Europas ingenjörer på kongress
av Anders Palmgren Forum 1971-16, sida 17-18, 20.10.1971
Taggar: Teman: utbildning
Av tekn. dr Anders Palmgren
De finländska Ingenjörsorganisationerna DIFF, IL, STS och TFiF är genom en gemensam nationell kommitté medlemmar I FEANI, dvs Fédération Européenne d’”Assoclations Natlonales d’Ingenleurs. FEANI har ca 650 000 ingenjörer i slna medlemsföreningar. Organisationen höll sin femte Internationella kongress I London 27. 9.—1. 10., varvid samtidigt firades 20-årsJubileum. Kongressen behandlade ”The tralning of professlonal engineers”. FEANI har sysslat rätt mycket med utbildnings- och kompetensfrågor, vilket är viktigt med tanke på Ingenjörernas internatlonella arbetsmarknader, och också som en väg till förbättrade skolningssystem genom erfarenhetsutbyte. 34 länder var representerade I London, varav ca hälften egentliga FEANI-medlemmar.
Europas ingenjöre på kongress
Finskt miljölnitiativ
Före den egentliga kongressen behandlades i en arbetsgrupp ett initiativ som utgående från prof. Pentti M alaska förts fram av Finlands nationella Feanikommitté. Prof. Malaska har behandlat miljöhotet i världen allmänt och påvisat behovet av att forma den av människor skapade delen av världen (= teknosystemet) så att den naturliga miljön (ekosystemet) inte oåterkalleligt söndras. Malaska har infört som ett centralt begrepp ”Den Nya Teknologin”, vilket betecknar en teknologi där naturens resurser sparas genom planerad återanvändning av avfall.
Feanis årsmöte beslöt utveckla idéerna inom en arbetsgrupp som senare antagligen avlöses av en auktoritativ permanent kommitté. Frågans betydelse inom Feani kan bedömas av det faktum att den avgående ordföranden, Sir Frederick W a rner, accepterade ledarskapet för arbetsgruppen.
Skolningsmetoder 1 Feanils medlemsländer
En förmiddagssession ägnades åt grundskolningsmetoden. Rapporter från Västtyskland, Frankrike, England, Danmark och Schweiz behandlades utförligare.
Högskoleutbildningen i Tyskland påminner mycket om vårt eget system. Diplomingenjören anses professionellt färdig efter 5—6 års studier med något praktik. Ingenjörsskolorna motsvarar våra läroverk. Ett program har inletts för att förändra skolorna till fackhögskolor. Detta är den modell enligt vilken motsvarande åtgärder övervägs också i Finland. I Tyskland studeras möjligheterna att gå ännu vidare i omändringen av den tekniska undervisningen. Man planerar inrättandet av totalhögskolor (Gesamthochschulen) där efter 12-årig grundskola utan social diskriminering (!) högre teknisk undervisning skulle inledas i olika riktningar med varierande avvägning mellan teori och praktik alltefter studerandenas läggning och förmåga. Detta är en demokratiseringsåtgärd som hert diskuterades; högskoleutbildningen kan anses relativt god sådan den nu är.
I Frankrike utbildas högskoleingenjörer i högre undervisningsanstalter, Studerande med 2 års universitetsbakgrund utväljes
Forum 16/7 på basen av hårda gallringsprov för tekniska studier under 3 år. En lägte grad erhålles efter 2-årig utbildning i tekniska lycéer byggande på mångårig praktik. Dessa Techniciens Suprieurs bedöms av fransmännen motsvara skolningen av grannländernas institutsingenjörer.
England håller fast vid traditionerna och bokstavligen, institutionerna. Ingenjörernas fackorganisationer, t ex Institution for Mechanical Engineers, Institution for Civil Engineering, accépterar medlemmar som uppfyller vissa kompetenskrav. Medlemskap i en institution innebär att man får foga institutionsbeteckningen efter sitt namn (M.I.Mech. E., M.1.Civ.E.). Ingenjörernas universitetsutbildning räcker vanligen 3 år utan nämnvärd teknisk praktik varken före eller under studierna. En 2-årig organiserad träningsperiod efter studierna har varit normalt för ingenjörskompetens, På senare tid har man eftersträvat industripraktik före och under studierna i s k sandwich-system.
För att få de många institutionernas kompetenskrav och deras styrning av den tekniska fackutbildningen mer samordnade bildades 1965 en centralinstitution, Council of Engineering Institutions. Ett resultat av detta är att engelska ingenjörer som uppfyller CEI:s kompetenskrav får skriva C.Eng. (Chartered Engineer) efter sitt namn; t ex Mr. Professional English Engineer, B. Sc. (Eng). C. Eng., M.LMech.E.
Organiserad industripraktik
Betydelsen av praktisk erfarenhet under studietiden accepterades i allmänhet även om målsättningen varierade. I en dansk rapport anfördes att praktik före studierna inte är speciellt nyttig och att erfarenheter av industrivärldens förhållanden och atmosfär tillräckligt väl kan fås efter studierna. Handledd industripraktik inom ramen för undervisningen rekommenderades emellertid i form av grupparbete.
I det engelska programmet för praktik efter det teoretiska studierna ingår som en kännspak komponent tutors, d v s personliga rådgivare för de praktiserande gröna ingenjörerna. Traditioner från Cambridge och Oxford kan spåras.
Det finska problemet att finna tillräckligt praktikplatser föreVänd 1 föll inte vanligt. Både högskolorna och industrin i andra länder förhåller sig mycket positivt till praktikfrågor. Enligt den nya tyska planen skulle i framtiden en speciell praktiorganisation skapas i högskolorna.
Är teknisk utbildning tillräcklig?
En session behandlade behovet av att ge ingenjörer och blivande ingenjörer undervisning i icke-tekniska fackämnen såsom ekonomi, sociologi, psykologi m m. I Frankrike ägnas enligt normerna 20 ?/9 av studietiden åt sådana stödämnen.
I ett referat av USA:s olika program för ingenjörsutbildning betonades kraftigt principen om kontinuerlig utbildning, Samma åsikt framfördes också i de flesta andra rapporterna. Den naturliga ingenjörskarriären leder till att icke-tekniska ämnen blir allt viktigare senare i livet.
Klara tecken kan skönjas tydande på att inresset för krävande tekniska studier har avtagit i olika länder. Ett kraftigt inslag av samhällskunskaper, miljövård m m kan möjligen förbättra ingenjörsutbildningens dragningskraft.
Statlig skolningsstyrning för Industrin
I England stiftades 1969 en lag enligt vilken staten genom en speciell organisation (Training Boards) övervakar och befrämjar systematisk skolning inom industrin. Industriföretagen betalar en skatt på 2,5 9/0 av lönesumman och dessa medel användes i princip av staten för att bekosta industrins skolningsprogram.
Skatten betalas i allmänhet endast formellt genom att företagen själva planerar och får godkännande för lämpliga skolningsprogram vilka finansieras med skolningsskattemedlen utan att pengarna lämnar företagén. Stora företag med god skolning får faktiskt mera understöd än vad de skulle betala i skatt.
Systemet verkar otympligt, men i det trängda läge som rådde i Englands industri och ekonomi under stora delar av 60talet behövdes antagligen kraftgrepp för förnyelse och framgång.
FEANI expertkongress I Finland 1972 ”
Feanis aktivitet i skolningsfrågor fortsätter. Den nationella Feanikommittén och en speciell arbetsgrupp under ledning av prof. Jan-Erik Jansson, arrangerar i Helsingfors i augusti 1972 ett seminarium om kontinuerlig utbildning för ingenjörer. Erfarenhetsutbytet i London gav mycket nyttigt åt de finländska deltagarna ifråga om grundutbildning och industripraktik. Helsingforsmötet skall koncentreras på den kompletterande utbildningens problem och därigenom ge anvisningar om huru t ex Insko (Ingenjörsorganisationernas Skolningscentral) skall utvecklas. OO
TEKNISK SPRÅKVÅRD
Med eller utan s
Av Kai Finell
SENASTE GÅNG UTLOVADES en fortsättning av råden rörande sammansatta substantiv. Därförinnan må dock betonas att de givna rekommendationerna angående ordbildningar med förleden chef-, på en del punkter faktiskt stod i strid mot Svenska Akademiens ordlista, men det kan inte hjälpas att man — SAO i all ära — måste hålla med om TNC:s åsikt att ”det finns goda skäl för att skilja mellan”, låt oss säga exempelvis: chefinstruktör och chefsinstruktör, chefsekreterare och chefssekreterare samt varför inte chefassistent och chefsassistent. Än en gång må framhållas att inget s borde få finnas i fogen då chef- kan bytas ut mot huvud-, över eller högsta. Man vågar förmoda att denna synpunkt blir beaktad i nästa upplaga av SAO. Den nu gällande är ju redan 20 år gammal.
DUBBEL SAMMANSÄTTNING har däremot som huvudregel att fogen bör ha ett inskjutet s. Behovet av detta s är ingalunda lika påfallande i alla termer men TNC drar också här fram åskådliga exempel på varför man, för tydlighetens skull, bör skriva bla jordfelssignalering trots att det heter felsignalering utan s i fogen. Avsikten är att poängtera att det här rör sig om ett signalerat jordfel och inte felsignalering av jordslutningar.
På samma sätt är det en viss skillnad mellan å ena sidan nyckelordlista (= ordlista som tjänar som nyckel eller ev. ordlista rörande nycklar) samt å andra sidan nyckelordslista lista över nyckelord dvs sökord eller lösenord i chiffer).
FONETISKA skäl skapar tyvärr undantag från dessa enkla direktiv. TNC nämner ord som kolosförgiftning, uppmarschlinje, ångkraftverk etc. Fasta regler är det i detta sammanhang ont om, men flere hållpunkter och riktlinjer skisseras upp i TNC 44 ”Om teknikens språk” (sid. 15—18).
De sammansatta adjektiven och till exempel frågan om vilket som är riktigast svenskt-amerikanskt eller svensk-amerikanskt samarbete på det teknisk vetenskapliga alternativet teknisktvetenskapliga området eller måhända rent av svenskt-amerikanskt tekniskt vetenskapligt samarbete, är en fråga som må anstå till nästa gång.
HOFNA all 10 10 cigariler 5: 18
Forum 16/71