Fackförbundens beredskap mot de ”stora jättarna”

Fackförbundens beredskap mot de ”stora jättarna”

Det råder delade meningar om vad begreppet multinationellt företag (MNF) innefattar. Oavsett detta kan vi uppbåda övertygande fakta över att företagen blir större och färre. Inom EG-länderna tredubblades totalantalet fusioner mellan 1962 och 1970. I stöd av pålitliga bevis kan vi vidare hävda att MNF — om vi därmed avser stora, internationellt verksamma företag — får ett allt större grepp om marknaderna. Enligt endel prognoser kommer 200 eller 300 multinationella företag att år 1985 kontrollera 20 procent av produktionen i västländerna.

MNE är ett konkretare begrepp i mellaneuropeiska länder än till exempel i Sverige och Finland. I vårt västra grannland anställde de multinationella ännu ca 100000 personer. Hos oss arbetar endast 30 000—40 000 människor i företag vilkas huvudort ligger utanför landets gränser.

Fara eller föredöme?

De multinationella företagen har utomordentliga möjligheter att bolla med produktionsfaktorer eller att på olika sätt idka maktpolitik gentemot regering, lagstiftare, myndigheter, småföretag och anställda. I vårt land har fackliga organisationer ändå inte hittills känt sig allvarligt hotade av MNF. På arbetsgivarsidan är man rent av beredd att be Forum 4/7 ”Fara eller inte fara” började man fråga ganska nyligen när det gällde multinationella företag. En våg av kartläggning och registrering av de stora jättarnas verksamhet och inflytande spred sig i den industrialiserade västvärlden. Och en del: prognoser berättade att MNF år 1985 skulle kontrollera 80 procent av produktionen i västländerna.

Fackorganisationerna vaknade upp inför påståendet att staten ibland kanske var en mindre mäktig förhandlingspartner i de inkomstpolitiska förhandlingarna än IBM eller Esso.

Docent Ralf Helenius skisserar-här upp hur beredskapen mot de multinationella sannolikt kommer att påverka fackorganisationernas organisation och verksamhet i framtiden.

teckna de multinationella som företag vilka sköter sig väl, ofta bättre än inhemska företag. Shell och Unilever nämns inte sällan som föredöme i detta avseende. Låt oss även konstatera, att de utländska MNF-företagen i Finland or ganiserat sig i arbetsgivarnas centraler på samma sätt som de flesta andra större företag. Undantag från denna regel är till exempel IBM bland västföretagen samt sovjetiska företag.

För att få en uppfattning om den finländska fackföreningsrörelsens potentiella intressepolitik mot MNF får vi lov att vända blickarna utåt. Närmast har vi då fackcentralerna i Sverige. Där har man varit aktiv i saken redan något år, speciellt efter LO-kongressen 1971. Därjämte har man också inom TCO, tjänstemännens och funktionärernas fackcentral, förbrukat mycken energi på MNYF-problemet.

I Sverige ordentliga konflikter

Den mesta sakkunskapen i MNF-frågor på arbetstagarsidan synes speciellt ha utvecklats inom fackförbunden i branscher som har de största möjligheterna att bjuda MNF en match, ”tå mot tå”. Yrkesinternationalerna i bil-, metall-, kemiska-, gummi- och den elektriska industrin har inte bara hunnit samla infor mation, utbyta erfarenheter och dra upp riktlinjerna för en gemensam intressepolitik. Därjämte har arbetstagare inom dessa näringsgrenar rent av hunnit uppleva några ordentliga konflikter med endel MNF-företag.

FFC har nöjt sig med ”vanliga” förhandlingar

I Finland har varken FFC eller till exempel Metallförbundet sökt bedriva sådan intressepolitik som uttryckligen hade riktats mot de multinationella företagen. Hos oss har man långt mera än i endel andra länder nöjt sig med att påtrycka statsmakten samt föra inkomstpolitiska eller avtalsförhandlingar på hävdvunnet sätt. De fackliga ledare och experter, som varit med i det internationella samarbetet, torde därför ha mera insikt i MNF-problem än förhandlarna. Det är ännu för tidigt att på ett mera initierat sätt spekulera i den finländska fackföreningsrörelsens strategival gentemot MNE. Men vi kan ta oss en funderare på vilka konsekvenser en aktiv facklig strategi kan få hos oss och i länder med en liknande närings- och organisationspolitisk struktur. Vilka åtgärder kan facket tillgripa om det vill hävda sig mot MNF-företagen? Och vad för dessa med sig?

Vänd 1 - Krav på multinationella fackförbund

Framför allt, säger endel experter på den fackliga sidan, borde man inte begränsa sig till att underhandla på nationell nivå om makroekonomiska data, Fackförbunden bör organisera sig multinationellt. De bör kunna förhandla på samma gång om villkor som i långa stycken kan tillämpas enhetligt inom de enskilda MNF-bolagens dotterföretag i de olika länderna, Målet — och ett rätt idealistiskt sådant — torde vara att upprätthålla kollektivavtalsförhandlingar som omspänner organiserade arbetstagare över hela världen.

Dessa åtgärder förutsätter att begreppet solidaritet omprövas. Nu känner arbetstagarförbund — eller borde åtminstone känna — solidaritet på horisontell nivå, inom FFC, TCO osv. En viss solidaritet skapas också på vertikal nivå genom att man till exempel i inkomstpolitiska för handlingar går ut med likartade krav från olika löntagarnivåer.

”Den nya solidariteten”

Den ”nya solidariteten” betyder lojalitet mot arbetskamraterna på MNF. Då spelar det kanske inte lika stor roll som nu om grannen är avdelningschef, funktionär eller arbetare. Men hur går det i så fall med den traditionella så kallade solidariska lönepolitiken? Skall arbetstagarna inom ett fack inte längre tänka på sina systrar och bröder i en mindre expansiv näring eller i andra företag? Fackcentraler och fackförbund kan försöka lösa dilemmat genom att skapa solidariteter av olika slag.

Hurudan blir den nya intressepolitiken?

De tillämpade organiseringsformerna måste också ändras. I endel avseenden

Situationen i Finland

Antal multinationella företag och antal anställda enligt funktion

Funktion Antal företag Tillverkning 43 Försäljning 73 Service 10 Totalt 12 9/0 Antal anställda MC) 34 : 12145 59 58 7881 38 8 515 3 100 20541 100

De utländska företagens nationalltet enligt funktion

Funktion Totalt

Nationalet Tillverkning = Försäljning Service Antal 90 Efta 64 132 31 227 70

Varav Sverige 47 81 27 155 48 EEC 9 25 1 35 1 Östblocket - 5 3 8 3 USA 10 35 8 53 16 Övrigt - 1 - 1 0 Totalt 83 198 43 324 100 2 kommer gränserna mellan FFC-, TOCoch Akava-nivåer att suddas ut. Fackförbund för ”arbetare”, ”funktionärer”, ”tjänstemän” och ”akademiska grupper” kommer småningom uppenbarligen ätt utveckla en alltmera gemensam intressepolitik mot MNF-jättarna. I endel länder kan de olika förbunden rent av gå samman i ex enda gemensam fackcentral av typen TUC i Storbritannien. Krav på ökad beredskap mot de multinationella kan vidare tvinga fram hela raden nya och mer eller mindre fast organiserade löntagarsammanslutningar vid de olika MNF-företagen.

Slutligen kan solidariteten och organiseringen alltmera väntas gälla dem som har likartade arbetsuppgifter inom olika MNEF-företag i olika länder. Därmed skulle den på FFC-håll övergivna fackförbundsprincipen åter tas till heders.

Med. dator mot MNF

Vi skall inte heller glömma att de multinationella företagens politik gentemot de anställda förenhetligas som följd av den alltmera uniformerade teknologin och den koncentrerationstendens som väl till en del också måste drabba MNF-företagen själva.

Det verkar kanske utopiskt att diskutera tänkbara organiseringsformer i ett skede då organiseringsnivån. på olika håll, ja så gott som överallt utanför de nordiska länderna (i väst), fortfarande är för låg för att tillåta kraftåtgärder mot MNE annat än i undantagsfall. Det akut «problemet på facksidan gäller mera ä mycket annat kommunikationen. Internationella databanker, som samlar färskaste möjliga uppgifter om de olika multinationella företagen, kommer småningom att grundas. För att kunna förhandla snabbt och vid samma tidpunkter i olika länder, räcker det inte enbart med en ny internationell solidaritet samt en avsevärt högre organiserings- och stridsberedskap än hittills. Därjämte bör facket ovillkorligen hålla sig a jour med. MNFbolagens resurser och planer för investeringar, produktion, kapitalrörelser, marknadsföring, etableringar och sysselsättning.

Forum 4/74