Export - ett livsvillkor för Finland
av ThF Forum 1980-11, sida 07, 18.06.1980
ledaren
Export — ett livsvillkor för Finland
GRUNDEN TILL det framtida välståndet i Finland kommer i hög grad att vara beroende av de ekonomiska och politiska beslut vi fattar i dag både på statlig nivå och i det enskilda företaget. Finlands framtida ekonomiska roll och möjligheter i den internationella handeln kommer att vara en direkt följd av dessa beslut. Och denna roll i världshandeln kommer att ha en avgörande betydelse för vår nationalekonomi.
Därför krävs det en integrerad syn på samspelet mellan nationalekonomi och utrikeshandel, och hur beslut inom respektive sektor påverkar varandra. Men det räcker inte bara med att förstå växelverkan mellan besluten inom de olika områdena, utan man måste också ha klara målsättningar för vad rnan vill uppnå och därtill också ha en klar uppfattning om sätten och medlen. Något förenklat och karrikerat kan man säga att det inte är tillräckligt med en konkurrenskraftig prisnivå på produktionen, om det inte finns avsättningsmöjligheter för den.
Flera SEV-länder och u-länder är bra exempel på denna problematik. Det förklarar också vårt näringslivs stora intresse för andra länder.
Behovet av klara målsättningar — som inte bara utgörs av allmänt önsketänkande, utan är nedbrutna i operationella delmål — förstärks ytterligare av att planering i dag inte kan vara en extrapolation av tidigare uppnådda resultat, utan måste beakta en snabb och omfattande föränderlighet i världen med stigande energikostnader, politiska omsvängningar och ekonomisk instabilitet som inte låter sig förklaras genom traditionella begrepp.
Existensen av dylika mål tjänar sedan som grund för utvecklandet av de medel som krävs och för allokeringen av de samhälleliga resurserna.
FORUM 11/80
I dag saknar vi en debatt om vilka mål som är önskvärda och hur de skall nås. Det industripolitiska betänkandet ger vissa riktlinjer för detta, men kräver en långt mera omfattande debatt och konkretisering, framförallt på utrikeshandelsplanet. Näringsliv, politiker samt den offentliga sektorn borde diskutera detta utförligt. Trots att det är viktigt, räcker det inte att vwvi håller en konkurrenskraftig löne- och prisnivå, en måttlig inflation och arbetslöshet samt bromsar tillväxten inom den offentliga sektorn, utan vi bör också analysera våra starka och svaga sidor inom produktion, produktivitet, finansiering, administration, marknadsföring, forskning och utbildning för att kunna besluta om framtida mål.
Det är också helt klart att det behövs en mycket större politisk vilja och engagemang till förmån för näringslivet än hittills. I undanröjandet av hindren inom den internationella handein och satsandet på de lönsamma sektorerna kommer den offentliga sektorn att spela en allt större roll i framtiden.
Den offentliga sektorn bör ikläda sig en roll som befrämjare av avsättning och kapitalbildning, och inte verka uppbromsande och kapitalslukande.
För att säkerställa att utrikeshandelns intressen tillvaratas kunde man tänka sig att det i framtiden skulle finnas en ”exportminister”. Han skulle inte enbart representera en permanent politisk makt, hjälp och intressebevakning, utan också koordinera existerande och kommande statliga resurser som finns för statligt exportbefrämjande. Därtill kunde större samordning utanför traditionell handelspolitik ske med näringslivets exportorganisationer.
En nyligen genomförd undersökning visar att de två största problemen inom exporten är marknadsföring och pro duktion. Marknadsbevakning, analyser och diagnoser borde också ingå i ett dylikt ministeriums uppgifter; först på tredje plats och långt efter kommer finansiering och övrigt. Också här kunde en exportminister med ministerium ge en god hjälp.
Men problemen visar också på att man kanske ännu i dag närmar sig export alltför schablonmässigt. Alla exportfrågor är ju inte de långa seriernas ekonomi, dumpande av korta eller marginella mängder, eller vanliga traditionella avsättningsfrågor inom ramen för klassisk marknadsmix och teknik. Många har insett att man kan närma sig export genom att specialisera sig eller i samråd med någon utomstående som man kan komplettera eller få komplettering av.
Man borde mera granska möjligheterna till export av know-how i olika former, speciella särpräglade produkter som bygger på hög teknologi och forskning, och sålunda inte är så priskänsliga.
Olika former av joint ventures — samproduktion, underleveranser, samfinansiering och sammarknadsföring etc bör uppmärksammas mycket mera än tidigare. Men man bör också satsa mera på att intresserna folk för exportverksamhet och ge dem en utbildning i språkoch marknadsföringshänseende som gör dem till skickliga exportörer och marknadsförare. Flera försök att göra inbrytningar på utländska marknaden med ”långa serier” och märkesvaror visar att inte bara marknadsbedömningarna varit diskutabla utan också marknadsföringstekniska brister förekommit. Man har inte haft tillräcklig ”know-how” och ”marketing muscle”, för att klara av en effektiv marknadsföring. Stapelvaror och skräddarsydda eller exklusiva produkter har hittills legat mera för oss.
ThF