Exportstöd med brister

av Christian Sundgren Forum 1975-06, sida 16-18, 04.04.1975

Taggar: Teman: k-garantier

16

FORUM 6 » 75

Statens stöd till exportindustrin är ett medel att råda bot på handelsbalansunderskottet. Det är mycket skattemedel som går till industrin på det här sättet. Investeringsfondens 500 miljoner mk är småpotatis i sammanhanget. Kostnadsgarantierna som betalas automatiskt ur statskassan när inflationen hemma hotar exportörernas lönsamhet slukar miljarder. K-garantierna diskuteras livligt.

-garantier

Exportstöd med brister

Det är exportlagen som slår fast att industrin skall få ersättning för kostnadsstegringar i Finland som hotar exportlönsamheten vid långa leveranser på över 18 månader och till fasta priser. Det är exportgarantianstalten som administrerar k-garantisystemet och som ser till att skattemedlen räddar exportören ur pinsamma situationer. Exportgarantianstalten har också hand om exportkreditgarantierna, en form av försäkring mot försenade betalningar, och finansieringsgarantierna som anstalten ger för att exportören skall trygt kunna uppta lån och bevilja längre betalningstider för köparen. Den här viktiga konkurrensfrämjande verksamheten har betalat sig själv, Raka motsatsen har det emellertid varit under de senaste åren med kgarantierna. Garantibetalningarna har inte på långt när täckt utgifterna och det hela har gått med underskott sedan 1972.

CNY” Det negativa saldot för k-garantierna har ökat år för år och uppgick senaste år till 170 Mmk. Försiktiga beräkningar för i år visar att det blir minst 500 miljoner som får tas ur statskassan för att det hela skall gå ihop. Det är inte att undra över att regeringskretsarna börjar oroa sig för de här kostnaderna som de är tvungna att godkänna och signera i efterhand,

Företagen vänder sig till garantianstalten med en anhållan genast efter det att de skrivit under ett leveransavtal. Företagen är skyldiga att betala 0,12 24 av köpesumman för att erhålla K-garantin. Stiger sedan kostnadsnivån över en viss procent börjar summorna rulla in till företaget helt automatiskt, medan statsrådet först i efterhand får veta vilken export och vilka företag de stöder med miljardsummor.

Exportföretagen är nöjda med systemet

Hela kostnadsstödssystemet växte egentligen fram under efterkrigstiden för att de stora skadeståndsleveranserna skulle komma igång. Också i fortsättningen har systemet framförallt gällt den tunga metall- och varvsindustrin. Automatiken i systemet har lett till att de företag som tidigare har beviljats K-garantier också i fortsättningen har kunnat räkna med det här statsstödet. På så sätt har våra företag kunnat spela ut konkurrenter på den internationella marknaden då man inte har behövt räkna med marginaler som skulle täcka kommande inhemska prisstegringar. Istället har staten fått träda emellan.

Finlands största fartygsexportör Oy Wärtsilä Ab hör till de företag som har fått allr mest av K-garantierna och när företaget har en innestående orderstock på 3,5 miljarder mk stiger kostnadssidan under den långa leveranstiden lätt så mycket att staten hamnar att punga ut med stora summor.

Man medger betänkligheterna med systemet

Direktör Svante Norrby på Wärtsilä uppger att k-garantierna har betytt mycket för företaget.

— För oss som har så långa leveranstider har det varit tryggt att kunna veta att Kgarantierna träder in om kostnadsstegringen blir alltför våldsam på hemmaplan, vilket den tyvärr varit de senaste åren. Många av våra stora fartygsserier, bl.a. isbrytarna för Sovjetunionen har gjorts upp i fasta priser.

— Samtidigt är det alldeles klart att vi genom att beräkna mindre marginaler för att täcka den inhemska inflationen har kunnat konkurrera bättre på den internationella marknaden. Men det är rätt förståeligt att staten råkar i panik nu när kostnaderna för k-garantierna börjar stiga. Det här försäkringssystemet fungerar ju så att det brinner för alla på en gång.

— Men eftersom det är regeringen som bär ansvaret för inflationsbranden så får den

FORUM 6 « 7 också enligt mitt tycke stå för kostnaderna att hålla exporten i gång, menar Svante Norrby och påpekar att bäst har affärerna gått när inflationen hållits tillbaka och staten inte behövt träda till.

”En direkt inkomstöverföring till industrin”

Kritiken mot K-garantisystemet har varit hård allt sedan staten har fått stå för stora delar av kalaset. Inom regeringen har man främst varit emot det, att man i efterhand måste stå för räkningar som man inte känner till. På löntagarhåll har man kopplat ihop de här utgifterna med den allmänna fördelningen av skattebördan som förskjutits allt mer på privatpersonerna.

Gunnar Asplund vid arbetarnas ekonomiska forskningsinstitut tycker att exportindustrin kommer alltför lätt undan inflationskostnaderna.

— Prisstegringarna drabbar inte alla p “samma sätt. Vi vet dessutom från de senast åren att delar av exportindustrin har klarat sig mycket bra och kunde ännu senaste år ta hem stora intäkter, trots att det kanske ser sämre ut för i år.

— Felet med K-garantisystemet är, att inte hela exportindustrin beaktas samtidigt. Det finns många sektorer som borde stödas för att vi skall klara oss i den internationella konkurrensen. Det borde också gälla de stora samarbetsprojekten med Sovjetunionen som löper på 10-tals miljarder mk. Men det får absolut inte vara så att det är skattebetalarna som står för det här stödet. Här borde regeringen kunna ta in medel från den exportsektor som klarar sig bra och sätta in dem där de behövs, Som det nu är åstadkommer inflationen genom k-garantisystemet en direkt inkomstöverföring från löntagarna till industrin.

K-garantierna är under revidering

Redan senaste år när regeringen kom underfund med att k-garantiräkningen skulle bli saftig genom de tvåsiffriga inflationstaen, gick man in för att skärpa kraven för hela systemet, enligt de riktlinjer som en arbetsgrupp vid handels- och industriministeriet hade utarbetat. Kostnadsgränsen för när staten träder in höjdes i april senaste år till 11 9, från att tidigare ha varit 7 “4. På det här sättet kommer statens kgarantiutgifter att minska, men det blir nog först in på 80-talet. Alla kontrakt, hur ångtida de än är, som är signerade före april senaste år löper nämligen enligt det gamla systemet.

100 10 1965

Statens utgifter för K-garantierna har ökat nära 6 gånger mer än den stödda exporte 17

Statens utgifter för K-garantierna, Mm (företagens K-betalningar fråndragna 7 7 7 18

FORUM 6 »« 75

Det är således troligt att utgifterna kommer att stiga långt över miljardstrecket de närmaste åren. Bördan ökas ytterligare genom statsrådets principbeslut från hösten att ta med de stora byggnadsprojekten i K-garantisystemet. På det sättet kan man bättre trygga att samarbetsprojekten, Kostamus och Svetogorsk, verkligen går igenom och tillfaller de finländska byggarna.

K-garanti enligt prövning?

Statsrådet har igen tagit det nuvarande Kgarantisystemet till en totalekonomisk omprövning.

— Det är verkligen fråga om både en intressant och grundlig genomgång av Kgarantisystemet, uppger chefen för exportkreditanstalten Pekka Lahdensuu, sakkunnig i tjänstemannakommittén som utreder frågan under ledning av kansler Klaus Waris,

Kommitten har tid på sig ända till slutet av året för att komma med reformförslag. Men knappt hade man kommit igång med att samla ihop material så blev det index enligt vilket exportindustrins kostnadsutveckling beräknas föremål för stark diskussion, uppger Lahdensuu.

— Det allmänna slutprisindex som vi tillsvidare använder ger naturligtvis inte e bra bild från alla områden. Men vi kan inte gå in för ett varvsindustriindex. Basen för ett sådant är för snäv och kan påverkas av parten ifråga, med ständiga tolkningsgräl som följd. Indexfrågan är i alla fall inte avgörande för statens andel i kostnaderna. Den kan skötas genom en större självfinansieringsgrad för industrin, påpekar Lahdensuu.

Från statsrådet sida vill man pröva automatiken i K-garantierna. Så som det nu är får regeringen skriva under saftiga räkningar i efterhand, medan exportindustrin inte har varit tvungen att pressa ner kostnaderna då statshjälp på förhand har varit att vänta. Man har därför gett kommittén i uppgift att utreda ett möjligt prövningsförfarande och få industrin intresserad av att också tillfredsställa hemmaefterfrågan.

— Det skulle innebära stora förändringar. slår Lahdensuu fast. Nu vet exportören vad han har att vänta av staten när han gör upp exportavtalet. Hur skulle en prövning i efterhand kunna ske med de 100-tals avtal som slås fast om året. Den här prövningsrätten är nog närmast tänkt att gälla de stora samarbetsprojekten i öst. Avtal i den storleksklassen förekommer bara ett par gånger om året och dem hinner nog statsrådet ta ställning till på förhand.

— Men det hela skall ju utredas ordentligt — Huvudfrågan är i alla fall som jag ser det, säger Lahdensuu, om det är exportöre eller skattebetalaren som skall gynnas av förändringarna i K-garantisystemet,

England tar efter — tar marknader?

Harold Wilsons besök i Soviet och den engelska handelsministern Peter Shores resa till Iran, båda helt nyligen, har fått den brittiska regeringen att inse vad man kan vinna på långsiktiga exportavtal och -leveranser. För att öka den engelska exportindustrins intresse och konkurrenskraft på det här området har handelsministern nu föreslagit införandet av ett eget brittiskt k-garantisystem. Det skall i första hand gälla process- och varvsindustrin vid 2åriga exportleveranser på mer än 2 miljoner pund. Garantibetalningen för de engelska företagen föreslås till I 7, av köpesumman medan systemet i övrigt skulle fungera som våra K-garantier.

Den engelska regeringen hänvisar till Finlands, Spaniens och Italiens exportsubsidieformer som orsak nog för att frångå frihandelns gyllene regler. Principerna har fått falla för marknaderna i Sovjet och Mellanöstern.

Kommer Finland att mista en konkurrensfördel — eller kommer subsidierna att äta upp sig själva?

Christian Sundgren

Tek maskiner, förnödenh

EKSTRÖMS program är uppdela på avdelningsgruppe - industrimaskine —- mobila maskine = industriförnödenheter och råmateria samt en omfattande, centralisera administrationsapparat, lage och serviceverkstäder