Extraskatt kan pumpa ut aktier och sänka kurser

Taggar: Teman: börsen

k IN 34

Börsen osäker

FORUM 4 : 76

Extraskatt kan pumpa ut aktier och sänka kurser

Var ska spararen i dag placera sina pengar?

Det beror på. Om han tror på fem procents inflation eller inte. Det beror på tvångslån, extraskatter, devalveringsmöjligheter. Aktiemarknaden är trög just nu och kurserna låga.

Forums expertpanel drar olika slutsatser. Med bland deras rekommendationer finns både avrådanden, säkra kort oc våga-vinn-papper.

Privatinvesteraren säkra kort, våga-vinna och något alldeles anna =» — Personligen tror jag att vi befinner oss nära botten. En alldeles svag optimism kan man utläsa genom att dividendnivån håller för 1975.

Men däremot har vi negativa faktorer i de extra tvångslån och nya skatter på förmögenheten som kommer. Ökad skatt på inkomst ackompanjerar. Dessutom har vi en mycket stram allmän penningsituation. Alla dessa faktorer ger inte marknaden någon större potential, Volymen förblir ganska anspråkslös. Eventuellt ser vi en svag stegring mot dividendtagningen. Men sedan går det nog igen nedåt mot sommaren. Man kan notera intressanta skattefria förtjänstmöjligheter. Vi får hög ränta på skattefria depositioner. Debentures obligationer intresserar också.

• Mot slutet av året, efter det prisstoppe lösts osv, kan man tänka sig en kursstigning. 1977 skall väl bli ett rätt intressant år, och här kan man vänta 3—6 månaders framhållning på börsen. Idag kan man redan börja köpa aktier. Köp på längre sikt rekommenderas, framför allt där exportkonjunkturerna redan svängt, dvs för sågvaror och cellulosa, samt på metallsidan, och kanske vissa textilföretags aktier.

Jag ger några säkra kort, några vågavinn-papper och slutligen alternativa investeringar till börsaktier.

Mina säkra kort är: Rosenlew, Serlachius, Yhtyneet, Nokia, Wärtsilä och

Kone. Och så köper jag gärna Marimekko. De rena handelsbolagen är jag ytterst rädd för. Men Marimekko har en stark exportinriktning, till stor del till Amerika där uppsvinget redan börjat och där just textilfirmorna gått i täten.

Våga-vinn-papperen: Tampella som har svårigheter men måste betraktas som billiga just nu. Tampella har fortfarande framgång med sina leveranser till bla stora ryska projekt. Storsågen i Tolkis kör i gång i medlet av detta år. Jag räknar med en uppgång där inom två år. Ett annat papper som borde kunna bli ganska glamoröst är Finska Socker. Nu med det schweiziska storföretaget Hoffman & La Roche bakom ryggen kan de verkligen hinna före konkurrenterna. Ett företag med ”go”. På den listan kommer också Rauma-Repolas teckningsrätter på dagens nivå.

Sedan har vi de alternativa placeringarna. Om jag är mycket likvid så köper jag bostadsaktier i innerstan. Jag tror på en stark återflyttning till stadskärnan — folk börjar bli leda på att bo i förorterna. Och ännu är bostädernas beskattningsvärden rimliga. Fortsättningsvis satsar jag på finländsk sekelskifteskonst.

Och ett nytt objekt: modernt finskt silver. Morgondagens antikviteter. Men allt det här är köp på mycket lång sikt.

Fondmäklaren: köp inte — sälj —— — Jag tillråder människor att vara försiktiga med aktieköpen. De som behöver pengar i handen ska däremot hellre sälja nu när kursnoteringarna ännu är anständiga.

Det har gått politik i aktiesparandet. Nu måste man räkna med extra skatter: förmögenhetsskatt, tvångslån osv. Det kommer att finnas en hel del människor som inte har pengar att betala dessa skatter och därför måste sälja, De kanske vaknar lite sent och om mycket pumpas ut på en gång så rasar kurserna. Som alltid påverkar beskattningen kurserna mera än dåliga konjunkturer. Omsättningen på börsen är nu mycket anspråkslös. Jag är pessimist beträffande en kommande kursuppgång. Trots att jag samtidigt är pessimist beträffande möjligheterna att stoppa inflationen på den låga nivå man talat om. Det här borde ju i princip bädda för högre kurser. Men en uppgång lär vi nog få vänta på till slutet av året.

Frågetecknen är många. Hur påverkar prisreglementeringen kostnadssidan? Kommer en devalvering? Om efterfrågan på våra marknader ökar men vi inte är konkurrensfähiga — då är devalvering enda utvägen. Och då borde man köpa — just före devalveringer. Den borde ha en direkt effekt på börskurserna, men också om denna uteblir så får den del av industrin som förtjä FORUM 4 - 7 3 nar på devalveringen bättre möjligheter att ge dividend .

I princip skall man alltså vänta med köp tills de första tecknen uppåt börjar visa sig.

Om kunderna nödvändigtvis vill köpa nu trots allt, så rekommenderar jag papper som gör tillfälliga djupdykningar. Häromdagen hoppade Pargas ned (orsaken var helt enkelt att vår börs är så liten att en enda -fjäskig säljare påverkar kurserna). Rosenlew har dalat. Nokias aktier ligger nu under beskattningsvärdet. Det är ju ett fint diversifierat företag och man kan lurpassa på köptillfälle nu när kursen går nedåt varje dag.

Sedan lönar det sig hela tiden att placera i teckningsrätter. På sistone hat emissionerna medfört en verklig chans för dem som köpt billiga teckningsrätter. Statens skattefria obligationer är bra placering, attraktivare ju högre ränta och kortare lånetid de har. Faran är bara att de kapar alltför mycket av penningmarknaden.

Såhär års är frågan om dividender aktuell. Ryktet säger att KOP och HAB hade föreslagit sänkta dividender för FBF men att Föreningsbanken sade nej FBF har ju kört starkt på sin stabila dividendpolitik och vill inte just nu förlora i popularitet eftersom det är den bank som är i turen att emittera nästa gång. I höst eller först 1977, det är frågan. :

I statsbudgeten finns medel för en emission för Enso-Gutzeit, men troligt är att den framskjuts åtminstone till hösten. Sedan borde ju Enso se till att emissionen blir tillräckligt billig och kombineras med en gratisemission. De tre se Rs ovroxumpo

Ers sr FINSKA INS at BR se naste emissionerna gavs utan gratisemission — den mellersta dessutom till överpris! Så vid det här laget är köparna ganska avoga om de inte mjukas upp med gratisaktier. Om däremot Enso blir så billig som jag tippar kan det vara ett lönande papper. Nykomlingarna Marimekko och Medica har båda haft en procentuellt mycket stor omsättning. I Medica blåser det på toppen och kursen stiger. Just nu ett lite kontroversiellt företag. Ingen vet vilka som gör de stora aktieköpen och hur de kommer att rösta vid nästa bolagsstämma — med styrelsen eller oppositionen.

Marimekko vet jag ingenting om. De föreslår 16 procents oförändrad dividend och blir därmed ett mycket räntabelt papper. Men kanske lite farligt med ett företag som är alltför mycket bundet till en enda person, Armi Ratia. Kuusinen ser anständigt ut, bra att de togs med på börslistan. Folk köpte också flitigt, kanske smittade av Marimekko, På Kuusinens teckningsrätt var det nog många som brände tassarna. Stabil kurssättning men inte särskilt stor omsättning i detta nu.

Instrumentarium har gänska bra omsättning och brukar rekommenderas.

Amer kommer på börsen men ger först en emission till de anställda och till handelshögskolegångna ekonomer.

Som kortfristiga placeringar är debenturerna alltid mycket fördelaktiga, både Kesko, Pargas och SOK faller ut 1977 och ger hög nominell ränta. Ingenting för tungt beskattade men ypperliga för låginkomsttagare. Oo

Bankmannen inte intresserad av nykomlingarn a — Det allmänna läget är inte precis förtjusande, med tummen ned både för penningmarknaden och kreditmarknaden och de flesta börsnoterade bolag i en svacka. Man försöker göra ett stort nummer av att sågvirkesexporten kommit i gång. I volym är det visserligen en ökning, men inte i pengar. På papperssidan blir det knappast någon ljusning före nästa skeppningssäsong och det ser vi spår av först på hösten.

Lägst och sämst ligget spånplattor och faner, men det är sannolikt att de är mera papper och cellulosa som direkt påverkar börsen och här tar det i praktiken ett år innan hjulen börjar rulla. Metall har ju haft det lite lättare. Än så länge har varven ganska goda orderböcker. Både Wärtsilä och RaumaRepola har tecknat åtminstone nästa år till slut. Vad som sedan sker vet man inte.

Allmänt kommer bokslutet för alla företag att bli ännu sämre 1976 än 1975. Mot bakgrunden. av detta finns det inga faktorer som skulle kunna förändra det nuvarande läget, utom en — inflationen. Jag tror inte att inflationen sjunker till 5 procent, och därmed finns samma köpstimulans som senaste år. De som vill spara och har lösa pengar kan rikta in blickarna på börsen. Omsättningen där har dock gått ned och nu sparkar börsen med bara 6—700 000 mark om dagen medan vi 1973 var uppe i drygt miljonen i dagsgenomsnitt.

De som förvaltar pengar, stiftelser och ideella föreningar, har nu rätta tiden för köp. Hittills har det bara skett momentana inhopp på den fronten.

Vilka papper skall man satsa på? Ja, hela börslistan erbjuder goda pappér, om man frånser från enstaka ständigt bekymmersamma bolag, Finlayson (som ju dock har en betydande förmögenhet), Tampella och Suomen Trikoo. Yhtyneet hör inte heller till mina favoritpapper. Utan att sätta dem i rangordning zrekommenderar jag: Kaukas, Kymmene, Lohja, Nokia, Pargas, Rosenlew, Schauman, Serlachius, Wärtsilä och RaumaRepola. Det finns två företag som mer eller mindre är tvungna att småningom komma med en emission, dvs Pargas och Rosenlew (de senare kanske redan nästa år). Eventuellt kan också Kaukas och Serlachius bli aktuella. Man måste räkna med att A-ägarskaran här så småningom måste utökas på ett eller annat sätt för att de skall hållas med på marknaden.

Nykomlingarna på börsen intresserar mig väldigt litet. Jag kan inte se någon större glädje i att tex Marimekko, och ännu mindre Kuusinen, blev börsnoteråde. Medica och Instrumentarium kan eventuellt vara något.

Ett tips: som tillväxtpapper rekommenderar jag Kone. Det bolaget lönar det sig säkert att hålla ögonen på. Men speciellt med stora insatser måste man också räkna med att det kan vara ett risk papper. Ledningen satsar hårt och djärv och ingen vet ännu hur det går.

I princip håller jag alltså en hacka på industrin, i synnerhet metall, Och skogsindustrin måste bli bättre, som ju alla säger — det återstår att se om den någonsin mera får sådana marknader soni under det gyllerie året 1973. Oo