Fallgroparna kan undvikas

av Patrik Lindfors Forum 2010-02, sida 30-32, 25.02.2010

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 2 2018

Fallgroparna kan undvikas

H Företagande. Den som väljer att bli företagare stöter sannolikt på motgångar som andra företagare mött och klarat sig ur tidigare. Den som frågar efter råd kan därför undvika åtminstone en del av fallgroparna.

PATRIK LINDFORS TEXT RASMUS SNABB ILLUSTRATION

X KAJ ARNÖ, LEIF ESSELSTRÖM OCh RALF WAHLSTEN har alla olika bakgrund, men förenas av mjukvarubolaget POLYCON. Bolaget grundades 1987 av Kaj Arnö, BJÖRN HEIR och MÅRTENMICKOS. Arnö är i dag ansvarig för utvecklarcommunityn på det oRACLE-ägda databasföretaget MY soL och bland annat kolumnist i FORUM. År 2001 tog Leif Esselström över som huvudägare på Polycon, som i huvudsak levererar mjukvara för vårdsektorn. Ralf Wahlsten, partner på investeringsbolaget oPEN OCEAN CAPITAL, har i sin tur varit involverad i både Polycon och My SQL som finansiär och rådgivare.

Forum samlade Arnö, Esselström och Wabhlsten till en debatt kring vad det betyder att vara företagare, och hur man kan gå till väga för att undvika vissa fallgropar som en företagare riskerar att råka ut för.

Många företag får sin början när några kompisar kommer på en affärsidé som de besluter sig för att förverkliga genom att grunda ett gemensamt bolag. I vissa fall grundas bolaget redan under studietiden, före någon av de inblandade personerna hunnit skaffa bredare erfarenhet från arbetslivet. Det var också fallet när Kaj Arnö grundade Polyco tillsammans med några av sina kompisar.

”Blir man företagare i början av sin karriär måste man återuppfinna en massa hjul. Och vissa av hjulen är till och med sämre än de hjul som redan existerar. Man kan helt enkelt göra elementära misstag om man är för grön”, säger Kaj Arnö.

Risken när alla har samma bakgrund är att någon del av verksamheten blir lidande. Ärdet fråga om ett teknologibolag är det vanligtvis försäljningen som faller mellan stolarna. Och det är den funktionen som ska se till att någon köper bolagets produkter.

”Det viktiga är att personerna kompletterar varandra”, säger Leif Esselström.

Ralf Wahlsten konstaterar att försäljningskunskapen är den största bristen i nygrundade IT-bolag. För att växa in i rollen som försäljare krävs att man följer med på och själv gör kundbesök. Helt enkelt för att lära sig vad kunderna behöver.

”Det räcker sällan att vara världsbäst enbart på det tekniska”, säger Wahlsten.

Trots en välformulerad affärsidé kan det i början vara svårt att veta vad bolaget ska sälja, och till vem. Ett stort antal kundbesök är den effektivaste metoden för att få en bild a exakt vilken typ av produkter det lönar sig för företaget att satsa på.

”Kunderna ger svar på frågan vad som efterfrågas”, säger Wahlsten.

Samtidigt gäller det att fokusera företagets verksamhet i tillräckligt hög grad. I början kan det vara nyttigt att låta flera blommor blomma för att få en bild av vilka produkter det finns en efterfrågan på. När företagarna skapat sig en uppfattning om marknaden är följande steg att skala bort det som faller ut anför den utvalda huvudverksamheten.

”Det är bra att fokusera verksamheten. Men ofta är det först den andra eller den tredje affärsidén som blir framgångsrik”, säger Wahlsten.

Viktigt ägaravtal, När några kompisar grundar ett företag tillsammans är risken stor för att de i något skede växer ifrån varandra. När så sker är vanligtvis problem att vänta, om det inte finns tydliga avtal för hur olika ägare kan gå ut ur bolaget.

Ralf Wahlsten konstaterar att det är vanligt att ägarna i något skede blir oeniga om frågor som berör till exempel ledarskap, finansiering eller strategi. Ett aktieägaravtal

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 201 finnstill för att bland annat kunna avgöra hur man hanterar tvister så att det inte blir stopp på bolagets verksamhet.

Dessvärre är det vanligt att frågan om aktieägaravtalet sopas under mattan när företaget grundas. Det leder till att det blir allt svårare att göra ett avtal i takt med att bolaget växer.

Det finns ett antal standardavtal som kan användas då man grundar ett bolag. I mång fallkan det kännas lättare att välja ett sådant, istället för att skräddarsy ett ägaravtal med hjälp av jurister. Somi vilket förhållande som helst kan det vara svårt att diskutera avtal och pengar då man befinner sig i startskedet. Ett standardavtal är i vilket fall som helst bättre än inget avtal alls.

Wanhlsten ger rådet att som nybliven företagare inte att skriva under några större avtal före de har kontrollerats av en jurist. De är väldigt vanligt att nya företagare gör misstag på den punkten, och det kan stå dem dyrt idetlångaloppet.

”Alla avtal är däremot inte lika viktiga. Som företagare är det viktigt att bygga upp ett omdöme för när det är skäl att kalla in en jurist för att hjälpa till med ett avtal”, säger Wahlsten.

Har bolaget en välfungerande styrelse ka man fråga medlemmarna om råd om vilkaju- EE

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 2 201 ”Så länge företagandet är roligt upplevs det vanligtvis inte som betungande, även om arbetsbördan kan vara stor.”

EEH rister det lönar sig att kontakta i olika situ ationer, eftersom olika jurister och advokatbyråer är specialiserade på olika frågor.

”När det gäller jurister vill man gärna ha den bästa på sin sida”; konstaterar Ralf Wahlsten.

Leif Esselström ger rådet att lyssna till andras råd, och att samtidigt tänka själv. Det viktiga är att fråga efter råd i tid - framför allt för att klara av att behålla kontrollen över egna innovationer som företaget bygger sin verksamhet på. I annat fall finns det en risk att till exempel ett kundföretag får ett alltför stort inflytande över innovationen.

Hjälp utifrån. Styrelsen är en resurs som lämnas outnyttjad i många företag. Ett organiserat styrelsearbete förknippas vanligen med stora bolag, men styrelsen kan ha en viktig funktion också i ett mindre bolag. Styrelsen kan därför vara en bra kanal för att få in utomstående sakkunskap i bolaget.

En välfungerande styrelse är också en tillgång om bolaget söker externa investerare. När en investerare granskar ett bolag är förhållandet mellan bolagets vd och styrelse en viktig fråga.

Styrelsemedlemmarnas roll är ta ställning tillstrategiska frågor och stödavd:nibeslutsfattandet. Däremot hör det inte till styrelsens uppgift att ta deli det praktiska operativa arbetet, som leds av vd:n.

Ralf Wahlsten bedömer det som relativt lätt att få tag på lämpliga personer för styrelseuppdrag. Bra kandidater är till exempel erfarna chefer som gått i pension eller trappat ner av andra orsaker.

Det finns olika vägar att gå för att samla ihop en styrelse. De lokala företagarföreningarna kan ge tips om lämpliga personer. Det kan också löna sig att fråga andra mer erfarna företagare om råd.

Den kanske bästa metoden är att modigt ringa upp olika personer och fråga om de vill ta en plats i styrelsen. Ofta kan det vara smickrande att få en sådan förfrågan. Det värsta som kan hända är att personen tackar nej.

”Man ska inte låta sig nedslås av ett nej. Ska man vara företagare ska man också orka ringa några samtal”, säger Wahlsten.

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att ställa obekväma frågor. Den allra viktigaste frågan är enligt Wahlsten: ”Hur ska företaget tjäna pengar på detta?” Ett grundläggande svar på den frågan förutsätter en noggrann analys av bolaget och dess potentiella marknad.

Förutom styrelsen kan en mentor vara till stor hjälp för en nybliven företagare. Ett mentorsamarbete kan ge värdefulla impulser från en utomstående person med lämplig erfarenhet.

”Diskussioner med en utomstående mentor kan hjälpa till att få perspektiv på det egna företaget och verksamheten. Detta är en resurs som det lönar sig att använda så mycket som möjligt”, säger Wahlsten.

Lönsamhet eller tillväxt? Kaj Arnö ger rådet att fundera på huruvida man vill satsa på lönsamhet eller tillväxt. Båda vägarna är möjliga, men inte samtidigt.

Den frågeställningen är viktig bland annat med tanke på en eventuell etablering utomlands. Att utvidga verksamheten utanför landets gränser slukar vanligtvis en hel del pengar innan försäljningen kommer igång.

För den företagare som överväger att expandera till utlandet är det skäl att ställa sig frågan: ”Var vill du vara om fem eller tio år?” Att bygga upp en lönsam verksamhet i utlandet tar vanligtvis en rätt lång tid, och därför måste tidsperspektivet vara det rätta.

Varför fortsätta som företagare? Leif Esselström konstaterar att de flesta företagare väljer att fortsätta med sitt bolag om det är lönsamt och utvecklas så som ägaren önskar. Ralf Wahlsten bedömer att det är svårt för många företagare att ge upp den egna verksamheten. Enligt Kaj Arnö handlar företagandet ofta om en subjektivt upplevd känsla av frihet.

”Var och en upplever själv om företagandet är betungande eller inte. Så länge det är roligt upplevs det vanligtvis inte som betungande, även om arbetsbördan kan vara stor”, säger Arnö.

Att sälja sitt företag och fortsätta som anställd kan vara en påfrestande upplevelse för många företagare. I de flesta fall innebär arrangemanget att företagaren underställs en annan chef, och förlorar en del av sitt inflytande och sin frihet.

”Det kan vara svårt att arbeta vidare på företaget om man upplever att man inte längre själv är med och definierar målsättningarna”, säger Esselström.

Arbete och fritid. Som företagare är inkomsterna i de flesta fall beroende av den mängd arbete man utför. Därför är det viktigt att disponera både sina inkomster och sin tidsanvändning, så att det finns möjligheter att också ta ut till exempel en sommarsemester.

För många företagare kan det vara frestande att ha en så kort semester som möjligt. Framför allt om man räknar på vad det kostar att vara borta från jobbet i form av semesterkostnader och de inkomster som faller bort.

Ralf Wahlsten ger rådet att försöka undvika ett tvåfrontskrig, där företagaren kommer i kläm mellan företaget och farniljen.

”Def flesta behöver ett annat ben att stå på. Det är bra att ha en motvikt till jobbet, även om man är företagare. Den motvikten kan vara familjen, en hobby eller sommarstugan”; säger Wahlsten och tillägger att det finns en riskatt affärsidén äter upp företagaren. Hjärnan märker inte alltid att kroppen belastas.

Kaj Arnö ger rådet att involvera familjen och barnen i företaget. Åtminstone så mycket att de har en uppfattning om vad det hela går ut på. Det ökar förståelsen framför allt i situationer när företagetkräver enstorarbetsinsats. Samtidigt kan barnen i ett tidigt skede få en realistisk bild av vad företagandet går utpå. sm