Europabolag - men hurdant?
av Emily von Sydow Forum 1995-16, sida 25, 14.12.1995
Europabolag — men hurdant?
Nu har vi en gemensam marknad, gemensamma regler för hur den skall skötas, gemensamma regler för varumärkning, in i minsta detalj. Men vi har femton olika regeluppsättningar för bolagsformer. Det bolag som vill etablera sig inom EU:s gemensamma marknad finner att det är långt kvar till en “single market. enna ekonomiskt viktiga fråga, som också har ett stort symbolvärde, har i åratal jagat EUkommissionen, som har försökt att lansera förslaget om ett Europabolag. På det sätt som karaktäriserade de tidigare kommissionerna försökte man detaljreglera hur bolaget skulle se ut. Förslaget innehöll bl.a. en reglering om ganska långtgående villkor för hur de anställdas inflytande skulle gå till i Europabolagen, vilket gjorde det fullständigt oaptitligt för britterna, som visserligen är intresserade av en europeisk gemensam bolagsform, men som inte vill ha några finesser för de anställda inbyggda i reglerna.
Tyskarna oroliga för urvattning
Tyskarna å sin sida har tyckt att förslaget var alltför ynkligt. och befarade att Europabolagsformen skulle urvattna de omfattande tyska medbestämmandereglerna. Det gjorde att förslaget stupade innan det hann upp i ministerrådet.
Det tyskarna egentligen befarade, är att storbolagen skulle flytta sina huvudkontor till Storbritannien, som genom
Emily von Sydow
Forum nr 16/9 sin sociala nödutgång från Maastricht klarar sig undan alla medbestämmandelagar. Därmed skulle Europabolagen inte behöva anamma medbestämmandelagarna.
Work council-regler?
Så kom den klurige irländske kommissionären, Padraid Flynn, som ansvarar för de s.k. sociala frågorna i EU-kommissionen, med sitt svärd och klöv den gordiska knuten: Lyft ut medbestämmandereglerna ur Europabolaget och hänvisa i stället till de regler som redan finns genom works councils, reglerna om information och rådfrågning, som efter stort krystande slutligen godtogs av arbetsmarknadens parter förra året.
Samtidigt skulle man kunna ge britterna ett tjuvnyp och säga att endast de medlemsländer, som snyggt och prydligt att antagit medbestämmandereglerna, får upprätta Europabolag. Det är dock inte klarlagt om det är riktigt politiskt anständigt att göra så.
Storbolag & medbestämmande
Det för med sig nackdelen, att Europabolagen endast blir en bolagsform för de större bolagen, för medbestämmandereglerna gäller bara för företag med över 1000 anställda i minst två EUländer och av dem minst 150 i ett land.
Det anses dock allmänt.t.ex. bland de finländska representanterna i den eutopeiska arbetsgivarorganisationen att det endast är storföretag, som skulle vara intresserade av denna farkost, som skall förenkla resan till etableringiflera länder.
Enligt Jukka Ahtela på finländska industri- och arbetsgivarrepresentationen, TT i Bryssel handlar det om 5060 företag, som skulle komma i fråga.
SMI-företag behöver etableringsverktyg
Att detta bara skulle gälla storföretagen, tycker jagi och för sig är en märklig utgångspunkt. År det inte just de mindre företagen, som inte har råd anlita dyrbar internationell juridisk expertis, som är i behov av ett smidigt verktyg, som förenklar etableringen i olika medlemsländer?
Hur som helst är det ännu långt kvar tills Europabolagen kan etableras. Den stora fördelen, nämligen gemensamma skatteregler, har dock redan lyfts ut ur förslaget till ny bolagsform, Skatteregler kräver ju enhällighet i ministerrådet och det är ingen gemenskaplig kompetens. Gemensamma skatteregler är emellertid det, som skulle locka ett storbolag, som Nokia att kliva ur sina nuvarande kläder — en kostym för varje Jand — och stiga in i en Europauniform. De flesta storbolag, som Nokia, har ju redan tagit sig omaket att etablera sig i vart och ett av medlemsländerna. Det är en registrering. som i bland kan ta månader och år.
Restrukturering inom räckhåll
Det europeiska arbetsgivarlägret har skrivit brev till kommissionens ordförande, Jacques Santer med uppmuntrande tillrop. Unice beskriver möjligheten att skapa en gemensam europeisk bolagslag, som ett viktigt sätt att höja konkurrenskraften. Det skulle möjliggöra gränsöverskridande restruktureringar.
Det haltar, menar Unice, att många bolag å ena sidan har anpassat sig till den gemensamma marknaden, genom att införa paneuropeiskt ledarskap, och å andra sidan stoppas deras juridiska harmonisering.
Europabolaget skulle givetvis inte b. ett obligatorium för de europeiska företag, som vill förenkla sin gränsöverskridande verksamhet. Detskallistället ses som ett möjligt verktyg. De skulle kunna sköta sin verksamhet i Europa med färre juridiska enheter, kanske till och med en enda enhet. 25