Europas största skogskoncern blir till

av Janne Salonen Forum 1995-12, sida 04-05, 28.09.1995

Taggar: Bolag: Kymmene&UPM Teman: skogskoncern

vatägda skogsindustrikoncerner

Repola och Kymmene till sammanslagna UPM-Kymmene (från 1.5.1996) var kanske en ännu större händelse i Finlands näringsliv än vårens bankfusion. Det finns också ett samband mellan fusionerna: den tidigare fusionen underlättade klart skogsfusionen, som redan hade varit på tapeten för ett år sedan, men som då inte kunde genomföras. “Sådana stora frågor kräver en mognadsprocess” sade Repola-chefen Tauno Matomäki i samband med presskonferensen där fusionen tillkännagavs.

Lite perspektiv på fusionen ger dock det faktum att sammanslagningen nyligen av amerikanska skogskoncernerna Scott Paper och Kimberly-Clark som skapade en jättekoncern (med tyngdpunkten på hygienprodukter). var en affär på 7 miljarder dollar (över 30 miljarder mark).

Den nya koncernen blir Finlands största industrikoncern (koncernomsättningen beräknad till 55 miljarder i år), största privata arbetsgivare (45 000 anställda) och största exportör.

Den blir också Europas största skogsoncern, och fjärde eller femte största i världen. Detta är inte orimligt, då man

F usionen av Finlands två ledande pr ägda Enso till Metsäliitto, kantänka för en billig penning i en vänskapsaffär. Åtminstone förhoppningarna torde gå i sådana banor. Metsä-Serla har dock ingen tidspress: koncernen klarar sig ypperligt i nuvarande konjunkturläge.

Kymmenes och UPM:s aktieägare kommer förmodligen att vinna i längden på fusionen: hittills har Repolas aktieägare dock vunnit mera. Kymmenes aktieägare får nöja sig med 42 procent i den nya koncernen: otvivelaktigt är Repolaägda UPM för tillfället mera värdefullt. Frågan är dock om t.ex. Kymmenes post i Nokia har värderats rättvist, eftersom den såsom en kontrollpost bör

UPM-Kymmenes produktpalett

Resursenheter 1026 Tax celulosa, kroh och logistik

Skivor 774 Tex, foner och spånskivor

Journalpapper 2620

T.ex. Idskrifspopper tfrömst LWC och SC-papper]

Sågindustri 1126 T.ex. bräden

Specialfi Tidningspopper 1296

T.ex. klistermärken

Förpackningsmate

Tor kurtorg apper 1774

T.ex, Ad-kopiaringspapper och Iryckpapper

Tex dogshdingspopper

Janne Salone e risk fusion mellan Kymmene DC UPM bildas Finlands största indust koncern och största privata arbetsgivare. Fusionen ökar ytterli are på Pohjola-kon cernens ställning i finländskt näringsliv.

mark, vilket inte ärsmåsummor ensför Repola. Genom fusionen bortfaller Kymmenes behov av att investera i en ny LWC-maskin. Dessutom vinner aktieägarna genom att den nya koncernens aktie blir mera likvid, och dess marknad får ett större djup, vilket ökar utländska institutionella placerares intresse sig för Finlands ledande skogsaktie. UPM-Kymmene inleder sitt arbete i ett gynnsamt konjunkturläge: lönsamheten är god, och den sammanlagda vinsten för detta år bör blii samma klass som Nokias (5-6 miljarder mark), trots att börsvärdet endast är en fjärdedel av börskometens. Soliditeten är något över 30 procent, och den nya koncernledningen säger sig sikta på 40 procent. Detta är dock en alltför modesi ambition: Europas största skogskoncern bör ha en stor stabilitet, och eftersträva en soliditet på minst 50 procent, vilketskulle ge koncernen en finansiell styrka som motsvarar dess ställning. En sådan målsättning borde inte heller vara oöverkomlig i rådande konjunkturläge: en ordentlig lågkonjunktur är inte att vänta, trots att konjunkturläget verkar bli något nedkylt. Med en ordentlig soliditet bör aktien kunna bli en placering för “änkor och faderlösa”, så långt någon skogsaktie kan bl dock kan ha sitt marknadsföringsvärde. när det gäller att underhålla viktiga kunder (t.ex. medlemmar av tyska förläggarfamiljen Burda lär skall segla Swan-båtar). Det kommer alt finnas utrymme för ommöbleringar inom koncernen. så att den t.ex. ger ifrån sig någon av de mindre bitarna iutbyte mot bitar som koncernen prioriterar högre. En klar tyngdpunkt kommer att vara journalpappren SC och LWC. och inom detta segment kommer förmodligen nyinvesteringarna att vara koncentrerade. Också kraftproduktionen blir ett viktigt intresse: tekniskt sett blir Pohjolan Voima.

språkkunnige Ehrnrooth hade kanske änd varit ell bättre val som styrelseordförande, som i många sammanhang måste representera Finlands ledande industrikoncern.

Man kan säga att de tre herrarna även bildar ett slags “styrelsens arbetsutskott” för Ab Finland, eftersom de även silter i den nya Merita-bankens styrelse. Dessutom träffas Niskanen och Ehrnrooth i Nokias styrelse, och Niskanen och Matomäki i Pohjolas förvaltningsråd.

Genom fusionen accentueras Pohjolakoncernens ställning som huvudägare för Oy Finland Ab. Pohjola blir ju klart största aktieägare i UPMKymmene, som i sin tur är största aktieä “styrelsens arbetsutskott” för Oy = gare i Nokia (där

Finland A som är största aktieähare i Industrins Kraft (som i sin tur driver kärnkraftverket i Olkiluoto). dotterbolag inom den nya koncernen. Men enligt Repola-chefen Matomäki, som förmodligen fortsätter som styrelseordförande i Pohjolan Voima, kommer den nya koncernen att minska sitt innehav i Pohjolan Voima så att kraftbolaget inte längre ingår i koncernen, m.a.o. troligtvis minskar innehavet till strax under 50 procent. Det är i sig helt logiskt att kraftproduktionen blir ett viktigt intresse för nya koncernen, som ensam använder den kraft som ett femte kärnkraftverk skulle producera.

En intressant bit är nya koncernens 70procentiga innehav i metalkoncernen Rauma: skogsfusionen kommer att ge utrymme för strukturförändringar också inom metallindustrin, där Raumas medspelare förodligen kommer att vara åtminstone Valmet och Ahlström, kanske också Tampella.

Nuvarande UPM-chefen Olli Parola avgår med pension i och med fusionen: även Repola-chefen Matomäki lämnar sin operativa — ledningspost, men kommer att bli styrelsens viceordförande i nya koncernen, liksom Kymmenes — styrelseordförande Casimir Ehrnrooth. Kymmenechefen Harri Piehl har offrat sin position för att jämna vägen för fusionen. och en ny position kommer säkert at hittas för

UPM-Kymmenes föreslagna styrelse

Pohjola även direkt äger en betydande post). Pohjola är också största aktieägare i Merita-banken. som i sin tur är en av de största aktieägarna i Finlands industri. och inte minst i UPM-Kymmene och i Pohjolas konkurrent Sampo-koncernen.

Därmed har Finlands näringsliv dessvärre en osund kärna, eftersom Pohjola egentligen representerar ett herrelöst kapital. genom att Suomi-Salama, som ingår i Pohjolakoncernen, är Pohjolas klart största aktieägare, med nästan 40 procent av makten (Merita är nästan lika stor). Med andra ord är Pohjolas operativa ledning i huvudägarens position. Efter UPM-Kymmenefusionen kan det inte heller vara något tal om att Pohjola skulle säljas till svenska Skandia-koncernen, en spekulation som har förekommit. varigenom Skandia skulle överta Pohjolas position i Finlands näringsliv. Knappast ens en sammanslagning av Sampo och Pohjola skulle göra ägandet mera incestuöst.

Förhoppningsvis kommer dock Pohjolakoncernen snart att upplösa den egna osunda ägarstrukturen. Det kan inte vara i Finlands näringslivs intresse att den finländska kapitalismen har en osund kärna, såsom nu är fallet. Men kanske “styrelsens arbetsutskott” tycker att det är ett tillfredsställande — arrangemang, och frågan är nog vem som eljest skall utöva ägarmakten.

Förresten är det bra att den nya koncernen genast stadgat om et “giftpiller”. där någon

Då det a klart. ve ec Ffå FUPMD-pöst - fråa “Niemelä

M.

sea kom Niemeläs utnämnin till vige VI så’som en överraskning. Unliksom vice VD har VD Olli Parol 3 Också hans far och far retagskulturen i UPM. älet intryckiöch verka mycket fa«LJ

Journalpapperen blir tyngdpunkten för den kom- det. mande skogsjätten. Företaget är världens största UPM-Kymmene blir störst i världen producent av jornalpapperen LWC och SC.

beaktar att skogsindustrin i Finland är viktigare än i något annat industriland.

som förvärvar minst en tredjedel av ny honom inom Finlands näringsliv. Den

Tvärtom har det varit negativt att Finand, där skogsindustrin är så viktig, inte har haft ett enda företag i världsklass. Nu har man plötsligt två: förutom UPMKymmene även Enso-Veitsiluoto (som ommer att heta enbart Enso), som dock är lart mindre än den förstnämnda.

Därmed börjar strukturomvandlingen inom Finlands skogsindustri nå sin kulmination: endast Metsä-Serla. som ingår i skogsägarnas Metsäliitto-koncern, har blivit utan tTiare. En förhoppning har blivit att en framtida centerledd regering skulle sälja ut stats ha ett större värde än det matematiska börsvärdet uträknat efter börskursen.

Den nya koncernchefen Juha Niemelä. tidigare vice VD i UPM, säger att rationaliseringsvinster på 1-2 miljarder mark eftersträvas inom den nya koncernen. Den största fördelen är otvivelaktigt strategisk: de storinvesteringar som dominerar inom skogsindustrin blir mera hanterliga. T.ex. UPM:s nya LWC-fabrik i Rauma beräknas ha en prislapp på långt över 2 miljarde på de mest intressanta pappersseg menten, journalpappren SC och LWC. Koncernen blir också störst i Europa på finpapper. En något mindre bit inom koncernen är det egentliga tidningspapperet. som inte på länge har varit en stor tyngdpunkt för Finlands pappersindustri. Kartongen och förpackningarna blir mindre viktiga bitar än hos Enso. Beträffande faner och sågvaror blir koncernen en av landets mest betydande producenter, trots att bitarna får en ganska begränsad betydelse inom koncernen. En liten kuriositet blir båtbyggaren Nautor, som

Forum nr 12/9 nya koncernchefens vice VD blir Martin Granholm, Kymmenes nuvarande VD. Styrelseordförande för nya koncernen blir Pohjola-chefen Yrjö Niskanen, som representerar — koncernens största aktieägare. Niskanen bildar tillsammans med Ehrnrooth och Matomäki styrelsens arbetsutskott (där förhoppningsvis även den nya koncernchefen kommer alt rymmas). Den

Forum nr 12/9 koncernens = aktier tvingas inlösa alla aktier. Annars kunde det lätt hända att någon elak utlänning kommer och kapar åt sig hela härligheten genom alt skaffa en kontrollpost på 30-40 procent, vilket endast kräver en insats på två miljarder dollar. Knappast något högt pris för kontrollen över Europas största skogskoncern. €