Exporten till EG i startgropsperspektiv

av C G Tollet Forum 1974-18, sida 12-13, 13.11.1974

Vi måste sköta vårt arbetskraftproblem . ..

Minister Kristian Gestrin genom skattereform och dagvård…

I a i: RR 4 kvinnorna ska aktiveras… .

vi kunde gott skärpa arbetstakte och varför inte tidigare skolstart?

Nu är det aktivt i u-områdena — trots enstaka motgångar

Var vi än hade köpt oljan, så hade den blivit dyr, kommenterar handels- och industriminister Kristian Gestrin det stora underskottet i östhandeln, speciellt i handeln med Sovjetunionen Minister Gestrin är en stor vä av satsningen på u-områdena. Arbetskraftsbristen vill han möta medels åtgärder, som lockar ut framförallt kvinnorna i arbetslivet. Den norska ekonomiska expansionen är i grunden positiv från nordisk synpunkt, även om den kan väntas tära ytterligare på vår arbetskraft.

10

Kristian Gestrin handhar industri- och energiärendena (förutom prisfrågor), uområdes- och sjöfartsärendena i ministeriet, medan Jermu Laine sköter handelsärendena, både handels- och industriministeriets och endel av utrikesministeriets handelsärenden.

Som departementschef har minister Gestrin dock inblick i handelsärendena.

— Det är riktigt att utrikeshandelsproblematiken väsentligt har ändrats. EGhandeln är i stort sett i balans, överskottet i handeln med England utjämnar underskottet i handeln med Västtyskland.

— Det stora underskottet har vi nu i östhandeln beroende på oljeimporten och oljepriskrisen. Detta underskott i handelsutbytet med framförallt Sovjetunionen är det meningen att utjämna under en följd av år genom ökad export.

På huvude — Östhandelns problematik har plötsligt ställts på huvudet; förut hade vi svårigheter med att hitta tillräckligt med importvaror för att utjämna exportöverskottet, nu får vi lov att öka exporten för att utjämna importöverskottet.

Restriktivitet

När det gäller utländska markförvärv kan en allmän nordisk restriktivite noteras gentemot trycket från det överbefolkade Mellaneuropa, konstaterar minister Gestrin. I princip är utländska etableringar dock välkomna, och när det gäller Kockums omtalade aspirationer på mark för rekreationsändamål som ett villkor för etablering förklarar han, att det är klart, att personalens rekreationsbehov bör tillgodoses. Därifrån och till att ställa markinnehav för ändamålet som krav för en etablering är det dock ett betydande steg. I den mån ärendet ånyo anhängiggörs vid handels- och industriministerier kommer det självfallet att behandlas med det allvar saken kräver.

Underleveranser

Minister Gestrin konstaterar även, att ökad kapitalinvestering i Finland var en av de frågor som togs upp vid det möte, som den finländsk-svenska delegationen för utveckling av det ekonomiska samarbetet höll den 25 oktober.

— Men samtidigt betonades även mycket starkt vikten av att utveckla systemet med underleveranser och en kartläggning av hela det ekonomiska samarbetsfältet.

Norskt ”sug”

Arbetskraftssituationen var givetvis även föremål för en ingående diskussion. Den är ju såtillvida ändrad, att även Finland nu har brist på arbetskraft, särskilt yr Forum 18/7 kesutbildad arbetskraft. Som ett nytt problem kan komma ett väntat sug från den norska arbetsmarknaden som en följd av olje- och gasfyndigheterna.

— Men den ekonomiska utvecklingen i Norge bör nog ses som i grunden positiv. Den stärker Norges och därmed hela Nordens ekonomi. Den ger möjligheter till nya samarbetsformer.

— Vi bör naturligtvis inte bortse från att den kan öka suget på vår arbetskraft. Men att slopa den gemensamma nordiska arbetsmarknaden fördenskull är helt uteslutet.

— Inte kan man förbjuda folk att resa ut ur landet, säger minister Gestrin och tillägger att Sverige ställs inför liknande problem som en följd av utvecklingen i Norge.

Frivillig u-områdesetablering

Minister Gestrin gläder sig alldeles speciellt över att den ekonomiska aktiviteten i u-områdena nu har skjutit fart på allvar.

— Jag talade redan i början av 60-talet för en aktivering av u-områdena, men möttes då av stor oförståelse. Nu inses allmänt, att det inte är bra att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till södra Finland.

— Speciellt glädjande är det, att före Forum 18/7 tagen nu söker sig frivilligt till u-områdena, säger minister Gestrin. En tredjedel av industriaktiviteten finns nu i uområdena och hälften av nyetableringarna sker på dessa områden.

Joemarins konkurs i Joensuu och Norlyns svårigheter i Torneå är visserligen allvarliga företeelser men skall inte överbetonas, anser minister Gestrin. — Det är ofrånkomligt att man får lov att räkna med fallissemang vid en så stor satsning på olika bolag och branscher som den ekonomiska regionpolitiken är.

Aktivera den kvinnliga arbetskraften

På sätt och vis har u-områdes- eller regionpolitiken berövat det sk Industrifinland dess tidigare arbetskraftsreserv. Minister Gestrin medger detta, men anser det riktigt att man nu i huvudsak skapar nya arbetsplatser, där arbetskraften finns.

För övrigt får man lov att sköta arbetskraftsproblemet genom att aktivera en större del av befolkningen i den arbetsföra åldern. Minister Gestrin tänker här närmast på den kvinnliga arbetskraften. Skattereform, utvecklad barndagvård, familjepolitiska och bostadspolitiska åtgärder är de botemedel, som här närmast faller minister Gestrin i hågen.

Tidigare skolstart, skärpt arbetstakt

Utbildningstiden blir allt längre och den arbetsaktiva perioden allt kortare, som en följd av både längre utbildningstid, lägre pensionsålder och kortare arbetstid.

Detta bidrar även till bristen på arbetskraft och på vårt näringslivs produktivitet.

— Varför kunde man inte tänka sig en tidigare skolstart, t ex vid sex års ålder, filosoferar Gestrin. Dessutom kunde vi gott skärpa arbetstakten under arbetstiden. Det säger bla utländska bedömare,

Tonnaget borde förnyas

Sjöfarten och rederinäringen vill minister Gestrin ge ökade. möjligheter att snabbt förnya tonnaget. Vilket förutsätter bestämda skattepolitiska åtgärder.

Till statsbolagen har nya direktiv utgått med bestämmelser rörande vilka ärenden, som bör underställas ministeriet och ministerutskottet. Denna åtgärd lämnades ”i arv” av företrädaren JanMagnus Jansson.

Frågan om att bygga ut lagstiftningen rörande statsbolagen i detta hänseende har även tagits till granskning, men är ännu öppen.

Ökad insyn i statsbolagens förvaltning är alltså aktuell.

1"