Få doktorer i näringslivet
av Rita Asplund Forum 2008-10, sida 41, 30.10.2008
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2088
Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Få doktorer i näringslivet
Finland producerar doktorer i one rasande takt. I mitten av 1990 talet utexaminerades knappt 800 doktorer per år. I fjol var antalet uppe i drygt 1500, en ökning med över 100 doktorer jämfört med situationen under åren 2004 till 2006. Målsättningen är att det under innevarande år utexamineras 1600 nya doktorer. Fram till år 2012 beräknas det årliga tillskottet ha stigit till 2 000.
Den snabba utvecklingen är en direkt följd av de betydande satsningar på doktorandutbildningen som undervisningsministeriet tillsammans med universiteten gjort under de senaste drygt tio åren. Dessa satsningar kan i sin tur härledas till Finlands strävan att hålla sig i täten bland de mest innovativa och konkurrenskraftiga kunskapsekonomierna. Och detta har man ju otvivelaktigt lyckats med, vilket även framgår av de årliga internationella utvärderingar som genomförs beträffande inte minst forskning och utveckling samt konkurrenskraft.
Likväl är det förvånansvärt att enbart omkring 15 procent av doktorerna jobbar inom den privata sektorn. Ännu mer förvånande är det faktum att andelen hållits på samma anspråkslösa nivå alltsedan slutet av 1990-talet. Man kan med fog fråga sig varför näringslivets andel inte ökat trots en markant ökning i utbudet av nyutexaminerade doktorer. Motsvarar inte doktorernas kunskaper, det vill säga studieinriktning, det som näringslivet behöver? Eller är det möjligen så att företagen helt enkelt inte har intresse av att i större skala anställa personer med en så här pass hög akademisk utbildning? Kanske doktorer anses alltför teoretiskt inriktade?
Men om näringslivets andel stampar på stället samtidigt som det totala antalet doktorer fylls på i allt snabbare takt, vem ska då anställa alla dessa högt utbildade personer? Hittills har den offent liga sektorn med universiteten i spetsen utgjort den övervägan 20 procent av doktorerna utanför arbetslivet. Omkring 15 procent befinner sig helt utanför arbetskraften, det vill säga återfinns varken bland de sysselsatta eller de arbetslösa. Störst är andelen bland dem som har en doktorsgrad i humanistiska ämnen. Omkring 2 procent av doktorerna är arbetslösa. Också arbetslöshetsgraden är högst bland dem som doktorerat inom de humanistiska vetenskaperna.
Visserligen kunde man påstå att en arbetslöshetsgrad på 2 procent motsvarande knappt 400 individer är inget att orda om. Det är en droppe i arbetslöshetshavet. Men med tanke på utbildnings nivån känns också 2 procent som en oacceptabelt hög siffra. Utökat med alla de doktorer som inte inräknas i arbetsstyrkan talar vi om mer än 3 000 individer. Med dagens mått räknat motsvarar detta två årskullar nyutexaminerade doktorer.
Den här stocken av underutnyttjad doktorskapacitet kan ses som ett slöseri av såväl mänskliga som finansiella resurser. Mot bakgrund av att också doktorandutbildningen finansieras huvudsakligen med skattemedel, så målar statistiken en — i milda ordalag uttryckt — allt annat än tillfredsställande bild. Festtalen och de ambitiösa linjedragningarna förefaller att ha föga förankring i verkligheten.
Å andra sidan är det givetvis möjligt att den knapphändiga information vi i dagsläget har om doktorernas placering i arbetslivet är delvis missvisande och att den faktiska situationen är betydligt bättre än vad de tillgängliga siffrorna berättar.
Det är anmärkningsvärt hur lite vi sist och slutligen vet om doktorernas arbetsmarknadssituation. Det förefaller som om beslutsfattare och politiker förlitar sig på att så högt skolade personer klarar sig mer än väl i alla lägen, Risken finns dock att verkligheten en vacker dag ruskar om också doktorandmaskineriet på samma sätt som de gjort med universitetsutbildningen på lägre nivå de största arbetsgivaren. Men Det är Den akademiska arbetslöshete förmår universiteten samt stat fö rTVån. an svärt att ökar samtidigt som den genomsnitt och kommuner skapa arbets- . liga arbetslöshetsgraden fortsätte platser för alla nya doktorer? enbart omkring I5 att sjunka. Till detta kan läggas alla Frågan är berättigad inte de akademiskt utbildade som unde r minst med tanke på att inte P ocent av . tidigt 90-tal aldrig lyckades komm heller den nuvarande doktors- do kto rerna jobbar in på arbetsmarknaden och somi ar kapaciteten är fyllt utnytt- a a betslöshetsstatistiken syns som en
Immom n pri jad. Enligt Statistikcentralens 0 de P vata puckel” som sakta rör sig uppåt i ålfärskaste siffror står nästan sektorn. dersskalan. m