkra

Vilka enskilda faktorer som sist och slutligen fick en del av de ”egensinni ga” danskarna att byta sida i den senaste omröstningen är svårt att precisera. En stor del av de nya JA-sägarna vågade helt enkelt inte riskera ställa landet på sidan av fortsatt alleuropeiskt samarbete. Men det fanns också andra faktorer som spelade in. NEJbeslutet för ett år sedan bromsade bl.a. effektivt upp investeringstakten i landet samtidigt som arbetslösheten passade på att öka. Den danska industrin har aktivt propagerat för att ett JA kommer att ha positiv inverkan på såväl investeringsbenägenheten och den ekonomiska utvecklingen som den allmänna arbetslösheten i landet. Som socker på botten får danskarna dessutom del av det förväntade räntefallet och den utlovade skattereformen.

Britterna följer

Endast några dagar efter den danska folkomröstningen säger det brittiska underhuset, efter en långt utdrage vän 17

Forum är ett bra forum.

Då du vill nå nyckelpersoner i näringslivet. Krävande och köpstarka konsumenter. Som vet vad de vill.

De läser din annons i Forum.

tel. 90-643 445 Kerstin Westerinen och Sam Björklun debatt, YES till det nya unionsavtalet vilket betyder att Jacques Delors småningom kan andas ut och fortsätta sitt arbete fram mot den hägrande europeiska unionen EU. Ytterst få tror nämligen att överhuset i juli röstar för att hålla britterna utanför en framtida europeisk union, och efter det kvarstår endast ratificeringen i parlamentet.

Men ännu kan Europa inte känna sig helt säkert på att allt går vägen. Den ekonomiska motorn Tyskland har ju ännu inte sagt sitt amen. En författningsdomstol undersöker nämligen som bäst om Maastricht-avtalet måhända kräver ändringar i den tyska grundlagen innan det kan accepteras. Uttalandet väntas komma först i slutet av juli, och därefter måste domstolens avgörande bekräftas med 2/3 majoritet i förbundsdagen. Om inte, går avgörandet till folkomröstning.

Väntan blir lång

Det hinner alltså bli höst innan Maastricht-avtalet kan ratificeras, och fram till dess fungerar delar av Europa endast på sparlåga. I väntan på ratificeringen får bl.a. alla Efta-länder lydigt lov att vänta på att startdatum för de ”Trots vårt giftermål med EG är jag fortfarande dansk, med egna ideal”, säger Tove Nielsen som är medlem i Europaparlamentets liberala KvP sedan 1979. Den dans ka rädslan för ett fördjupat europeiskt samarbete bottnar enligt Nielsen i bristfällig information. Hon lägger den största skuldbördan i frågan på politikerna redan färdiga EES-avtalet skall kunna spikas.

Handlingsförlamningen, eller borde vi kanske hellre tala om osäkerheten, har i någon mån släppt sitt grepp om de pågående förhandlingarna mellan EG och de länder som knackar på dörren för att få komma in. Ett danskt NEJ hade förmodligen dämpat EG:s lyhördhet för knackningarna från de övriga nordiska länderna för en längre tid framöver.

Belgien tar över

Kuriöst nog håller Danmark, som redan under ett års tid hört till de osäkra korten i EG-spelet, i ordförandeklubban för närvarande. Mandatet löper till den 30 juni varefter Belgien tar över ansvaret för de fortsatta medlemskapsförhandlingarna med bl.a. Finland på andra sidan manglingsbordet. Det är ännu oklart om Belgien har samma intresse som Danmark att snabbt ta in nya medlemmar i EG. Belgarna har ju åtminstone hittills prioriterat strävandena att sammanlänka de nuvarande EG-staterna till en enhetlig union. Också de forna öststaternas uttalade vilja att ansluta sig till gemenskapen har i viss mån dragit bort blickarna från de nordiska strävandena. Toppmötet i Köpenhamn i slutet av juni kan ge en fingervisning om tidtabellerna håller. De mest optimistiska EG-förespråkarna hoppas på att underhandlingarna skall vara genomförda redan i slutet av innevarande år för att sedan kunna undertecknas i början av 1994 och träda i kraft den 1 januari 1995. Hur det slutligen kommer att gå är en annan fråga.

Sverige populärt

I en färsk opinionsundersökning (Eurobarometer) är dagens EG-medborgare i princip positivt inställda till nya medlemmar. Sverige visar upp de ögsta popularitetssiffrorna följt av Schweiz medan Finland får finna sig att placeras längre ned på listan av Efta-länderna. Britter, danskar och bolländare säger sig gärna ta emot nya medlemmar medan spanjorer och portugiser intar en mycket svalare attityd till ”inkräktare” som förskjuter maktbalansen onödigt mycket norröver.

Finländarnas inställning till ett fördjupat europeiskt samarbete har inte örändrats mycket de senaste månaderna. Cirka 43 procent av befolkningen är i dag för ett EG-medlemskap medan 37 procent skulle rösta nej om en folkomröstning skulle ske just nu. Antalet osäkra kort minskar förmodligen i takt med den ständigt ökande informationen. LJ